Interpellation: Vilket stöd ger socialtjänsten till familjer i kris? Veronica Kerr (KD)
Kommunfullmäktige · 27 september 2021 · § 188 · Dnr KS-2021/00866
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Veronica Kerr, Andreas Lundgren, Davis Kaza, Igor Hell, Bore Sköld, Anna-Karin Sjölander, Gudrun Nordborg, Björn Kjellsson och Nils Seye Larsen beslutar kommunfullmäktige
att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Veronica Kerr (KD) har inkommit med en interpellation till individ- och familjenämndens ordförande.
Vilket stöd ger socialtjänsten till familjer i kris? Stockholms socialförvaltning publicerade för en tid sedan en kvalitetsgranskning av handläggning av barnärenden 0-12 år. I granskningen framgick att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hög skolfrånvaro blir föremål för socialtjänstens insatser trots att det är i skolan och på grund av skolan som problemen uppstår. När föräldrar kämpar för att barnet ska få hjälp och det stöd som barnet har rätt till stämplas de istället som ”jobbiga” och anmäls till socialtjänsten.
Att kämpa för sitt barn som mår dåligt, som kanske har en diagnos eller väntar på en utredning vid BUP, är självklart. Men när du som förälder blir ifrågasatt om du verkligen vet vad som är bäst för ditt barn eller i värsta fall att du inte ens är lämplig att vara förälder då är det något som inte står rätt till. När ett barn i en familj mår dåligt är det hela familjen som påverkas. Här är det viktigt att rätt insatser sätts in och att hela familjen inkluderas. Att rätt insatser i rätt tid sätts in är avgörande av flera skäl. Blir det fel kan det ge allvarliga konsekvenser för det enskilda barnet, föräldrarna samt övriga familjen. Felaktiga beslut leder alltid till ökade kostnaderna för dels samhället på kort och lång sikt och dels för familjen ifråga där långa sjukskrivningar och arbetslöshet kan bli effekten. Finns det syskon i familjen så är det klart att även de påverkas.
Läs hela sammanfattningen
”Förälder på avstånd” är namnet på ett FoU projekt finansierat av det statliga forskningsrådet Forte. Projektet handlar om stöd till placerade barns föräldrar och avslutas inom kort, men vissa resultat finns redan idag. På frågan vilket stöd föräldrarna får idag var det vanligaste svaret att de inte fick någon insats alls varken från socialtjänsten eller någon annan professionell aktör, trots att handläggaren anser att de skulle behöva det. Allra minst stöd får pappor.
Med anledning av detta ställer jag följande frågor:
1. Hur många barn är idag placerade enligt LVU av Umeå kommun?
2. Hur utvärderas de insatser som görs av socialtjänsten för att minska felbeslut och felbedömningar av framtida insatser?
3. Hur stor andel av de barn som är placerade enligt LVU är felbedömningar med facit i hand?
4. Hur samarbetar socialtjänsten och skolan så att rätt insatser sätts in i rätt tid?
Andreas Lundgren (S), individ- och familjenämndens ordförande lämnar följandes skriftliga svar Veronica Kerr (KD) har ställt mig ett antal frågor med bäring på Lagen om vård av unga (LVU). Låt mig därför säga att min och nämndens tydliga målsättning är att barn och unga ska ha möjlighet att växa upp under goda och trygga förhållanden i sitt befintliga nätverk, med sina föräldrar eller andra viktiga vuxna som finns kvar för barnet under hela uppväxten. Det kräver att socialtjänsten behöver tidigt upptäcka och nå ut, barnets nätverk behöver involveras och ett tidigt stöd erbjudas i hemmet anpassat efter barnets behov. Syftet med detta är att färre barn och unga ska behöva placeras utanför hemmet. Men när en placering behöver ske så ska det göras med närhet till anhöriga, och placeringar ska inte ska vara längre än vad barnets bästa kräver.
Svar på fråga 1 92 stycken barn och unga är idag placerade enligt LVU. Merparten av dessa barn är placerade i familjehem.
Svar på fråga 2 Uppföljningar i individärenden görs av samtliga beviljade insatser. Där följs om uppsatta mål med insatsen nås, kan insatsen avslutas, behöver den fortsätta men revideras, eller behövs någon ytterligare insats. Andra sätt att utvärdera, på en aggregerad nivå, är genom att följa klagomål och avvikelser, genomföra brukarenkäter på enhetsnivå samt genom den nationella brukarundersökningen.
Svar på fråga 3 Frågan är väldigt svår att svara på. Gången är att i LVU-ärenden så är det domstol som prövar ärendena och om kriterierna för LVU-vård är uppfyllda. Ett beslut om LVU föregås av grundliga utredningar inom socialtjänsten, bedömningar görs och beslut fattas utifrån den information och kännedom som finns vid tillfället. LVU-vården följs därefter upp löpande inom socialtjänsten för att se om målen med vården är uppfyllda.
Svar på fråga 4 Socialtjänsten i Umeå arbetar tillsammans med skolan i enskilda pågående ärenden utifrån barnets behov och planering. Sen finns också olika samarbeten etablerade för att möjliggöra tidiga insatser. Ett samarbete har påbörjats med skolan gällande problematisk skolfrånvaro. Det syftar till att Socialtjänst och skola ska känna till varandras rutiner och identifiera vart man behöver mötas, samt sprida kunskap och vikten av skolnärvaro ut i organisationen.
Ett annat samarbete som är implementerat och pågående sedan länge är HLT – som står för Hälsa, Lärande och Trygghet (primärvård/skola/socialtjänst). Det är ett tidigt och samordnat stöd i syfte att minska behov av mer omfattande insatser. HLT-möten ska resultera i ett tvärprofessionellt, samordnat och konkret stöd till familjer. Från Individ- och familjenämndens sida förstärker vi våra tidiga insatser och här sker fler nya samarbeten med skolan. Ett sådant är etablering av det operativa teamet, där syftet är att skapa en nära samverkan mellan socialtjänsten med skolan för att möjliggöra att resurser kan sättas in vid ett tidigt stadium. Operativa teamet ska arbeta nära barn och ungdomar. De skall upptäcka tecken tidigt, möta barnet/ungdomen och hjälpa dem till rätt hjälp. I teamet ingår förutom skolpersonal en socialpedagog och en fältassistent från socialtjänsten.
En annan samarbetsform som är under uppstart är SSPF – samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid, med syfte att med tidiga insatser upptäcka, förebygga och arbeta mot kriminalitet och drogmissbruk bland unga.
Till sist kan det vara värt att nämna för interpellanten att nämnden etablerat en ny enhet för att erbjuda föräldrastöd. Uppdraget är att möta och stötta föräldrar till placerade barn, både under placering och efteråt. Målet är att skapa möjlighet för föräldrar att utvecklas i föräldrarollen, för att möjliggöra att barn kan flytta hem igen. Det görs via föräldrautbildning i kombination med individuellt föräldrastöd.