Interpellation: Funktionsrättsperspektivet i kommunens arbete; Maria Lindvall (-)(L)

Trots att Funktionsrättskonventionen är ett juridiskt bindande dokument som Sverige åtagit sig att följa, är det svårt att hitta någon tydlig hänvisning till konventionen i kommunens egna styrdokument och beslut. Detta är anmärkningsvärt och väcker frågan om kommunen verkligen tar sitt ansvar för att säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Jag ser fram emot att få diskutera hur vi kan åtgärda detta strukturella förbiseende tillsammans i fullmäktige.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

1. Hur säkerställer kommunen att Funktionsrättskonventionen tillämpas som vägledande princip i beslut och processer i nämnder och andra beslutande organ?

2. Finns det ett behov av att uppdatera rådets namn till "Funktionsrättsrådet" för att bättre reflektera ett rättighetsbaserat perspektiv?

Syftet med denna interpellation är att skapa en konstruktiv dialog om hur kommunen kan säkerställa ett inkluderande och rättighetsbaserat arbetssätt, där alla medborgare har möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som rör deras vardag. Jag ser fram emot att få diskutera detta i fullmäktige.

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till funktionshinderrådets ordförande Tomas Wennström (S) som lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Alla nämnder har ansvar för Funktionsrättskonventionen inom sina ansvarsområden och uppdrag. Kommunstyrelsen leder och samordnar utveckling av strategiskt viktiga områden som inte har fördelats till annan nämnd, bland annat utvecklingen av social hållbarhet där utvecklingen av funktionshinderarbetet kan anses ingå. De senaste åren har kommunstyrelsen inom funktionshinderområdet fokuserat på att, i samråd med nämnderna och funktionshinderorganisationerna, ta fram Plan för Etapp 2, Program för tillgänglighet. Den beslutades av kommunstyrelsen hösten 2024 och de nämnder och bolag som berörs ska omhänderta de övergripande aktiviteterna i bakgrundsdelen på ett för dem lämpligt sätt i sin styrning.

Nyligen har SLK tillsammans med funktionsrättsorganisationerna börjat arbetet med att ta fram ett förslag till föreskrift för Umeå kommuns funktionshinderråd. När föreskriften finns på plats alltså när ramverket är tydligt, så kommer det att underlätta både för kommunen och för funktionshinderorganisationerna, att fokusera på innehållet. Föreskriften kommer också ge stabila förutsättningar för att inom kommunen jobba vidare med att göra samråd och samverkan med funktionshinderföreningar till en naturlig del av beredningen av ärenden som påverkar personer med funktionsnedsättning.

Program för tillgänglighet är kommunens övergripande program för funktionshinderarbetet. Det beslutades av kommunfullmäktige år 2018. Det kan behöva ses över hur funktionshinderarbetet i kommunen ska styras övergripande nu när kommunen sedan 2021 har Riktlinjer för aktiverande styrning. Så interpellationen lyfter en viktig fråga, men det är för tidigt att säga hur den övergripande styrningen av funktionshinderarbetet ska se ut och hur Funktionsrättskonventionen ska hänvisas till eller integreras i den övergripande styrningen. Diskussion om det är välkommet!

Svar på fråga 2 Det är en bra fråga. Kommunala handikapprådet bytte namn till Umeå kommuns funktionshinderråd år 2014. Sedan dess har betydelsen av ordet funktionshinder ändrats. Idag syftar funktionshinder inte på en egenskap hos personer. Funktionshinder syftar idag på de hinder som personer med funktionsnedsättning möter i samhället. Därför säger vi inte längre ”funktionshindrade” utan ”personer med funktionsnedsättning”. Det är inte idealiskt att rådets namn bygger på det vi vill arbeta bort – hinder. Det vore på många sätt bättre om rådets namn syftade på det som ska uppnås, rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det finns en paraplyorganisation som heter Funktionsrätt, tidigare HSO. Ledamöter i rådet har uttalat att det inte finns en önskan att gå över till att ersätta funktionshinder som begrepp med funktionsrätt. Till exempel: man önskar fortsätta säga funktionshinderarbete, funktionshinderrörelsen, Funktionshinderrådet. Diskussionen om rådets namn kan fortsätta att föras med funktionshinderrörelsen under arbetet med förslag till föreskrift för Umeå kommuns funktionshinderråd. Om namnet ska bytas så kan det göras när den nya föreskriften beslutas. Det är kommunstyrelsen som slutligen beslutar om föreskriften men förslaget tas fram av funktionshinderrådet, och föreskriften behöver också samrådas med funktionshinderrörelsen i Umeå innan beslutet fattas.