Interpellation: Vad gör Umeå kommun för att personer med funktionsnedsättning ska få ett bättre hälsotillstånd? Peder Westerberg (L)
Kommunfullmäktige · 22 februari 2021 · § 46 · Dnr KS-2021/00136
Kommunfullmäktiges beslut
att interpellationen endast hanteras skriftligt.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Peder Westerberg (L) har inkommit med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
Vad gör Umeå kommun för att personer med funktionsnedsättning ska få ett bättre hälsotillstånd?
Umeå kommun har frågat tusentals umebor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i folkhälsoundersökning “Jämlika liv 20” som skickades ut i början av 2020. Den visar tyvärr att invånare med funktionsnedsättning mår betydligt sämre jämfört med andra. Hela 29 procent, eller cirka 2600 personer, med funktionsnedsättning och svåra besvär svarar att deras hälsotillstånd är dåligt eller mycket dåligt. Det är mycket höga siffror och det är en stor skillnad mot övriga befolkningen, där endast tre procent upplever sig må dåligt.
Läs hela sammanfattningen
Fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):
1. Vad gör Umeå kommun för att personer med funktionsnedsättning ska få ett bättre hälsotillstånd?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Jämlika liv bekräftar vad som framkom i Folkhälsoinstitutets rapport från 2014: personer med en funktionsnedsättning löper tio gånger större risk att utveckla ohälsa än övrig befolkning. Viss ohälsa kan kopplas till funktionsnedsättningen, men som för övriga befolkningen gäller att den också kan kopplas till sådant som arbetslöshet, små ekonomiska marginaler, bristande delaktighet i samhället och låg nivå av fysisk aktivitet och bristande tillgång till idrotts- och fritidsaktiviteter. Där är personer med funktionshinder överrepresenterade. I Umeå kommuns program för tillgänglighet 2018-2030 framgår vad som görs och ska göras för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning inom nio fokusområden, som Upphandling, Transporter och Arbete. Några exempel är:
- Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning ska tas med i upphandlingsprocessen
- Kommunen samverkar med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bl.a. genom kompetenshöjande insatser för chefer inom kommun, privat näringsliv, bemanningsföretag mm om vilka möjligheter som finns till riktade insatser vid anställning
- Viva kompetenscentrum inkluderar tillgänglighetsperspektivet i sina handlingsplaner
- Kommunen prioriterar praktik- och lärlingsplatser för personer med funktionsnedsättning inom kommunens alla verksamhetsområden
- Kommunen fortsätter att erbjuda föreningar möjligheten att söka bidrag för tillgänglighetsanpassningar av verksamhetslokaler, samt möjlighet till bidrag till verksamhet som främjar folkhälsan hos prioriterade grupper, bl.a. personer med funktionsnedsättning
- Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning finns med som rutin vid beredning av kulturvärda miljöer och andra frilufts/besöksmål De första fyra åren har programmet fokuserat på arbete/sysselsättning och transporter/resande. Funktionshinderrådet fungerar som referensgrupp vid framtagandet av Umeå kommuns blivande kollektivtrafikprogram. För att utveckla förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning inom befintliga verksamheter görs satsningar på Universell utformning av arbetsplatser, UUA.
Inom funktionshinderomsorgens verksamhet pågår flera samarbeten kring fysisk aktivitet, t.ex. med Hjälteföreningen, och med Skellefteå kommun, Sunnanå och Umeå IK där föreningar får stöd för att göra sitt utbud mer tillgängligt. Funktionshinderomsorgen deltar även tillsammans med Region Västerbotten i Premiumprojektet med fokus på fysiska aktiviteter. Inom daglig verksamhet har man tagit fram ett koncept som kallas Hälsoresan, som innebär att varje enhet tar fram hälsofrämjande aktiviteter som leder till ökat välbefinnande. Vidare har man på Aros dagliga verksamhet fysgrupp en gång i veckan, och på flera håll i verksamheten erbjuds bad- och gympagrupp.
Funktionshinderomsorgen har även ett aktivt samarbete med kulturförvaltningens Fritid för alla, som utvecklar och breddar fritiden för vuxna från 20 år med funktionsnedsättning. Umebor över 12 år med LSS-beslut kan ansöka om Kompiskortet och gå två till priset av en på olika kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter. Kommunens träffpunkter erbjuder gemenskap och varierat utbud av aktiviteter.
Den avdelning i kommunen som handlägger och ansvarar för arbetsmarknadsprogram rekryterar arbets- och praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. AROS, en verksamhet inom funktionshinderomsorgen, erbjuder sysselsättning samt strukturerade arbetsuppgifter i en anpassad miljö. Just nu pågår ett projekt med serviceassistenter, genom vilket flera fått fast anställning.
Funktionshinderomsorgen arbetar också aktivt med att stötta och vägleda brukarna att söka vård och följa ordinationer. Inom de särskilda boenden där kommunen har HSL-ansvar upp till sjuksköterskenivå har varje boende en fast vårdkontakt med sjuksköterska. Årligen får funktionshinderomsorgen stimulansmedel för att arbeta med frågor som rör psykisk ohälsa och har för de närmsta två åren tagit beslut om att anställa en samordnare som ska fokusera på att systematisera målgruppsanpassade aktiviteter för att förebygga psykisk ohälsa.
Liksom andra verksamheter har funktionshinderomsorgen drabbats av pandemin. De flesta gruppaktiviteter har varit inställda. Funktionshinderomsorgen har dock gjort stora insatser för att ställa om till utomhusaktiviteter och digitala träffar.