Interpellation: Monterar Umeå kommun ned barns tillgång till teckenspråkig kompetens inom förskolan? Hanna Lundin Jernberg (L)

Detta är allvarligt eftersom rätten till teckenspråk för barn med svenska teckenspråk som modersmål är en språklig rättighet enligt svensk språklag och en central del av barns rätt till likvärdig utbildning, förstärkt genom barnkonventionen.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till för- och grundskolenämndens ordförande:

1. Hur säkerställer för- och grundskolenämnden att omorganiseringar inom förskolan inte leder till en försämring av teckenspråkiga barns rätt till en språkligt tillgänglig och likvärdig utbildning?

2. Hur har nämnden följt upp konsekvenserna av genomförda förändringar när det gäller tillgången till teckenspråkig pedagogisk kompetens inom förskolan?

3. Hur beaktas barns språkliga rättigheter enligt språklagen och barnkonventionen i nämndens beslut om organisering och bemanning?

4. Avser nämnden att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa långsiktig tillgång till teckenspråkig kompetens inom förskolan, och i så fall vilka?

5. Har man gjort en barnkonsekvensanalys?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Enligt skollagen har rektorn ansvar för den inre organisationen på sin enhet. Organisationen måste vara anpassad till den specifika förskolans förutsättningar, barnunderlag och personalresurser. Allt med syfte att ge varje barn bästa möjliga utbildning.

Enligt skollagen måste det finnas legitimerade förskollärare som ansvarar för undervisningen i förskolan. Personal utan förskollärarutbildning får vara ett komplement och stödja lärandet, men det är förskollärarna som har ansvaret för att leda och genomföra undervisningen så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Eftersom barnen på Snäckan är särskilt skyddsvärda har rektor gjort bedömningen att det är viktigt att det finns förskollärare i tillräcklig omfattning på avdelningen. Rektors bedömning är att det inte varit så innan personalplaneringen inför hösten 2025.

För att leva upp till skollagens och läroplanens krav är det viktigt att det finns såväl förskollärarkompetens som kompetens inom teckenspråk och hörselpedagogik på en förskola som tar emot barn med hörselnedsättning eller döva barn. För att förmedla innehållet i förskolans läroplan är samtliga av dessa kompetenser lika viktiga och det krävs samverkan mellan dessa på förskolan för att främja barnens språkliga förmåga.

Den förändring som skett syftar till att stärka tillgången på likvärdig utbildning för barnen på Snäckan. När det gäller att främja svenskt teckenspråk är tillgången till kompetens god på Snäckan då tre av 3,75 tjänster har god kompetens i svenskt teckenspråk. Kontinuerlig kompetensutveckling genomförs med personalen på avdelningen för att stärka deras kompetens gällande svenskt teckenspråk och i att skapa tillgängliga lärmiljöer för barn med hörselnedsättning. Barnen på avdelningen Snäckan har goda förutsättningar för sin utbildning.

Svar på fråga 2 Huvudmannen kontrollerar rektors arbete genom en kombination av formella rapporteringskrav, ekonomisk styrning och uppföljning av resultat. I det systematiska kvalitetsarbetet rapporterar rektor enhetens måluppfyllelse, brister och planerade åtgärder inom styrkedjan. Det finns fasta tillfällen där återrapportering sker till nämnd. Huvudmannen kontrollerar resultaten och förutsättningarna, men ska inte styra hur rektor väljer att organisera grupper eller personal. Bemanningen på avdelningen är god både vad gäller barn per årsarbetare och vad gäller kompetens. o Förskollärare 75 %, tecken som stöd och tecknad svenska o Förskollärare 25 %, svenskt teckenspråk o Barnskötare 275 %, svenskt teckenspråk

Svar på fråga 3 Nämnden beslutar inte om organisering och bemanning, det gör rektor. Nämnden ger förutsättningar för verksamheten att följa lagar, förordningar och hålla god kvalitet samt följer upp verksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet.

Svar på fråga 4 Kontinuerlig kompetensutveckling genomförs med personalen på avdelningen Snäckan för att stärka deras kompetens gällande svenskt teckenspråk och i att skapa tillgängliga lärmiljöer för barn med hörselnedsättning. o Två speciallärare med hörselkompetens möter arbetslaget för handledning varje vecka och de ger även Individuellt stöd till barnen utifrån deras behov. o Specialpedagog – handleder kring lärmiljö, dokumentation och undervisning. o Logoped – handleder kring språkutveckling.

Svar på fråga 5 Nämnden gör en barnkonsekvensanalys i de fall nämnden fattar beslut som rör barn indirekt eller direkt. I det här fallet har nämnden inte fattat något beslut.

Den förändring som genomförts på Snäckan ligger inom ramen för kontinuerlig personalplanering, vilket genomförs av rektor under året vid behov. Att barn byter pedagog är inte en förändring som kräver en barnkonsekvensanalys.