Interpellation: Elevers rätt till livskunskap i skolan; Maria Lindvall (L)
Kommunfullmäktige · 29 januari 2024 · § 8 · Dnr KS-2024/00067
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Maria Lindvall, Anders Norqvist, Moa Brydsten, Ellen Ström, Helena Smith, Maja Westling Palmberg, Nils Seye Larsen och Peter Vigren beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Maria Lindvall (L) följande interpellation till kommunstyrelsens, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens och för- och grundskolenämndens ordförande.
Elevers rätt till livskunskap i skolan Denna interpellation syftar till att belysa vikten av att säkerställa att våra elever är rustade för svåra situationer och att skolmiljön fungerar som en plats för trygghet och lärande, även i kris. Det finns många myndigheter och organisationer som arbetar med barns säkerhet. Ett par ideella aktörer är Svenska Livräddningssällskapet och Scouterna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska liksom Folkhälsomyndigheten (FHM) stärka samhället och förebygga olika kriser och så vi har Boverket, som ansvarar för lagstiftning kring säkra bostäder och skolor.
Det bästa sättet att skydda ungdomar och samhällen från krig är att arbeta för att förebygga konflikter, främja fred och stödja politiska och diplomatiska lösningar. Många unga tvingas trots detta ta del av berättelser om kriget i Ukraina, Gaza och Israel samt andra våldsamma konflikter i världen. Vi kan bara konstatera att diplomati inte alltid räcker till för att främja fred.
Läs hela sammanfattningen
Alla hushåll i Sverige fick broschyren "Om krisen eller kriget kommer" hemskickad 2018. Den handlar om hur vi ska bli bättre förberedda på allvarliga olyckor, extremt väder, IT-attacker eller militära konflikter. Tips som syftar till att samhället ska kunna fungera som vanligt. Materialet och alla råd vänder sig till vuxna, och det är i normalfallet bra. Samtidigt så finns det en skiljelinje för när det är bättre att bjuda med ungdomar, än att inte göra det. Från det år vi fyller 16 år till vi fyller 70 år omfattas vi alla, bosatta såväl som medborgare, av totalförsvarsplikten. Vi Liberaler anser att det är viktigt för varje elev att få den livskunskap den behöver i kris eller krig. I ljuset av den höga säkerhetsnivån i Sverige, där oron för terrorattacker, våldsbejakande extremism och desinformation påverkar vårt samhälle, vill jag rikta er uppmärksamhet på vikten av att säkerställa att elever i våra kommunala skolor är väl förberedda för olika kriser och nödsituationer.
Med anledning av ovanstående så vill jag fråga Hans Lindberg (S) samt Peter Vigren (S) ordförande, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Moa Brydsten (S) ordförande, för- och grundskolenämnden:
1. Hur ser lärandet för elever i Umeås kommunala skolor i fråga om hemberedskap, brandsäkerhet, kriser och krig? Vilka insatser görs för att öka elevernas medvetenhet och färdigheter för att hantera oplanerade händelser?
2. Hur fungerar skolans lokaler som plats för detta lärande? Finns det några specifika åtgärder som vidtagits eller behöver vidtas för att säkerställa att skolmiljön är säker och trygg för eleverna?
3. Förekommer samverkan med andra aktörer såsom kommunens räddningstjänst eller polisen, vid utbildning för elever om säkerhet och beredskap? Om så, hur ser den ut och vilka aktörer är inblandade?
4. Hur arbetar skolorna med att adressera desinformation och öka elevernas medvetenhet om att kritiskt värdera information, särskilt med tanke på den ökande mängden desinformation som kan påverka vår egen och landets säkerhet negativt?
Peter Vigren (S), gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Maria Lindvall har inkommit med en interpellation som i huvudsak handlar om hur skolväsendet handskas med krisberedskap. Här under kommer svaren på frågorna i den ordning hon ställt dem:
1. På statens uppdrag har Skolverket ansvar för innehållet i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner. Det finns inget specifikt ämne på gymnasiet eller i grundskolan som tar upp kriser, hemberedskap, katastrofer och bränder. Däremot ingår delar av detta i till exempel historia, samhällskunskap, naturorienterande ämnen, teknik och geografi. Skolverket har ett nationellt ansvar att säkerställa att skolor och undervisning fungerar även vid krissituationer och har tagit fram stöd för hur huvudmän kan förbereda sina verksamheter för olika typer av samhällsstörningar och kriser.
