Motion 8/2024: Tecken- och skrivtolkning vid kommunfullmäktiges sammanträden; Maria Lindvall (-)(L)

Yttrandet bygger på intervjuer internt och externt, lagar och konventioner, jämförelser med andra, beräkningar med mera. Det finns ingen tydlig reglering som gör att fullmäktigemöten måste tecken- eller skrivtolkas, men förvaltningen anser att det är en fråga om demokrati, icke-diskriminering, kommunikation och främjande av teckenspråk. Framför allt följande talar för att, efter samråd med berörda föreningar, med sikte på hösten 2025, införa en modell för regelbunden teckentolkning:

• Kommunfullmäktiges uppdrag
• Offentlighetsprincipen
• Funktionsrättskonventionen
• Diskrimineringslagen
• Språklagen
• Rimliga kostnader Det finns olika sätt att lösa teckentolkningen på. Motionen och att-satserna öppnar för olika lösningar. Förvaltningen anser att det bör göras en prioritering där de viktigaste, alltså juni-, januari- och februarisammanträdena teckentolkas, då det trots allt är en liten del av befolkningen som följer sammanträdena. Av praktiska skäl och utifrån offentlighetsprincipen är det bättre att tolka hela sammanträden, än ett urval av ärenden. Efter samråd så kan förvaltningen avgöra om det ska tolkas simultant eller i efterhand.

Teckentolkning tillför sannolikt en hel del utöver den transkribering av som finns idag. Personer skulle då på sitt förstaspråk teckenspråk kunna ta del av mötena där de viktigaste besluten fattas, vilket är positivt utifrån språklagen och funktionsrättskonventionen. Fler väljare och invånare skulle få insyn, ökat deltagande i det politiska livet och tillgång till viktig samhällsinformation. Det vore positivt utifrån offentlighetsprincipen, diskrimineringslagen och funktionsrättskonventionen. Utifrån språklagen är det positivt att teckenspråks synliggörs i fullmäktigesalen, webbsändningar och i annonseringen om dem. Den vardagstolkning som privatpersoner har rätt till framstår inte som en fullgod lösning, eftersom det behövs lång framförhållning med beställningar av vardagstolkning. Det skulle kosta cirka 55 000 kronor per år för teckentolkning enligt den här modellen. Teckentolkningen skulle utgöra cirka 5 procent av fullmäktiges årliga kostnader för teknik, lokaler, fika med mera, och 6 promille när man räknar in fullmäktiges årliga kostnader för arvoden/personal. Därutöver en sällan-kostnad för extra kamera på 30-40 000 kronor.

Förvaltningen anser att det inte bör införas regelbunden skrivtolkning av kommunfullmäktiges sammanträden. Den teknik som redan används för transkribering bedöms vara av tillräckligt hög kvalitet för att med kunskaper i skriven svenska kunna följa sammanträdena via. Kvaliteten på transkriberingen ökar efter hand, systemet är självlärande. Transkriberingen blir synlig inom några timmar, men besluten som fattas i kommunfullmäktige är långsiktiga. Så det bedöms inte tillföra tillräckligt mycket att ersätta transkriberingen med skrivtolkning.