Interpellation: Lönekartläggning riggar spelplanen för jämställdhetsarbetet; Ellen Ström (V)
Kommunfullmäktige · 21 juni 2021 · § 159 · Dnr KS-2021/00545
Kommunfullmäktiges beslut
att på grund av tidsbrist behandla interpellationerna skriftligt.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Ellen Ström (V) har inkommit med en interpellation till personalnämndens ordförande.
Lönekartläggning riggar spelplanen för jämställdhetsarbetet Arbetsmarknaden i Sverige är i hög grad könssegregerad och kännetecknas av en utbredd värdediskriminering. Med det menas att kvinno- och mansdominerade yrken värderas och lönesätts olika, trots att de kan vara likvärdiga i komplexitet och krav. Löner uppstår inte i ett vacuum, utan är en produkt av tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden, fackliga förhandlingar och förutfattade meningar om yrkens status. Umeå kommun som arbetsgivare är med och påverkar spelplanen och reglerna för lönesättningen och har det yttersta ansvaret för att belysa och kompensera för de förutfattade meningar som ger upphov till värdediskriminering. Ett viktigt verktyg i det arbetet är att genomföra lönekartläggningar. Forskning har visat att det finns problem som kan uppstå vid lönekartläggningar. Kvinnodominerade yrken tenderar att “klumpas ihop”, viktningen problematiseras inte och det finns inneboende problem i att försöka förhålla sig könsneutralt till arbetsvärdering. Det finns föreställningar om att de värden som män producerar är mer värdefulla. Slutligen är grupperna av kvinnor som är undervärderade stora, vilket gör att det är mycket dyrt att genomföra förändringar. Detta leder till att kartläggningsrapporter i stor utsträckning felaktigt beskriver löneskillnader som sakliga.
I den lönekartläggning som Umeå kommun genomfört finns brister. Umeå kommun har valt att enbart redovisa grundlönen i sin lönekartläggning. Detta trots att DO uttryckligen i sin grundutbildning om hur man genomför lönekartläggning specificerar att “all ersättning för arbetet ska ingå, även förmåner av olika slag”. Vid lönekartläggningen är det viktigt att aktivt arbeta med normativa föreställningar och problematiska snedvärderingar av kvinnligt- och manligt kodade arbetsuppgifter. Annars riskerar kartläggningen att bli ett verktyg för att cementera den värdediskriminering som finns på arbetsmarknaden genom att dölja oskäliga skillnader.
Läs hela sammanfattningen
Frågor
1. Hur arbetar Umeå kommun med normativa föreställningar om vilka arbetsuppgifter som är värdefulla vid viktning och poängsättning av analysfaktorer vid lönekartläggning?
2. Umeå kommuns lönekartläggningar pekar på att löneskillnader mellan kvinnor och män i hög utsträckning är sakliga. Med anledning av ovanstående fakta, ser kommunen skäl att omvärdera den analysen?
3. Hur väger kommunen in eventuellt ojämställt fördelade förmåner i lönekartläggningens slutsatser?
Tomas Wennström (S), personalnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1 Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att se över och analysera faktorer i arbetsvärderingen och viktningen av dessa. Detta görs årligen inför lönekartläggningen. Med ett intervall av ca 5 år görs en större och djupare genomgång av faktorerna. Den senaste större analysen gjordes 2014. Ett exempel på normativ omvärdering var att arbete med människor fick en högre värdering, likaså psykisk belastning. Inom dessa faktorer finns fler kvinnodominerade grupper generellt sett. Fysisk belastning fick en mindre viktning och likställdes med psykisk belastning. Detta har också gynnat kvinnodominerade grupper, ex undersköterskor, undersköterskor och lärare. Nästa större genomlysning planeras att göras 2022-2023. Den skulle gjorts 2020 men pga pandemin har detta tvingats ligga på is.
Svar på fråga 2 Kommunen kommer att granska detta i lönekartläggningar 2023 efter en ny befattningsvärdering. Det kan i sin tur innebära utifrån resultatet göra att förklaringen att skillnader är sakliga ändras för någon eller några yrkesgrupper.
Svar på fråga 3 Lönekartläggningen omfattar en granskning enligt Diskrimineringslagen av själva lönesystemet och en genomgång av arbetstagarnas löner. Det första steget om bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor är även ett område inom arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder. Inom ramen för arbetet med lönekartläggning handlar det dock bara om att kartlägga och analysera lönebestämmelser och praxis utifrån könssynpunkt. Detta gör Umeå kommun enligt Diskrimineringslagen 3 kap §§ 8-14. Anställningsvillkor analyseras och ingår i lönekartläggningen, exempelvis arbetstid. Medarbetare inom Kommunals avtalsområde, vård och omsorg, har en förkortad arbetstid med 37 timmar. Detta är viktat i lönekartläggningen.
När det gäller förmåner kan detta vara något som ska granskas inom Diskrimineringslagens skrivningar om aktiva åtgärder, men då bara inte enligt diskrimineringsgrunden kön utan samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder har inte hunnit genomföras fullt ut utan rullas ut under 2021 till förvaltningarna och en uppföljning kommer att göras 2022. Detta gäller samtliga punkter inom Aktiva Åtgärder utifrån Diskrimineringslagen.