Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp -fastställelse
Kommunfullmäktige · 19 december 2022 · § 220
Kommunfullmäktiges beslut
att fastställa ”Utvecklingsstrategi för vatten av avlopp” med tillhörande VA-policy samt att kommunfullmäktige därutöver fördelar följande uppdrag;
att i enlighet med strategin ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en vattentjänstplan för antagande i kommunfullmäktige senast 2023-12-31. Utöver de uppdrag som fördelas nedan är den principiella inriktningen att ingen storskalig utbyggnad av de allmänna anläggningarna planeras utanför befintliga verksamhetsområden.
att UMEVA ges i uppdrag att påbörja projektering av överföringsledningar för vatten och avlopp mellan Umeå och Hörnefors, förstärker kapaciteten i Ostnäs samt planerar för utbyggnad i Täfteå.
att kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2023 ta fram en samhällsekonomisk analys och samordna arbetet med kommunikationsplan och VA-översikt.
att i enlighet med strategin ge miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att under 2023 fastställa en plan för enskild avloppshantering samt en plan för miljöövervakning.
att i enlighet med strategin ge tekniska nämnden i uppdrag att senast 2024-12-31 revidera dagvattenprogrammet och samordna detta med av kommunfullmäktige beslutad vattentjänstplan.
att en ekonomisk konsekvensanalys gällande överföringsledningarna mellan Umeå och Hörnefors ska tas fram. Den ska belysa investeringens storlek, hur den påverkar kommunens VA-taxa och presenteras för kommunfullmäktige för beslut om genomförande.
att kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett förslag till riktlinjer och rutiner för anslutning till kommunalt vatten och kommunalt avlopp i områden utanför befintliga verksamhetsområden.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Reserverade sig mot beslutet: Sverigedemokraterna (SD).
Sammanfattning
Inledning Utvecklingsstrategin för vatten och avlopp är viktig för kommunens tillväxt och för en långsiktigt hållbar förvaltning av våra naturresurser. Strategin omfamnar helheten och anger de strategiska vägvalen i frågor som rör vatten och avlopp. Utvecklingsstrategin utgör en ”kappa” där delarna med utpekat ansvar utvecklas vidare i underliggande policys och planer.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 att ge Övergripande planering i uppdrag att avvakta med att ta fram beslut om verksamhetsområden enligt strategin. Strategin från 2016 angav en storskalig utbyggnad av verksamhetsområden i Täfteå, Sörmjöle, Norrmjöle, Kläppsjön, Ostnäs och Sand-Tuvan under den första 10-årsperioden (A-områden). Därefter skulle på sikt utpekade B-områden byggas ut och därefter på mycket lång sikt Cområdena. Avsikten att dessa utpekade områden skulle bli kommunala verksamhetsområden har föranlett att åtgärdsarbetet med enskilda avlopp fördröjts.
Hållbar tillväxt mot 200 000 invånare Nuvarande situation med en ”pausad” utvecklingsstrategi är inte bra för miljö, tillväxt och förutsägbarheten för våra kommuninvånare. Idag råder osäkerhet kring om och när det eventuellt kommer bli kommunalt verksamhetsområde. För kommunen och de kommunala bolagen är förutsägbarhet också viktig för planering, taxor, investeringar, reinvesteringar och att kunna förhålla sig till fördelade grunduppdrag från kommunfullmäktige.
Läs hela sammanfattningen
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Under året har utredningen om vägar till hållbara vattentjänster, som lämnade sitt betänkande 2018, landat i förändringar i lagen om allmänna vattentjänster. Förändringarna träder ikraft 2023-01-01. Nyheter är bland annat att det införs ett krav på att det ska finnas en vattentjänstplan och att kommunerna får en möjlighet att under vissa förutsättningar överlåta till fastighetsägare att ordna egna avloppslösningar, även i samlad bebyggelse.
Grunder LAV reglerar kommunens skyldighet att under vissa förutsättningar tillhandahålla vattentjänster. Utredningen ”Vägar till hållbara vattentjänster” som bland annat hade till uppgift att utreda rättstillämpningen anger att det i praxis, det vill säga hur domstolar tolkat LAV, i princip alltid finns ett behov av att skydda människors hälsa och miljön. Vidare har bedömningen avseende antalet fastigheter för att anses som samlad bebyggelse legat mellan 20–30 stycken. Under dessa förutsättningar har kommunen en skyldighet att tillhandahålla vattentjänster. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen. Om en fastighetsägare vänder sig till Länsstyrelsen med önskemål om kommunal anslutning kan följden bli, om förutsättningarna ovan anses uppfyllda, ett föreläggande där Länsstyrelsen kräver att kommunen tillhandahåller vattentjänster. Kommunen har om detta sker en möjlighet att tillämpa särtaxa.
Flexibilitet Förändringarna innebär att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst blir mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet. Dessa lägre krav gäller endast i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen.
Vattentjänstplan Varje kommun ska ta fram en vattentjänstplan senast 2023-12-31. Den långsiktiga planeringen är viktig för god framförhållning, men är också viktig för att motivera utbyggnaden av vattentjänster i händelse av en rättslig prövning. Vattentjänstplanen ska beslutas av kommunfullmäktige och är inte bindande. Planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod och innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden. Varje kommun ska bedöma över vilken tidsperiod en vattentjänstplan ska sträcka sig, men då planen ska innehålla en långsiktig planering skulle en lämplig tidsperiod kunna vara omkring tolv år enligt propositionen.
Skyfall Vattentjänstplanen ska även innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning under skyfall. Det framhålls i propositionen att allmänna VA-anläggningar är ett bredare begrepp än allmänna dagvattenanläggningar samt att skyfall direkt eller indirekt även kan ha påverkan på dricksvatten och spillvatten. Vidare konstateras att det finns bestämmelser som relaterar till skyfall i exempelvis 3 kap. 5 § PBL samt att en ökad mängd nederbörd och ökad förekomst av skyfall kan leda till problem som hanteras i olika lagstiftningar och kräver olika åtgärder. Kravet på en bedömning av hur VA-anläggningarna påverkas av skyfall innebär inte att VA-huvudmannen får ett ökat ansvar att öka kapaciteten på dagvattenanläggningarna. Det innebär snarare att kommunerna behöver se över vad som sker med VA-anläggningen vid kraftig nederbörd. till översvämningszoner i stället för att leda allt till rörledningar. Detta behöver hanteras i samhällsplaneringen. I de områden som riskerar översvämningsskador vid kraftig nederbörd behöver kommunen genomföra åtgärder för att leda bort vattnet ytledes
Samråd och granskning En vattentjänstplan ska vara föremål för samråd och granskning. Kommunen ska ställa ut förslaget till vattentjänstplan för granskning under minst fyra veckor. Detta innebär att de som berörs av planen har möjlighet att få lämna synpunkter i ett tidigt skede.