Interpellation: Hur går det med beredskapen? Julia Algotsson (C)

Förtroendet för det demokratiska styret kopplas till den framförhållning och det ledarskap som politiker visar, så även i Umeå kommun. Ställda inför ett potentiellt väpnat angrepp behövs en öppen dialog om vad medborgaren förväntas ta ansvar för och vad kommunen kommer prioritera i svåra situationer. Frågan om husdjur i skyddsrum kan man raljera över om man vill, men det är i själva verket typiskt för det moderna samhällets våndor i att enas om prioriteringar för det allmännas bästa.

Kommunstyrelsens beredskap för krig är därför direkt kopplad till hela Umeås försvarsvilja, och det finns tydliga lagar som definierar kommunens ansvar. Exempelvis ska alla kommuner ha en Risk- och sårbarhetsanalys samt en krisledningsnämnd som ska öva tillsammans och vara beredd på krig. Krisledningsnämnden ska också klara av att göra skyndsamma insatser, men för att göra detta måste nämnden vara organiserad och det måste finnas en planering och en prioritering att falla tillbaka på.

En risk- och sårbarnhetanalys bör innehålla allt från Umeå kommuns administrativa verksamhet, exempelvis frågan om mottagandet av hemliga handlingar, vilken verksamhet som bör utföras utan offentlig insyn och hur möjligheten att låsa in hemliga handlingar ser ut. I egenskap av arbetsgivare bör det också klargöras om vem som exempelvis ska komma till jobbet om det blir krig, och vilken kommunal verksamhet som helt kan prioriteras bort så att vi kan flytta personal till den absolut viktigaste verksamheten om så krävs. Den bör också innehålla sådant som är av prioritetskaraktär, finns det exempelvis krismatsedlar som Måltidsservice kan använda sig av om delar av leveranser uteblir, och finns det en prioritering om vem maten ska gå till om Måltidsservice endast kan laga fem tusen rätter per vecka? Inte minst bör man också klargöra hur strategin för kommunikation mot våra medborgare ska se ut, och hur vi exempelvis ska kunna nå dem med information om internet ligger nere. Även sådant av kritisk karaktär måste planeras, exempelvis hur beredskapen av reservkraft i fall av strömavbrott ser ut, eller hur tillgången till rent vatten kan säkerställas i fall av uteblivna kemikalieleveranser.

Mina frågor till Hans Lindberg är därför:

1. Hur många dagar, eller timmar, har Umeå kommun beredskap för?

2. Hur länge sedan var det krisledningsnämnden sammanträdde?

3. När uppdaterades vår risk- och sårbarhetsanalys senast?

4. Har Umeå kommun en rutin för att skicka och ta emot hemliga handlingar?

5. Är kommunstyrelsen säkerhetsprövad, och om inte, finns det planer att göra så?

6. Har Umeå kommun en krismatsedel och om inte, finns det planer på att ta fram en sådan?

7. Har Umeå kommun, likt andra kommuner i Västerbotten, identifierat vilka som behöver krigsplaceras inom ramen för sin tjänst?

8. När kommer allmänheten få information om kommunens beredskap?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Frågan är väldigt generell och svaret beror helt på vilken typ av störning som avses. Kommunen arbetar fortlöpande med att höja förmågan genom kontinuitetsplanering och prioriteringar av samhällsviktig verksamhet/resurser. Arbetet sker på tre nivåer: verksamhetsspecifik, förvaltningsövergripande och kommunövergripande planering. Här behöver också politiken vara med och sätta ambitionsnivån då god beredskap byggs på robusta, välfungerande verksamheter med god redundans.

Svar på fråga 2 Krisledningsnämnden är vilande och aktiveras endast vid en extraordinär händelse i fredstid, då genom Lagen om extraordinära händelser (2006:544). Detta utgör ett avsteg från kommunallagen. I normaltid ska den inte tillämpas och får endast aktiveras vid en extraordinär händelse som också kräver snabba politiska beslut. Krisledningsnämnden är personalunion med KSNAU och får varje mandatperiod utbildning och övning i vad det innebär att sitta i nämnden. Om höjd beredskap råder har krisledningsnämnden ingen funktion utan då är det kommunstyrelsen som har det uppdraget. Likväl som för krisledningsnämnden utbildas och övas KS varje mandatperiod.

Svar på fråga 3 Enligt Lagen om extraordinära händelser (2006:544) ska kommunens risk- och sårbarhetsanalys uppdateras senast i slutet av första året i varje ny mandatperiod.

Svar på fråga 4 Kommunen följer säkerhetsskyddslagen och har rutiner och system för att skicka och ta emot hemliga handlingar, samt utbildad och behörig personal enligt kraven som finns. Länsstyrelsen har uppdraget att genom tillsyn säkerställa att kommunen lever upp till sina åtaganden enligt säkerhetsskyddslagen.

Svar på fråga 5 Nej, kommunstyrelsen är inte säkerhetsprövad och i dagsläget får kommunen inte ställa generella krav på säkerhetsprövning av förtroendevalda. Man får endast säkerhetspröva enskilda politiker som deltar i säkerhetskänslig verksamhet och då på grundval av uppgiften, inte utifrån att personen är förtroendevald. Vilka uppgifter som är säkerhetskänsliga definieras i kommunens säkerhetsskyddsanalys som revideras kontinuerligt samt kan definieras av andra aktörer inom totalförsvarsplaneringen.

Svar på fråga 6 Måltidsservice bedriver ett omfattande arbete för att säkerställa att kunna upprätthålla sin verksamhet oavsett typ av störning. Arbete med krismatsedlar är en del i det arbetet. Det som sätter begränsningarna för beredskapsplaneringen är budget/ekonomiska resurser.

Svar på fråga 7 Arbetet med planering av krigsorganisationen pågår. Huvudsyftet med att krigsplacera för kommunen handlar om att ianspråkta personer så att de inte krigsplaceras hos andra. I övrigt så är den allmänna tjänsteplikten stark. Därför har kommunen landat i att endast krigsplacera nyckelfunktioner i krigsorganisationen och i övrigt förlita sig på allmän tjänsteplikt. Detta för att kunna lägga resurserna på den viktiga planeringen i stället för att administrativt behöva hantera en mycket stor mängd krigsplaceringar.

Svar på fråga 8 Samhällets funktionalitet är av största vikt för försvarsviljan, att kommunens verksamheter fortsätter fungera i händelse av allvarlig störning eller höjd beredskap. I sådana planer ingår risk- och kriskommunikation gentemot allmänheten som identifierat viktigt område. Under beredskapsveckan v. 39 riktar sig kommunikationen specifikt till att informera allmänheten om hur medborgare kan bidra till beredskapen i samhället genom den egna hemberedskapen. Kommunens säkerhetsenhet prioriterar också högt att besvara medborgarfrågor som inkommer till funktionsbrevlådan i den mån det är möjligt.

Slutligen vill jag tillägga att det saknas möjlighet för mig att berätta öppet om kommunens förmåga i alltför detaljerad omfattning av uppenbara säkerhetsskäl. Aggregerad information om förmågor och sårbarheter omfattas av strikt sekretess för att inte spela antagonister i händerna samt för att möjliggöra samverkan med andra aktörer i totalförsvaret som ställer höga krav på sekretesskydd.