Interpellation: Elevhälsa och logopeder; Anders Norqvist (L)

Det finns ingenting i skollagen som hindrar att logopeder arbetar som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med skolan som arbetsgivare. Att få hjälp med att läsa, skriva och räkna torde i högsta grad förebygga svårigheter att uppfylla läroplanens mål.

Elevhälsan har uppgett att man anser avtalet inte gäller med hänsyn till den nya skollagen, men beskedet från Regiondirektören är det motsatta.

Resultatet av allt detta är att barnen kommer i kläm medan kommunen och regionen ägnar sig åt en tyst dragkamp som tycks handla både om prestige och om ekonomi.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten:

• Varför följer Umeå kommun inte det påskrivna avtalet från 2010 mellan dåvarande VLL och Umeå kommun?
• Vad ämnar Umeå kommun göra för att de barn som idag kommer i kläm får rätt till en utredning av sina läs-, skriv- och räknesvårigheter?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar.

Svar på fråga ett: Jag vill bara påpeka att det interpellanten hänvisar till är inte ett avtal utan en överenskommelse. Det är dock en angelägen och viktig fråga som interpellanten tar upp. Umeå och Skellefteå kommuns elevhälsochefer har, på uppdrag av Länsgrupp barn- och unga, skickat en skrivelse med uppmaning till dialog och revidering av överenskommelsen just på grund av den långa väntetiden för utredning på logopedmottagningen. En revidering av överenskommelsen behöver tas fram och gränsdragningen behöver förtydligas. Umeå kommuns elevhälsochef inom för- och grundskola har vid flera tillfällen kontaktat regionen för att initiera en dialog.

Det har dessutom kommit en ny skollag (2010:800) sedan överenskommelsen skrevs och begreppet skolhälsovård finns inte längre. Elevhälsan ska enligt skollagen stödja elevernas utveckling mot målen för utbildningen, mål som omfattar både kunskaper och värden. Elevhälsans främsta uppdrag är att arbeta förebyggande och främjande, men i elevhälsans medicinska insats ingår vissa enklare medicinska uppdrag, t ex vaccinering, kontroll av syn, hörsel m.m.

I överenskommelsen står det; ”Skolan har ett förstahandsansvar att genomföra utredningar av barn med läs- och skrivsvårigheter.” Umeå kommun utför idag läs- och skrivutredningar via en enhet inom elevhälsan med 4,5 tjänster. En av dessa tjänster är i nuläget logoped, övriga är speciallärare. De andra logopederna som interpellanten hänvisar till arbetar inom en enhet med handledande uppdrag för att stödja skolorna i att möta elever i språklig sårbarhet. Vissa yrkesgrupper som skolsköterska, psykolog och kurator är styrt via skollagen och måste finnas tillgång till inom elevhälsan. Logoped är inte en sådan yrkeskategori, men i Umeå kommun har höga ambitioner och har sett en fördel med att använda logopedernas kompetens för att öka måluppfyllelsen. Det är dock enbart Umeå kommuns val och inte tvingande via någon lag eller förordning. Det huvudsakliga syftet med kommunens utredningar av läs- och skrivsvårigheter är att stötta skolorna med anpassningar utifrån elevens behov, inte att diagnostisera och behandla eleverna då det är sjukvårdens uppdrag. I och med att kommunen ansvarar för läs- och skrivutredningar följs överenskommelsen med Region Västerbotten. Det finns ändå behov av att revidera överenskommelsen och föra en dialog kring ansvarsfördelning gällande språk- läs- och skrivutredningar.

Svar på fråga två: Elever inom Umeå kommuns grundskolor har idag rätt till en utredning i kommunens regi där vi utreder läs- och skrivsvårigheter, för att anpassa stödinsatser.

Elevens rätt till stöd anpassat efter sina behov i skolan är inte kopplat till vilken diagnos man har, utan specialpedagoger och speciallärare på skolorna ansvarar för pedagogiska kartläggningar som tidigt leder till anpassningar för elever med läs-, skriv- och räknesvårigheter, oavsett diagnos.

Om ansvaret för språkutredning ska läggas över på skolväsendet så handlar det inte enbart om alla kommuner i länet utan även de fristående skolhuvudmännen som måste omfattas av ett sådant avtal. Alla regionens elever ska ges likvärdiga förutsättningar. Kommunen som skolhuvudman har inte ansvar för alla elever bosatta i kommunen utan enbart de som är elever i kommunens skolor. Det skulle lämna ett antal elever utanför om kommunen som huvudman tar på sig ett uppdrag från regionen som inte gäller de fristående skolorna.

Strax innan sommaren fick elevhälsochefen i Umeå kommun en återkoppling från Region Västerbotten att köerna för språkutredningar för skolbarn är kortade och en plan finns för att vara i balans med väntelistan. Kvarstår dock att inleda en dialog och revidera nuvarande överenskommelse.