Interpellation: Hur säkerställer Överförmyndarnämnden behovet av God man? Åsa Bäckström (-)(V)

1. Har det fastställts hur många uppdrag en enskild ställföreträdare kan inneha och vilka omständigheter som kan motivera avvikelser från ett sådant tak?

2. Hur många uppdrag har en god man i Umeå i genomsnitt?

3. Vad gör Överförmyndarnämnden för att fler ska vilja ta på sig att vara god man?

4. Har det upprättats rutinbeskrivningar och riktlinjer för rekrytering av ställföreträdare som behandlar registerkontroller vid nya ärenden, med vilken systematik och frekvens registerkontroller i pågående ärenden ska ske, vilka samtal och vilken eventuell referenstagning och utbildning som ska ske?

5. Genomförs undersökningar bland ställföreträdarna för att säkerställa att de är nöjda med verksamheten, dess tillgänglighet och den utbildning/information som finns tillgänglig?

6. Anser du att Överförmyndarnämndens organisering och budget är tillfredställande för att säkerställa behovet av nuvarande och kommande behov av ställföreträdare?

Ulrika Edman (MP), överförmyndarnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Stort tack till Åsa Bäckström för att hon med denna interpellation lyfter viktiga frågor om ställföreträdarskap – ett begrepp som här används för att omfatta god man, förvaltare och förmyndare för minderåriga utan vårdnadshavare. Ställföreträdarskap är en oumbärlig, men ofta förbisedd, del av framtidens välfärd. Det arbete en ställföreträdare utför kan inte delegeras – men deras roll är att se till att rätt insatser blir delegerade till andra.

Svar på fråga 1 Nej, det finns ingen gräns för hur många uppdrag en god man får ha. Så länge personen sköter sina uppdrag utan anmärkningar och lämnar in årsräkningar kan fler uppdrag ges. Lagstiftningen sätter ingen gräns, men utredningen Godemän och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36) menar att 20 uppdrag kan motsvara en heltid. Arvodet för så många uppdrag motsvarar dock ungefär en halvtidstjänst.

Svar på fråga 2 I dagsläget har 23 ideella ställföreträdare 10 eller fler ärenden, med ett antal som varierar mellan 10 och 53. Tillsammans hanterar dessa ställföreträdare 498 ärenden av totalt 1442. Förvaltarenheten i Umeå (exklusive Övik) har 97 ärenden, varav 16 kommer från kranskommunerna. Köerna i Umeå består av ca 90 personer, exklusive de som begärt entledigande (cirka 20 ärenden). För att möta behovet enbart i Umeå skulle enheten behöva utöka med 5 heltider.

Svar på fråga 3 Åsa Bäckström ställer här tiotusenkronorsfrågan som hela den ideella sektorn i Sverige önskar svar på. Utan det ideella arbetet stannar Sverige. Så fort det innebär betalt så slutar det att vara ideellt. Men utan ersättning så kommer det inte vara möjligt att rekrytera godhjärtade och kompetenta människor som 24/7, 365 dagar om året tar på sig ett livsviktigt uppdrag mot en låg ersättning (ca 10-15.000 kr/år) i jämförelse med den tid man måste lägga ner - ett uppdrag som inte heller går att avsluta innan ny ställföreträdare finns. Överförmyndaren måste ge en sanningsenlig bild av vad uppdraget kräver, samtidigt som ovan förutsättningar inte genererar någon kö på frivilliga personer som önskar ta på sig komplexa och tidskrävande uppdrag som ställföreträdare.

Svar på fråga 4 Lagstiftningen kräver att en ställföreträdare ska vara rättrådig, erfaren och lämplig. Vid intresseanmälan görs kontroller i polisens belastningsregister, kronofogdens register och, vid samtycke, i socialregistret. Grundläggande information lämnas om uppdraget och en individuell bedömning görs för varje uppdrag, som kontinuerligt ses över under uppdragets gång. Årliga kontroller genomförs så länge uppdraget varar.

Svar på fråga 5 Den senaste undersökningen om tillgänglighet, information och bemötande från 2018–19 visade att tillgängligheten var okej, informationen bra och bemötandet mycket bra. Överförmyndarnämnden håller nu på att se över förutsättningarna för en ny utvärdering. Det önskas mer kvalitativa svar och förslag på förbättringar samt idéer för rekrytering av ideella. Som tillsynsmyndighet är dock det främsta uppdraget att säkerställa att huvudmannen inte lider rättsförlust, vilket inte alltid går hand i hand med att ställföreträdaren är nöjd. Myndigheten strävar efter att erbjuda utbildningar, föreläsningar och god tillgänglighet, även om tid och resurser ofta begränsar möjligheten att hålla fler utbildningstillfällen. Kommunikationen sker till största delen via mejl, där snabb respons ges. Det finns årligen klagomål på att det dröjer innan ställföreträdare får tillbaka granskade årsräkningar och beslut om arvode, och en snabbare handläggning skulle sannolikt öka nöjdheten hos ställföreträdarna.

Svar på fråga 6 Frågan kräver ett utförligt svar. Behovet av ställföreträdare ökar i takt med att fler människor lever i utsatthet – till följd av svår sjukdom, kognitiv svikt, psykisk ohälsa eller beroende. Dessa personer befinner sig ofta i komplexa ekonomiska, juridiska och sociala situationer, som hemlöshet eller risk för hemlöshet, vilket gör ställföreträdarskap helt nödvändigt. Samtidigt blir det allt svårare att rekrytera ställföreträdare som är rustade för uppdraget – ofta är det bara anhöriga som kan ta rollen. Men om anhöriga finns och klarar uppdraget behövs inte ställföreträdare från början.

Att Överförmyndarnämnden i Umeåregionen arbetar på samma sätt och har liknande utmaningar som resten av landet är inte ett argument för att fortsätta förlita sig på ideella krafter. Verkligheten har sprungit ifrån både lagstiftning och kommunal organisering. Lagstiftningen är otillräcklig och kommunerna har ännu inte byggt upp den struktur som krävs för att möta behoven professionellt.

En särskild utmaning är att nämnden går med överskott – vilket i detta fall är negativt. Det betyder att vi inte lyckats rekrytera tillräckligt många ställföreträdare för det faktiska behovet.

Andra kommuner har börjat köpa in tjänster från privata företag, vilket är dubbelt så dyrt som att ha kommunalt anställda ställföreträdare. I Umeåregionen finns en bred politisk enighet om att privatisering inte är önskvärd – men det är ändå den enda tillgängliga lösningen om inget annat görs.

För att undvika en utveckling där ställföreträdarskap privatiseras krävs därför att Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs resurser för att bygga upp en dynamisk ställföreträdarenhet. Denna enhet ska kunna hantera komplexa uppdrag, skapa stabilitet och i förlängningen möjliggöra överlämning till ideella ställföreträdare när det är möjligt.