Motion 4/2020: Nya regler för språktolk; Maria Nilsson (SD)

I en motion väckt i kommunfullmäktige 2020-05-25 yrkar Maria Nilsson (SD): att den som bott i Sverige i fyra år eller mer får bekosta språktolktjänst själv. Avgiften skall dock kunna efterskänkas i de fall den med tolkbehov på grund av ålder, funktionsnedsättning eller medicinska skäl saknar förmåga att lära sig det svenska språket eller tappat sina språkkunskaper.

att telefon/videotolk används i största möjliga mån.

Individ- och familjenämnden har yttrat sig och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionens första att-sats och att den andra att-satsen anses besvarad.

Individ- och familjenämndens yttrande Förslagen i motionen syftar bland annat till att minska samhällets kostnader för språktolkar. Det första yrkandet handlar om hur generöst regelverket kring språktolkning ska vara. Individ- och familjenämnden bedömer att en tidsbegränsning av skattefinansierade språktolktjänster varken är lämpligt eller möjligt. Socialtjänsten är beroende av språktolkar i sitt dagliga arbete för att kunna möta brukare/klienter som inte behärskar svenska. Tillgång till en kompetent språktolk är en demokratisk rättighet och en förutsättning för allas rätt till lika tillgänglig och rättssäker service och omsorg. Rätten till språktolk regleras i förvaltningslagen. I förvaltningslagen 13§ står det att en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. Precis som det framkommer i motionen finns det många fördelar med telefon- och videotolkning. Redan idag är telefontolkning det alternativ socialtjänsten i Umeå huvudsakligen använder sig av när språktolk anlitas.