Interpellation: Allt fler bortförda barn och ungdomar p.g.a. hedersförtryck under pandemin – hur är situationen i Umeå? Anders Ågren (M)

• En del föräldrar har under coronaperioden hållit sina barn hemma av omsorg. Andra har skyllt på corona till skolan för att kunna föra ett barn ut ur landet. Till barnet kanske man säger att man ska hälsa på mormor som är sjuk, när det egentligen handlar om en äktenskapsresa. Eller så säger man att mormors sista önskan är att se sitt barnbarn i en brudklänning, säger Christina Malmqvist, sakkunnig på Nationella kompetensteamet.”

Mörkertalet för barn som förts ut ur landet bedöms på nationell nivå vara stort – det finns ingen samlad statistik hos polisen, kommunerna eller socialtjänsten. Bara 13 procent av kommunerna förde statistik över bortförda barn, enligt uppgifter från förra året. I november 2019 diskuterade vi även denna fråga i Umeå fullmäktige, efter en interpellation av Jan Hägglund från Arbetarpartiet.

Frågan är viktig, och vi måste göra allt för att motverka att detta sker i Umeå. Den 1 juni i år implementerades för övrigt en ny lagstiftning om utreseförbud, i syfte att skydda barn som riskerar att utsättas för könsstympning eller barnäktenskap.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (S):

1. Hur ser läget ut i Umeå vid höstterminen 2020? Saknas det några elever i grundskolan respektive gymnasiet?

2. När skolan misstänker att det kan röra sig om hedersrelaterad problematik, så görs en anmälan till socialtjänsten. Hur många sådana anmälningar har gjorts i Umeå detta år?

För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (S) lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Att det saknas elever kopplat till skolpliktsbevakningen är inte samma sak som att eleverna är bortförda på grund av hedersförtryck. Men den siffra kommunen kan redogöra för är den skolpliktsbevakning kommunen genomför kopplat till folkbokföringen enligt gällande lagstiftning.

Grundskolan har beslutade riktlinjer och rutiner för hantering av skolfrånvaro och skolplikt. Skolpliktsbevakning pågår aktivt under hela året eftersom det hela tiden sker in och utflyttning och förändringar i folkbokföringsregistret.

Den 16 oktober pågick skolpliktbevakning på 83 elever i grundskolan. 13 av dessa elever vistas varaktigt utomlands på skola som vårdnadshavarna angett i anmälan. 24 av dessa elever har skolpliktsbevakaren fått kontakt med vårdnadshavarna men där inte fullständiga uppgifter i anmälan lämnats av vårdnadshavarna. 46 av dessa elever är utan skolvistelse och där ej kontakt med vårdnadshavarna kunnat nås. En majoritet (55%) av skolpliktsbevakade elever tillhör förskoleklass och lågstadiet, 35% åk4-6 och 20% åk7-9. Antalet skolpliktsbevakade elever har minskat något senaste året och indikerar därmed inte på att denna siffra skulle ha påverkats av pandemin.

I flertalet av dessa ärenden handlar det om elever som har flyttat till andra kommuner eller andra länder och börjat skola där men där vårdnadshavare inte anmält flytt eller där folkbokföring inte ändrats i Skatteverkets folkbokföringsregister. En del vårdnadshavare har inte kännedom att de vid flytt ska anmäla detta till Skatteverket och att de ska anmäla det till den skola de lämnar. Utifrån tidigare års skolpliktsbevakning är det sannolikt fallet i en stor del av de bevakningar som görs för närvarande.

På gymnasiet finns i dagsläget inga elever som har placering på något program som saknas. Elever som har en placering på något program och som inte dyker upp eftersöks och KAA kontaktas för fortsatt kontakt med ungdomen.

De fristående huvudmännen, och kommunala skolor i andra kommuner i Umeå där vi har inskrivna elever boende i Umeå kommun, är ansvariga för att följa elevernas närvaro och meddela kommunen om den blir hög och varaktig.

Svar på fråga 2 Det är korrekt att när skolan misstänker att det kan röra sig om hedersrelaterad problematik görs en anmälan till socialtjänsten. Detta i enlighet med den handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck som beskriver hur skolan i Umeå kommun ska arbeta för att förebygga, upptäcka och åtgärda. Orosanmälningar skickas inte in till huvudmannen utan direkt till socialtjänsterna i elevernas hemkommuner, vilket gör att vi som huvudmän inte har någon sådan statistik som efterfrågas i frågan.

Socialtjänsterna skall också få motsvarande information från de fristående huvudmännen samt övriga kommuner där vi har elever skrivna i Umeå kommun.