Interpellation: I händelse av en samhällskris eller ett krig - hur ser den övergripande beredskapen och stödet ut för personer med funktionsnedsättning? Hanna Lundin Jernberg (L)
Kommunfullmäktige · 31 mars 2025 · § 56 · Dnr KS-2025/00291
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Hanna Lundin Jernberg (L), Andreas Lundgren (S) och Igor Hell (M) beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
I händelse av en samhällskris eller ett krig - hur ser den övergripande beredskapen och stödet ut för personer med funktionsnedsättning? Myndigheten för delaktighet (MFD) har granskat kommunernas beredskap för att stödja personer med funktionsnedsättning vid samhällskriser eller i händelse av krig. Undersökningen visar att många oroar sig för hur de ska klara sig vid olyckor, katastrofer eller långvariga avbrott i samhällsviktiga tjänster som el, vatten och telekommunikation. Kommer hjälpen i tid? Är skyddsrummen tillgängliga?
Rapporten från MFD bekräftar att oron är befogad. Kommunernas krisberedskap tar ofta inte tillräcklig hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning. Bristerna märks på flera områden – funktionshinderperspektivet saknas i den övergripande planeringen för kriser och krig, och de som ansvarar för beredskapen har ofta begränsad kunskap om funktionshinderfrågor.
Läs hela sammanfattningen
Sex av tio kommuner uppger att de saknar tydliga mål, riktlinjer eller strategier för att inkludera funktionshinder- och tillgänglighetsaspekter i krisberedskap och civilt försvar. Samtidigt är kunskapen om beredskapsfrågor begränsad bland de som arbetar med funktionshinderfrågor. Dessutom fokuserar kommunernas krisplanering oftast på personer som redan får kommunala insatser, medan de saknar rutiner för att identifiera behoven hos dem som står utanför dessa system. Endast en av tre kommuner har etablerade rutiner eller arbetssätt för att nå ut till alla invånare med funktionsnedsättning vid en kris.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
1. Vad har Umeå kommun för formulerade målsättningar, riktlinjer eller strategiska beslut om funktionshinders- och tillgänglighetsarbete inom kommunens övergripande krisberedskap och civilt försvar?
2. Vad har Umeå kommun för rutiner eller arbetssätt för att säkerställa att information kan nå alla kommuninvånare med funktionsnedsättning i händelse av kris eller krig?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till Andreas Lundgren (S), individ- och familjenämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar:
Hanna Lundin Jernberg har inkommit med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande som överlåtits till mig. Här följer svar på interpellationens frågor:
Svar på fråga 1 Kommunen har tagit del av MFD:s rapporter och känner till utmaningarna. Ännu saknas specifika skrivningar om detta i styrdokumenten för civil beredskap, men en omställning pågår för att hela organisationen ska ha ett mer robust beredskapsarbete. Det pågår ett arbete med nya vägledningar och riktlinjer som särskilt kommer att lyfta funktionhinders- och tillgänglighetsperspektivet. I kommande arbete med trygghetspunkter görs också behovsanalyser för att säkra tillgängligheten.
Svar på fråga 2 Kommunens rutiner och arbetssätt för kommunicera vid kris eller krig skiljer sig inte mycket från hur kommunen kommunicerar till vardags. Enligt likhetsprincipen ska kommunen arbeta på samma sätt, förutsatt att man har tillgång till ordinarie möjligheter och kanaler. Den externa kommunikationen följer i huvudsak strategin för extern kommunikation, och vid kriser tillämpas kriskommunikationsplanen, som utvecklas kontinuerligt och finns att ta del av på intranätet. Planerna innefattar att kommunens kommunikation ska vara tillgänglig och inkludera alla invånare.
Med dagens teknik och individuella hjälpmedel är det möjligt att nå långt med kommunens ordinarie huvudkanaler, till exempel umea.se. Webbplatsen uppfyller i stort lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och erbjuder information också till invånare med funktionsnedsättning. Många i målgruppen har också själva tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av innehåll på nätet. Kommunens kommunikatörer arbetar ständigt för att upprätthålla och utveckla tillgänglig information för alla via kommunens egna digitala huvudkanaler. Det finns också möjligheter, till vardags och vid kris, att rikta information direkt till målgrupper med särskilda behov, ofta på verksamhetsnivå. Det pågår ett arbete med att ta fram ett avsnitt om just detta i kriskommunikationsplanen.
Det finns också planer för reservkanaler beskrivna i kriskommunikationsplanen. Kommunen har också möjlighet att utifrån händelse och vid behov samarbeta med andra aktörer och nyttja deras kanaler, både som ett komplement till egna kanaler och för att nå särskilda målgrupper. Det handlar till exempel om SR, SVT, lokala medier i övrigt, krisinformation.se, Umeå universitet, Region Västerbotten, Länsstyrelsen, föreningar, trossamfund, frivilligorganisationer med flera. Det är ofta avgörande att samverka med andra vid en allvarlig krishändelse. Sveriges radio har ett särskilt ansvar i händelse av kris och P4 är nödkanal för att skicka VMA, viktigt meddelande till allmänheten. VMA kan tas emot på olika sätt, via radio och TV, SMS, flera olika appar och talmeddelande och det är också anpassat för invånare med funktionsnedsättning.