Fråga: Klimatförändringar och förtätning; Anna-Karin Sjölander (C)

Vi vet att katastrofer helt kopplad till klimatet har tredubblats under de senaste trettio åren och de senaste dagarna har försäkringsbolagen varit nerringda av olyckliga människor som drabbats av den senaste tidens översvämningar i Umeå.

Min fråga till Lena Karlsson Engman är därför:

1. Vilken hänsyn till klimatförändringarna tas vid förtätning av staden?

Lena Karlsson Engman (S), tekniska nämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Det här är en fråga som inte är helt lätt att göra rättvisa i ett svar på en enkel fråga. Översvämningarna har nog en rad olika förklaringar förutom det myckna regnandet. -Mera tillkommande bebyggelse och anläggningar, hårdgjorda ytor och dagvattensystem som är anpassade för en annan tid mm. Besvärligt och kostsamt blir det för de drabbade, och risker för översvämningar är därför angelägna att minimera. Arbetet för att möta utmaningarna med klimatförändringarna bedrivs på olika nivåer. Först den strategiska I översiktsplanens fördjupning över Älvslandskapet redogörs för kommunens förhållningssätt i frågor som rör översvämning, ras och skred. I detaljplaneskedet är hantering av dagvatten ett givet tema att studera. Multifunktionella ytor behövs, kommunens blå och gröna miljöer är viktiga för omhändertagande av vatten och trivsel.

För närvarande arbetas det med en dagvattenstrategi i samverkan mellan kommunens verksamheter och bolag. Efter en remissomgång ska strategin beslutas av KF.

Vilka möjligheter finns när vi förtätar och bygger om? Att fastighetsägare exploaterar och förädlar sina fastigheter ger också möjlighet för kommunen att höja standarden på ledningsnät som är relativt gamla, vår kommun har ändå inte de allra äldsta ledningssystemen, men också öka kapaciteten i ledningarna.

När Tekniska nämnden bygger om i gatuinfrastrukturen, som exempelvis nu huvudstråket för GC längs Nygatan, passar vi på att öka kapaciteten i dagvattennätet. Just i korsningen mellan Nygatan och Rådhusesplanaden ligger lågpunkten i centrala stan, så det är angeläget att stärka upp där. Ett annat exempel är den nyanlagda dammen på Mariehemsängarna där kapaciteten testades i skarpt läge i samband med de båda ovädren i oktober-november.

Sen, operativt i det akuta läget I det akuta läget kan det vara komplicerat att göra insatser med avgörande resultat. Det är ofta svåröverblickbara förlopp, som kräver snabba beslut på begränsade underlag, och som inte alltid kan kompensera för avvägningar och prioriteringar som gjorts under åren.

Under de aktuella ovädersdygnen konstaterades tidigt en besvärlig situation i Umeå tätort. Beredskapspersonal följde situationen i bäckar, åar och lågpunkter i tätorten där det tidigare varit översvämningsproblematik. De gjorde löpande lätt åtgärdade insatser vid galler och gatubrunnar i väntan på förstärkningspersonal som kallades ut: Vakin, Räddningstjänst samt Gator och parkers egen driftpersonal med entreprenörer. Djupbäcken och Tvärån var de flöden som kraftigast svämmade över. Vid Västerslätt-Rödäng utgjorde trumbron en flaskhals som inte klarade av mängden vatten. Sugbilar och pumpar och schaktmaskiner användes för att sänka vattennivåerna. Många privatpersoner var också involverade i arbetet med att få vattnet att rinna undan.

Tekniska nämnden har nu lagt ett särskilt uppdrag till förvaltningen att tidigarelägga åtgärder i vattendrag med känd översvämningsproblematik, samt att i övrigt utreda åtgärder i vattendrag på kommunal mark. Arbetet pågår, nu har exempelvis Tvärån rensats från nedfallen vegetation och den aktuella trumbron grävts bort under ordnade former. Insatser vid Djupbäcken förbereds mm.