Interpellation: Våldspreventionsprogram i Umeå kommun; Maja Westling Palmberg (C)
Kommunfullmäktige · 27 januari 2025 · § 3 · Dnr KS-2025/00046
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Maja Westling Palmberg, Andreas Lundgren, Linda Lotare, Igor Hell, Mariam Salem, Hanna Lundin Jernberg och Patrik Brännberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Maja Westling Palmberg (C) följande interpellation till individ- och familjenämndens ordförande.
Våldspreventionsprogram i Umeå kommun I början av januari 2025 uppmärksammade Dagens Nyheter brister i effekterna av våldspreventiva behandlingsprogram för personer som utövar våld i nära relationer. Enligt artiklarna saknas det vetenskapligt stöd för att vissa program faktiskt fungerar, och flera exempel på allvarliga konsekvenser lyfts fram. Bland annat berättas om Moa, vars ex-sambo fortsatte utsätta henne för våld efter att ha genomgått våldspreventiv behandling.
I Umeå kommun används enligt uppgifter på kommunens hemsida behandlingsmetoden "Alternativ til vold i Oslo" (ATV). Samtidigt har Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer riktat skarp kritik mot våldspreventiva insatser och menar att det inte finns tillräckligt stöd för deras effektivitet. Enligt deras ordförande förlänger insatserna ofta den tid det tar för kvinnor att lämna våldsamma relationer, snarare än att skydda dem. Även Socialstyrelsen har på sin hemsida skrivit att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas.
Läs hela sammanfattningen
Mina frågor till Andreas Lundgren är därför:
1. Hur används behandlingsmodellen "Alternativ til vold i Oslo" inom Umeå kommuns socialtjänst?
2. Vilka vetenskapliga belägg finns för att ATV-metoden är effektiv för att minska våld i nära relationer?
3. Hur säkerställer kommunen att våldsutsatta kvinnor och barn skyddas på bästa sätt, särskilt om behandlingsprogram för våldsutövare inte visar sig vara effektiva?
4. Kommer kommunen att se över sitt arbete med våldsprevention i ljuset av den kritik som framkommit?
Andreas Lundgren (S), individ- och familjenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Maja Westling Palmberg har i en interpellation ställt ett antal frågor till mig om våldspreventionsprogram. Här följer svar på dessa frågor:
Svar på fråga 1 Alternativ till våld (ATV) utgör en del av insatserna som erbjuds vid Mottagningen för våldsutövare. Insatsen används som ett ramverk för de processinriktade gruppsessionerna. För att delta i dessa förutsätts att individen är motiverad och redo efter individuell behandling, samt att partnerkontakt få tas för att säkerställa säkerhet för de våldsutsatta och för att få in viktig information om våldsutövarens beteende. Partnern kan ibland delta i behandlingen om det är lämpligt, och informeras alltid om behandlingen avbryts.
Kvalitetssäkring av behandlingen sker genom djup kunskap i teorierna, handledning från Manscentrum i Stockholm samt klinisk erfarenhet från mottagningen från våldsutövare inom Socialtjänsten. Screening och riskbedömningar används kontinuerligt i verksamheten för att kunna bedöma risken för nytt våld.
Svar på fråga 2 Socialtjänsten har ett ansvar enligt socialtjänstlagen att arbeta med våldsutövares beteende. Och man strävar efter att vara evidensbaserad genom att väga forskning, lagstiftning och den enskildes behov för att ge stöd och samtidigt säkerställa skydd för våldsutsatta. Mottagningen utvecklar sin verksamhet genom att systematiskt använda de kliniska erfarenheter som samlas in.
Kunskapen kring effekterna av behandlingen som ges till våldsutövare är idag begränsade på grund av brist på forskning och Socialstyrelsen saknar vetenskapligt stöd för att rekommendera någon specifik behandlingsmetod. Skälet till att det finns viss positivism till metoderna trots begränsat med effektutvärderingar är förankringen i de teoretiska modellerna.
Sedan 2023 samordnar Socialstyrelsen en nationell grupp med bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården, där fokus ligger på att utveckla och utvärdera metoder för att identifiera, bedöma och behandla våldsutövare. Representanter från Umeå kommuns Mottagning för våldsutövare deltar i denna grupp. Socialtjänsten följer dessa forskningsinsatser noggrant och anpassar sitt arbete utifrån nya vetenskapliga rön, även om de nuvarande arbetssätten bygger på den bästa möjliga kunskapen.
Svar på fråga 3 Som nämndes i svaret på fråga 1 så arbetar socialtjänsten med partnerkontakt, screening och riskbedömningar för att säkerställa säkerheten vid behandling av våldsutövare. Socialtjänsten arbetar vidare för att skydda våldsutsatta genom utredning, stöd och insatser som bygger på gedigen kunskap och riskbedömning. Centrum mot våld erbjuder individuellt och gruppbaserat stöd. Samverkan finns mellan socialtjänsten och Kvinno- och tjejjouren samt stadsmissionen via idéburet-offentligt partnerskap (IOP) som möjliggör skydd på hemmaplan. Om den våldsutsatta med eller utan barn bedöms behöva flytta till annan ort fattas ett sådant beslut. Det finns också ett nationellt nätverk mellan kommuner där Umeå ingår som möjliggör för den våldsutsatta ska kunna flytta till en annan ort i Sverige och få boende samt stöd av den kommunen.
Svar på fråga 4 Ett arbete är initierat och påbörjat sedan tidigare för att se över verksamheterna på Centrum mot våld där mottagningen för våldsutövare ingår och kommer att återupptas februari 2025. Syftet med översynen är att är att ta fram förslag på hur socialtjänstens arbete ska bedrivas, vilka metoder som ska användas och hur verksamheten behöver arbeta för att uppfylla lagstiftningens krav på arbetet med våld i nära relation vad det gäller barn/unga och vuxna.