Interpellation: Särskilda undervisningsgrupper i Umeå kommuns skolor; Anders Norqvist (L)

I en så stor kommun som Umeå kommer det alltid att finnas barn i alla skolans stadier som har detta behov. I november 2021 togs ett beslut om att bl a ”göra det möjligt att inom grundskolan organisera utbildning för elever i områdesbaserade eller kommungemensamma resursskolor/särskilda undervisningsgrupper.” Resultatet har så långt det går att utläsa medfört att det från HT 26 blir en ökning med 6 platser för hela kommunen, totalt. Ett exempel som lyfts fram är Linköping satsning på resursskolor och särskilda undervisningsgrupper för samtliga skolstadier i Linköping. Totalt kommer det där att finnas 132 platser i resursskolor för samtliga skolstadier i grundskolan.

Den inom forskningen vedertagna uppfattningen att stöd ska sättas in tidigt, så snart problemen visar sig, är en mycket viktig faktor att ta hänsyn till. I Umeå saknas av allt att döma satsningar på både förskoleklass och lågstadiet.

Umeå försöker möta situationen med att fler speciallärare anställts, vilket är bra, men det behöver kompletteras med att små, anpassade lärmiljöer skapas.

Jag har därför följande frågor att ställa till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten

1. Hur ser arbetet ut med att tillskapa fler små anpassade lärmiljöer?

2. Hur många lärmiljöer för särskilda undervisningsgrupper bedöms finnas framme till hösttermin 2025?

3. Hur ser satsningen ut för barn som går i förskoleklass och låg/mellanstadiet?

4. Finns det något att lära av andra kommuners satsningar, såsom Linköping till exempel?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Ledamöterna i för- och grundskolenämnden fick 23 maj en grundlig återkoppling avseende arbetet med anpassade lärmiljöer i grundskolan utifrån nämndens beslut i november 2021. Denna återkoppling gav utförliga svar på de frågor som ställs i denna interpellation. Ska ändå ge mig på att kortfattat svara på interpellantens frågor.

Svar på fråga 1 För- och grundskolenämnden beslutade 2021 enhälligt om inriktning för arbetet med tillskapande av anpassade lärmiljöer för elever i behov av detta. Inriktningen innebar stärkta kunskaper, förbättrade övergångar, förstärkt specialpedagogiskt stöd och förändrad resurshantering för att snabbare kunna vidta åtgärder relaterade till behov av anpassningar i lärmiljön. Vidare innebär inriktningsbeslutet en möjlighet att tillskapa andra lösningar för undervisningen om det visar sig att det, trots att alla relevanta stödåtgärder genomförts, behövs ytterligare stödjande åtgärder som inte är möjliga att genomföra på elevens skola. Sådana lösningar har också genomförts.

Anpassade lärmiljöer för elever med behov av stora anpassningar i lärmiljön samt särskilt stöd har ökat som en del av FGN:s beslut att göra det möjligt att tillskapa olika lösningar för elever med behov av detta. Svar på fråga 2 Det är rektor som beslutar om undervisning i särskild undervisningsgrupp. Det är inte möjligt att göra en bedömning av vilka beslut som rektorer kommer att fatta avseende detta under kommande läsår.

Förutom undervisning som sker i särskild undervisningsgrupp beslutad av rektor ser det för närvarande ut för läsåret 2024–2025 att finnas drygt 100 elever i folkbokförda i Umeå kommun som i grundskolan får undervisning i extraordinärt anpassade lärmiljöer i form av resursskola, kommungemensam särskild undervisningsgrupp, statlig specialskola samt liten klass på skola för elever med autistisk funktionsnedsättning. Detta är en ökning jämfört med tidigare.

Svar på fråga 3 FGN:s beslut har inneburit arbete på skolorna med stärkt specialpedagogiskt stöd med förbättringar vad gäller anpassningar i lärmiljöer. Beslut utgör en inriktning för att tillskapa olika typer av anpassningar i lärmiljöerna utifrån elevers behov både vad gäller fysiska behov och undervisningsrelaterade behov. I för och grundskolenämndens resursfördelningsmodell prioriteras de lägre åldrarna för att rektor ska kunna besluta att genomföra olika former av tidiga insatser för elevers lärande.

Resultaten från de nationella proven i årskurs 3 visar att andelen elever i Umeå kommun som klarat samtliga delmoment i de nationella proven är höga i jämförelse med kommunerna i kommungruppen större städer.

Svar på fråga 4 Utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerlig med omvärldsbevakning. Kontakter mellan kommuner sker löpande för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Inom detta område har förvaltningen haft möten med bland annat Linköpings kommun och Uppsala kommun.

I interpellationen hänvisas till statistik från organisationen ¨Rätten till Utbildning¨. I denna statistik framgår att det är en högre andel elever med NPF i Linköpings kommun och i flera andra större kommuner som inte når gymnasiebehörighet än motsvarande elever i Umeå kommun. Det går alltså inte att utifrån den statistik som interpellationen hänvisar till dra slutsatsen att Linköpings kommun skulle lyckas bättre än Umeå kommun inom detta område.