Interpellation: Bevarandet av kulturhistoriska byggnader i Umeå; Alf Molin (L)

I Umeå finns idag sammanlagt 34 byggnader som av länsstyrelsen är klassade som kulturhistoriskt värdefulla.

Byggnadsnämnden beslutade i mars månad i år mot tjänstemännens förslag, efter ansökan från tekniska nämnden, att bevilja rivning av Q-märk stall/ridhus på före detta K4 stallområde. Detta beslut väcker frågor kring hur Umeå kommun som fastighetsägare behandlar våra kulturhistoriska byggnader.

Länsstyrelsen stoppade rivningen och begärde en grundlig utredning, för att visa att det finns möjlighet till alternativa lösningar för att bevara dessa viktiga byggnader. Som framgår av beslutet är det avgörande att fastighetsägaren i sådana här situationer väger kulturarvet mot hälsoriskerna.

Frågan inställer sig hur vi kan säkerställa att inte fler historiskt värdefulla byggnader hamnar i liknande situationer där ansökan om rivning verkar vara den enklaste lösningen på en kulturhistorisk utmaning. Kommunen har ett ansvar att bevara vårt kulturarv och säkerställa att våra byggnader får det underhåll de behöver för att motverka förfall.

Liberalerna och andra partier har i byggnadsnämnden uttryckt oro inför beslutet om rivning av K4-stall/ridhus utan hänsyn till det kulturella värdet samt fullt ut undersökts om det finns alternativa användningsområden. Umeå kommun måste göra sitt vad lagen ålägger kommunen som fastighetsägare för att skydda våra gemensamma kulturhistoriska byggnader, särskilt när dessa byggnader är djupt förankrade i stadens historia och kanske unika i sitt slag i landet.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor till tekniska nämndens ordförande Christina Bernhardsson (S) och byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S):

1. Hur många Q-märkta byggnader har idag fastighetsägaren Umeå kommun?

2. Vilka rutiner och system finns för att säkerställa regelbundet underhåll av dessa kulturhistoriska byggnader? Finns det behov av att stärka dessa rutiner för att bättre bevara vårt kulturarv, så att vi kan förhindra situationer där rivning ses som den enklaste lösningen?

3. Finns det anledning att se över beredningsprocessen för nyttjandet av de fastigheter som är beslutade att inneha ett kulturhistoriskt värde?

Christina Bernhardsson (S), tekniska nämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Den kulturhistoria som Umeås byggnader har ska vi vara stolta över och självklart visa upp på bästa sätt oavsett om det är kommunen som fastighetsägare eller privata fastighetsägare. Att fastigheter vårdas och att förfall undanröjs är viktigt.

Det finns flera olika benämningar som många använder sig av och det krävs en liten presentation av det känner jag för att minimera felkällor när det kommer till skyddande och bevarande.

Det starkaste skyddet som en byggnad kan få är byggnadsminne. Skyddet beslutas av länsstyrelsen i enlighet med kulturmiljölagen (SFS 1988:950) och innebär att byggnaden eller platsen har ett så högt kulturhistoriska värde att den måste bevaras för framtiden exempelvis offentliga monument, kungliga slott eller anläggning av kulturhistoriskt värde.

Riksintresse för kulturmiljövård är områden som klassas som riksintressen enligt miljöbalken som ska beaktas vid planering och byggnationer i stadsdelar och landskapsmiljöer som har stor historisk betydelse på nationell nivå.

I detaljplanen kan skydd betecknas med lilla k, lilla q och stora Q. Lilla k innebär att en byggnads eller områdes karaktärsdrag ska bibehållas. Stora Q är en bestämmelse om hur en byggnad eller ett område får användas. Den säger inget om vilket ändamål en byggnad ska ha, men användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden.

Lilla q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad detta innebär preciseras med skyddsbestämmelser på plankartan, Det kan vara rivningsförbud eller att befintlig gestaltning och detaljering ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt. Lilla q är genom sin precisering det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan.

Svar på frågorna

1) I Umeå kommun finns enligt länsstyrelsen 36 fastigheter som är skyddade som byggnadsminne. Av dessa ägs Rådhuset av Umeå kommun, ytterligare ägs några av kommunala bolag ex vis Smörasken och von Ahnska magasinet (Umeå Energi), Moritzska gården (Bostaden). I dagsläget finns ingen fullständig sammanställning över några q-märkta byggnader.

2) Samtliga av Umeå kommuns fastigheter ingår i ordinarie underhållsplaneringen, exploateringsfastigheter hanteras i särskild ordning. Om frågan om rivning avser Stallarna så är orsaken till behovet av att riva att stommen innehåller farliga cancerogena ämnen.

3) Vid beredning av användandet av kommunens fastigheter utgår processen från de kommunala lokalbehoven, detaljplanerna mm.