Interpellation: Skolresultat för elever med särskilda behov; Maja Westling Palmberg (C)

En bra skola kännetecknas av höga förväntningar, det är avgörande för elevernas kunskapsresultat oavsett bakgrund. Drygt var fjärde elev (23,7 % i Umeås kommunala grundskolor enligt statistik från Skolverket) uppnår inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen, och saknar därmed fullständiga betyg i grundskolan.

Centerpartiet vill skapa en trygg skolmiljö. Det visar sig i flera rapporter, nu senast en rapport från Friends, att en trygg skolmiljö utan mobbning ger förutsättningar för bättre skolresultat. Centerpartiet vill även stoppa utslagningen av elever och slopa den hårda godkäntgränsen som finns i grundskola. Men vi måste också använda de verktyg som vi har i kommunen för att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån var och ens förutsättningar.

Mina frågor till Moa Brydsten är därför:

1. Hur arbetar man med att få elever med särskilda behov att nå kunskapsmålen?

2. Hur har ni tänkt att elever med särskilda behov ska få möjlighet till bättre studieresultat i grundskolan och att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet?

3. Hur arbetar skolorna med att säkerställa en skoldag fri från mobbning?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Först vill jag säga att jag delar interpellantens ambitioner för grundskolan, men att svara på dessa angelägna och omfattande frågor med begränsat utrymme är inte lätt.

Svar på fråga 1 För att alla elever ska nå kunskapsmålen verkar Umeå kommuns grundskolor för att tidigt uppmärksamma barn och elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. I skollagen finns en garanti för tidiga stödinsatser. I Umeå kommun genomförs ett obligatoriskt kartläggningsmaterial i förskoleklass.

Umeå kommuns grundskolor har stärkt sin kompetens genom att tillskapa tillgängliga och hälsofrämjande lärmiljöer. För att stödja detta arbete finns det på varje skola professioner från elevhälsan. Elevhälsoarbetet sker i samverkan mellan pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa under rektors ledning. När det uppmärksammas att en elev riskerar att inte nå målen genomförs en utredning. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd kan rektor fatta beslut om detta inom ramen för ett åtgärdsprogram. Elevhälsan har utarbetat vägledningsmaterial som stödjer skolorna i arbetet med att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till. Det finns även kompletterande specialfunktioner. Utöver detta finns även fyra pedagogiska stödteam.

Svar på fråga 2 Att tidigt uppmärksamma elever i behov av stöd är en viktig förutsättning för att eleven ska bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram. Därför arbetar Umeå kommuns grundskolor för att stärka lärmiljön. För- och grundskolenämnden (FGN) följer upp elevernas skolresultat i syfte att uppmärksamma insatser som är framgångsrika och var utvecklingsbehov finns. Elever som går ut årskurs 9 i Umeå kommuns grundskolor har i relation till riket goda resultat. Det innebär inte att alla elever har fått ett slutbetyg, därför måste ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete bedrivas med undervisningens kvalitet i fokus. Skolnärvaro är en grundförutsättning för att ta del av undervisningen. Rutiner har utarbetats i syfte att främja skolnärvaro samt förebygga och åtgärda skolfrånvaro. Ett Team skolnärvaro finns för att stödja rektor, elevhälsa och lärare i arbetet med att utreda och analysera orsaker till problematisk skolfrånvaro. Arbetet har gett resultat, särskilt i de lägre åldrarna, där skolnärvaron ökat. FGN har fortsatt ökad skolnärvaro som ett prioriterat målområde.

Svar på fråga 3 Umeå kommuns grundskolor bedriver ett aktivt och systematiskt arbete för att främja en god värdegrund samt förebygga och åtgärda kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Samtliga skolenheter utgår från skolhuvudmannens rutin för arbete mot kränkande behandling. Skolorna tar utifrån denna fram egna planer där de redogör för hur de ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Det finns även ett utarbetat stöd- och vägledningsmaterial som skolorna har tillgång till. Utöver detta finns det inom för- och grundskolan tillgång till jämlikhetsutvecklare. Det främjande värdegrundsarbete är det absolut viktigaste för att verka för en skolkultur där alla elever mår bra, kan lära och utvecklas.