Svar på remiss: SOU 2021:23 Stärkt planering för en hållbar utveckling
Kommunstyrelsen · 17 augusti 2021 · § 152 · Dnr KS-2021/00620
Kommunstyrelsens beslut
att avge yttrande enligt bifogad tjänsteskrivelse.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Finansdepartementet har inom ramen för den statliga utredningen Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) remitterat delar av betänkandet Stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23). Umeå kommun ingår ej som formell remissinstans men vill ändå lämna synpunkter.
Remissunderlaget är sprunget från ett tilläggsdirektiv (dir. 2020:15) till grunduppdraget i Samordning för bostadsbyggande. I detta direktiv framgår att kommuner och regioner spelar en viktig roll för att nå de klimatpolitiska målen inom samhällsbyggnadssektorn. Det finns ett behov av att beakta transportfrågorna i större utsträckning än vad som görs idag. Anledningen är att det kommer bli svårt att nå klimatmålen för interna transporter med nuvarande utvecklingstakt. Det är därför angeläget att samhällsplaneringen i ökad utsträckning främjar en transporteffektiv samhällsstruktur som bidrar till hållbara livsmiljöer med minskad miljö- och klimatpåverkan.
I betänkandet föreslås ett antal förändringar av bestämmelser i PBL i syfte att ge förutsättningar för stärkt planering för hållbar utveckling. Utredningens förslag syftar till att underlätta en omställning genom krav på såväl bebyggelselokalisering samt utformning som på hur mark och anläggningar används. Ändringarna ska bidra till ökad transporteffektivitet, ska leda till minskad miljö- och klimatpåverkan och ge bättre förutsättningar för mobilitet. Detta genom att bebyggelse ska vara samlad så att behovet av person- och varutransporter hålls på en så låg nivå som möjligt och att befintlig infrastruktur utnyttjas. Kommunen ska ta hänsyn till transporteffektivitet vid bedömning av om det krävs detaljplan för sammanhållen bebyggelse och att planbeskrivningen ska innehålla en redogörelse för hur man uppnår transporteffektivitet. Ändringarna i PBL innebär även att det ställs krav på mobilitetsåtgärder på tomter och att kommunen får ställa krav på mobilitetsåtgärder i detaljplan. Ändringarna öppnar även för möjligheter att i exploateringsavtal komma överens om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster.
Läs hela sammanfattningen
Även en ny lag föreslås om kartläggning av mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som möjliggör uppföljning av åtgärder under förvaltningsskedet. Kartläggningarna ska bidra till kunskap om de transportlösningar som finns inom en fastighet vilket kan bidra till ökat engagemang och efterfrågan på olika transportlösningar nära bostaden.
Utredningen föreslår också att regeringen tar fram en nationell strategi för en hållbar samhälls- och bebyggelsestruktur vars syfte är att höja kunskapsnivån kring transporteffektivitet och rumslig struktur.
Utredningens förslag bedöms sammantaget bidra till en samhällsplanering som främjar hållbara livsmiljöer med minskad miljö- och klimatpåverkan. En normförskjutning där bilens särställning i lagstiftningen ersätts med likvärdig tillgänglighet till olika mobilitets- och transportlösningar. Fokus kan därmed exempelvis flyttas från hur många parkeringsplatser som behövs i samband med nybyggnation till hur individens och samhällets behov av lösningar för mobilitet och varutransporter kan tillgodoses.
Förändringarna i PBL och den nya lagen samt förordningen om mobilitetskartläggning föreslås träda i kraft 1 juli 2022.
Förslag till yttrande har tagits fram i samverkan mellan Övergripande planering, Mark och exploatering, Gator och parker, Detaljplan, Bygglov samt Upab.