Interpellation: 4 av 10 kvinnor i Umeå avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller ofredade; Anders Ågren (M)

Folkhälsoenkäten ”Jämlika liv 2024” skickades ut till invånare i åldrarna 16 år och uppåt för att få bättre kunskap om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I enkäten finns även frågor om till exempel trygghet.

En sak som är fortsatt bekymrande är den otrygghet som kvinnor i Umeå upplever. 41 procent väljer ibland att avstå från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad. Cirka 5 procent av männen uppger samma svar. Vi har tidigare sett liknande mönster i Unga-enkäten, som riktar sig till yngre åldrar i Umeå. I "Unga-enkäten" från 2024 uppgav 39 procent av tjejerna i åldern 13-18 år att de känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen.

Andelen otrygga är ungefär på samma nivå, som när jag lyfte detta för fyra år sedan med en liknande interpellation. Trygghetsfrågorna i det offentliga rummet har under senare år börjat uppmärksammas även i Umeå, men uppenbart inte tillräckligt.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens Hans Lindberg (S):

1. Hur ser du på den utbredda otryggheten bland kvinnor i Umeå?

2. Anser du att Umeå kommun gör tillräckligt beträffande trygghetsskapande insatser?

3. Finns det något ytterligare Umeå kommun borde göra för att öka tryggheten för kommunens invånare i det offentliga rummet?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1: Det är oacceptabelt att tjejer och kvinnor begränsas i sina liv till följd av förtyck, våld och otrygghet. Alla Umebor ska känna sig trygga i det offentliga rummet, likväl som innanför hemmets väggar. Målsättningen är att alla ska känna sig trygga att gå ut i Umeå oavsett tid på dygnet. Det handlar om rätten att kunna leva ett liv där ens rörelsemönster inte begränsas av rädsla. Trygghetsfrågorna är centrala för oss i Umeå kommun där vi jobbar under parollen ”Umeå växer tryggt och säkert” för att öka tryggheten och förebygga brottslighet.

Svar på fråga 2: Umeå kommun gör idag mycket arbete för att skapa en tryggare kommun och en bra stad för våra invånare. När vi pratar om otrygghet i det offentliga rummet handlar det ofta om upplevd trygghet eller snarare otrygghet, som inte nödvändigtvis avspeglar den faktiska risken för att bli utsatt för brott. Det som vi har att hantera är rädslan och känslan av otrygghet. De bästa verktygen för att försöka påverka den rädslan är det långsiktiga jämställdhetsarbetet, en proaktiv kommunikation kring trygghet och säkerhet samt arbetet med att gestalta det offentliga rummet. Vi vet att kvinnor generellt känner sig tryggare om det offentliga rummet är väl belyst, väl befolkat och att det finns alternativa flyktvägar, det handlar helt enkelt om hur vi planerar, bygger och gestaltar det offentliga rummet.

Gator och parker har i många år arbetat med trygghetsvandringar, i samverkan med polisen, i syfte att identifiera områden som av medborgarna uppfattas som otrygga för att det snabbt ska kunna sätta in insatser. Även Bostaden arbetar med regelbundna trygghetsvandringar. Överlag kan mycket av Gator och parkers arbete betraktas som trygghetsskapande, eftersom deras uppdrag handlar om att erbjuda Umeborna vackra, välskötta och trivsamma offentliga rum, som också uppmuntrar fler till att vilja visats i dem. Evenemang som Höstljus kan också betraktas som trygghetsskapande insatser såtillvida att de uppmuntrar medborgare att gå ut och röra sig i centrum efter mörkrets inbrott. Och sist men inte minst – det långsiktiga arbetet med jämställd stadsplanering är också en viktig förebyggande insats mot otrygghet, eftersom det går ut på att gestalta en stad som möter kvinnors behov, inklusive i trygghetsfrågor.

Svar på fråga 3: Att alla ska känna sig trygga i det offentliga rummet, är både en rättighets- och en frihetsfråga. Det är också en fråga där vi som kommun alltid kan göra mer, men det är viktigt att det är rätt saker som görs som ger önskad effekt.