Interpellation: Hur planeras vägnätet på Västerslätts industri- och logistikområde? Anders Sellström (KD)
Kommunfullmäktige · 25 september 2023 · § 147 · Dnr KS-2023/00701
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Anders Sellström, Christina Bernhardsson och Lars Brännström beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Sellström (KD) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
Hur planeras vägnätet på Västerslätts industri- och logistikområde? Västerslätts industri- och logistikområde är Umeås största och äldsta industriområde som började bebyggas redan i slutet av 1940-talet. På Västerslätt finns flera stora och viktiga terminaler för lastning och omlastning av gods såsom DHL, DANX, Skellefteå Lastbilsstation m.fl. På Västerslätt ligger kollektivtrafikens bussgarage som nu är under utbyggnad. Här ligger också NLC, Nordic Logistic Center som invigdes augusti 2010. Godsbangården tillsammans med satsningarna på Botniabanan, hamnen och ringleden ska leda till att Umeå blir ett ledande logistikcentrum i norra Skandinavien.
I takt med att Umeå växer uppstår parallellt ett ständigt ökande transportbehov. Umeå utvecklar två stora kombiterminaler där olika transportslag möts och ”byter” gods med varandra. Den ena är Umeå Hamn som är under kraftig expansion. Den andra är NLC/Västerslätts industri- och logistikområde. NLC är en s.k. kombiterminal där gods kommer och går med järnväg för att omlastas till/från lastbil.
Läs hela sammanfattningen
Västerslätts industriområde har bra kommunikationer med vägarna E4, E12 samt 363. Västerslätts vägnät har upplevts som ett öppet rutnät med hög tillgänglighet för tunga fordon. På senare år har dock ett antal åtgärder i gatunätet gjorts som påtagligt försämrat tillgängligheten för stora lastbilsekipage inom området. Timotejvägen lämpar sig inte för godstrafik då den är avsmalnad med endast ett körfält längs delar av sträckan. Rälsvägen är alltför smal för att vara en naturlig genomfart för trafik in och ut på Västerslätt. Därmed återstår Fläktvägen och Kontaktvägen.
Fläktvägen har nu byggts om och blir avsevärt smalare, får separerad gång- och cykelväg. Syftet är att koppla ihop huvudcykelnätet från Grubbe och Rödäng med Hissjövägen. Fläktvägen ska alltså bli säkrare för fotgängare och cyklister. När Fläktvägen öppnats för trafik blir det uppenbart att förändringen får mycket stor påverkan på den tunga trafiken på Västerslätt. Två fullstora ekipage har svårt att mötas, något som vintertid kommer att bli ännu mer begränsat. Infarter till fastigheter för transportföretag med godsterminaler är inte anpassade för tung trafik då de blir alltför smala med en begränsad svängradie.
Med anledning av detta ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande, Hans Lindberg (S):
- Hur ser den framtida planeringen av vägnätet på Västerslätt industri- och logistikområde ut?
- Hur ser prioriteringen ut i förhållandet mellan behoven för industri-, gods-, lager- och logistikverksamheter som dygnet runt trafikerar Västerslätts industriområde respektive tillgänglighet för oskyddade trafikanter inom området?
- På vilket sätt avser Umeå kommun kompensera den tunga trafikens behov av infarter från väg 363 när nu inte längre Fläktvägen är ett reellt alternativ som infart för ett tungt ekipage till Västerslätts industri- och logistikområde?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till tekniska nämndens ordförande Christina Bernhardsson (S) som lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1 Det planeras för tillfället inte för några större förändringar i området. Givetvis ska den tunga trafiken ha goda förutsättningar, och med de projekt som genomförts anser vi att även oskyddade trafikanter har rimliga förutsättningar att färdas genom området. Flera gator inom Västerslätt finns med inom reinvesteringsprogrammet, men de planeras inte byggas om utan enbart att deras standard ska säkras för framtiden.
Svar på fråga 2 Fläktvägen är utformad för att hantera de trafikbehov som området har och för tung trafik. Den avsmalning av gatan som är utförd gäller den sidoyta, de ”måsvingar”, gatan tidigare hade och som bland annat använts till snöupplag eller fordonsuppställning, men som inte bedömts behövas för trafiken i området. Ett viktigt skäl för detta var det stora behovet av att förbättra dagvattenhanteringen, för att minska översvämningsrisken för närliggande fastigheter samt för Tvärån. Infarterna har också justerats till standarden 11 meter för industriområde, vilket frigjort ytterligare yta för att säkra dagvattenhanteringen.
I samband med att Timotejvägen byggdes om åren 2019-2020 gjordes också en avsmalning till ett körfält på sträckan mellan Industrivägen och Vallmovägen då vissa tunga fordon körde mellan Västerslätt och väg 92/Vännäsvägen, trots ett mångårigt förbud mot tung lastbil. Avsmalningen gjordes för att trygga Västerslätts bostadsområde och en alternativ väg finns via Industrivägen/Vallmovägen/Bomvägen.
Det finns många arbetsplatser på Västerslätt och separata gång- och cykelbanor längs Timotejvägen samt Fläktvägen underlättar för många att transportera sig hållbart och säkert till och från sin arbetsplats. Även de som behöver transportera sig genom området, till exempel på väg till eller från Hippologum, gynnas av dessa säkra färdvägar.
Svar på fråga 3 Vi anser att Fläktvägen är ett reellt alternativ för den tunga trafiken. Hela områdets gatunät, bredden på Fläktvägen och infarterna är tillräckliga för en fungerande trafik.