Elever övar brandutrymning regelbundet samt diskuterar och övar hur man ska agera vid eventuell händelse av pågående dödligt våld.
2. Utifrån dels ett förändrat omvärldsläge, men också ny lagstiftning på området, har den här frågan varit högaktuell i kommunens skolor de senaste åren. För att försäkra oss om att skolorna även i framtiden skall vara trygga platser att vara på, har dels ett antal åtgärder gjorts i befintliga byggnader, som låsta ytterdörrar, kameror och larm, och dels när nya skolor planeras. Det har även rekryterats en skolsäkerhetsstrateg på utbildningskontoret som skall jobba med de här frågorna i skolverksamhet, naturligtvis i samverkan med bl a blåljusverksamheterna och den kommunövergripande säkerhetsenheten.
Lagstiftningen har skärpts avseende rektors ansvar och befogenhet att säkerställa vilka som befinner sig i skolbyggnaden vid varje givet tillfälle, vilket har fått ett antal konsekvenser avseende planering och samverkan, men också i själva bygget av nya skolor, där exempelvis ingångar till skolan skall hållas så få som det överhuvudtaget är möjligt och att lokalerna skall präglas av genomsiktlighet och så få gömda ytor som möjligt.
Våra elevenkäter visar att eleverna på de kommunala grund- och gymnasieskolorna rapporterar en hög trygghet när de är i skolan. Dock skall detta värde nog förstås inte som en bedömning huruvida eleverna uppfattar exempelvis lokalerna som brandsäkra, utan om de känner sig trygga i sin klass och med sina pedagoger, då det brukar vara det sätt man diskuterar trygghetsbegreppet i skolverksamhet.
3. Brandkåren bjuds in vid brandövningar. Polisen bjuds regelbundet in till klasser både på grundskolan och gymnasiet för att informera elever om sin verksamhet. Militär och hemvärn brukar besöka elever på gymnasiet, årskurs 2 och 3 (t ex i samband med mönstring). Föregående läsår gavs alla gymnasieelever och lärare på alla gymnasieskolor möjlighet att besöka utställningen "Rädd eller beredd?" En vandringsutställning om individens resurs i samhällets beredskap för kriser och krig - förr och idag. Utställningen var uppsatt på Maja Beskowgymnasiet.
4. Källkritik förekommer i många ämnen och kursplaner på gymnasiet och grundskolan. Ett källkritiskt förhållningssätt, källkritik och källtillit samt datakritik är kanske bland det viktigaste att lära elever i skolan. Det är i grunden en demokratifråga. I dagens digitala samhälle är det av yttersta vikt att ge eleverna möjlighet att utveckla sin källkritiska medvetenhet och ha ett kritiskt förhållningssätt till all digital teknik, förstå risker och kunna värdera information och desinformation.
Vad lärarna undervisar om och på vilket sätt de utför sitt arbete är i första hand en fråga mellan lärare, rektor och staten via sina myndigheter, lagar och förordningar. Det kommunala ansvaret handlar om att skapa förutsättningar för att verksamheterna skall ha de möjligheter och verktyg de behöver för att kunna utföra sina uppdrag. Detta kan dels handla om utbildningsinsatser, men också tillgång till digitala verktyg, välutrustade skolbibliotek och många andra saker.
Bland annat av de skäl som interpellanten här anför är det av yttersta vikt att elever får möjlighet att i en trygg och säker miljö lära sig hantera den digitala tillvaron de växer upp i. Deras liv kommer att vara präglade av att hantera en enorm flodvåg av digital information som de skall kunna sortera i. Det här arbetet görs svårare och svårare av teknikutvecklingen - Al, deepfakes och botnätverk har gjort informationsflödet grumligare och grumligare, och gör det svårare och svårare för oss alla att navigera. Att begränsa tillgången till digitala verktyg och kunskap om hur man skall hantera det för våra elever, en åsikt som allt mer hörs i den offentliga debatten, förvärrar den här situationen ytterligare för det uppväxande släktet och utsätter oss för ökad risk att desinformationskampanjer får fäste i befolkningen.