Remiss: Länsgemensam suicidpreventiv strategi i Västerbotten
Kommunstyrelsen · 18 oktober 2022 · § 153 · Dnr KS-2022/00517
Kommunstyrelsens beslut
att avge yttrande i enlighet med stadsledningskontorets förslag inklusive tillägg i mål 3.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Region Västerbotten har tagit fram ett förslag på Länsövergripande strategi för suicidprevention i Västerbotten som skickats på remiss till länets 15 kommuner. Initiativet till att ta fram en länsgemensam suicidpreventiv strategi togs av länets kommuner och regionen i den dåvarande länssamordningsgruppen (LSG). Strategin har utarbetats i samverkan mellan representanter från nio av Västerbottens kommuner, däribland Umeå, och representanter från Region Västerbotten.
Strategins syfte, enligt remissdokumentet, är att definiera gemensamma mål och strategier för ett långsiktigt suicidpreventivt arbete i Västerbotten med utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap och Västerbottens förutsättningar. Strategin ska fungera som vägvisare vid samverkan på övergripande nivåer samt vara vägledande och stödjande i arbetet med lokala styrdokument, där strategins områden konkretiseras och prioriteras utifrån lokala behov och förutsättningar. Den regionala strategin innefattar en nollvision kring suicid som konkretiseras i fem målområden och tolv strategiska områden med respektive åtgärdsförslag. Målen inkluderar hållbara och fungerande samarbetsstrukturer, kompetensförsörjning, effektiv behandling, säkra miljöer och tillgång till hälsofrämjande och förebyggande insatser. Region Västerbotten önskar synpunkter på strategins innehåll.
Yttrande Umeå kommun ställer sig positiv till att en Länsövergripande strategi för suicidprevention tas fram. Det är en styrka att den föreslagna länsstrategin överensstämmer med den lokala handlingsplan för Umeå kommun som tas fram vad gäller kunskapsbild, mål och åtgärder och ger ett stöd till fortsatt arbete med att förebygga suicid.
Läs hela sammanfattningen
Umeå kommun föreslår tillägg av ordet suicidförsök i följande mening på sida 1 under mål 3. Kunskapsbaserad och effektiv behandling kopplat till suicidprevention ska finnas lättillgänglig för personer i behov. Om suicid eller suicidförsök inträffar ska verksamheterna analysera händelsen och implementera förbättringar i vård och omhändertagande.
Upplägget med preventionsnivåer och verksamhetsområden som särskilt berörs under varje del är bra, det kan dock i dispositionen med fördel göras ännu tydligare i rubriksättningen.
Ett förtydligande önskas kring vad som menas när det i strategin skrivs om civilsamhället. Det som beskrivs är frivilligorganisationer medan begreppet även kan innefatta exempelvis idrotts- och kulturföreningar. Ett förtydligande önskas även vad gäller skrivningen om Hälsa, Lärande, Trygghet (HLT), att det i texten klargörs att HLT endast omfattar förskola och grundskola. I rubriken ”Identifiera och ge stöd till personer med suicidrisk” (s.14) föreslås att formuleringen ändras från ”bör” till ”ska”.
Strategin beskriver att det ska bildas en samverkansgrupp med mandat att driva och utveckla det suicidpreventiva arbetet. Ett förtydligande önskas kring vilken funktion som ansvarar för att initiera arbetet i samverkansgruppen. Det är av vikt att uppföljningsansvaret för strategin ligger i styrkedjan i den befintliga länsövergripande samverkansorganisationen ”Samråd vård och omsorg”.
Umeå kommun vill även här lyfta fram vikten av redan framtagna fungerande rutiner mellan regionen och kommunerna i länet vid psykisk ohälsa bland barn och unga.
Cirka 15 procent av alla skolpliktiga barn går i en fristående skola och ca 20 procent av kommunens alla ungdomar i gymnasieålder går i en fristående skola vilket är viktigt att ta i beaktande då strategin bör omfatta alla barn och ungdomar i länet.
Det finns tydliga könsskillnader både vad gäller dödsfall i suicid, där två tredjedelar av de som dör är män, och vad gäller försök, där suicidförsök är vanligare bland kvinnor än bland män. I strategins bakgrundsbeskrivning står att ”Arbete med jämlikhet och jämställdhet är viktigt för det suicidpreventiva arbetet. Detta gäller såväl i det specifikt suicidpreventiva arbetet som i arbetet för att jämställd och jämlik hälsa.”
Umeå kommun instämmer i denna utgångspunkt och ser det som viktigt att strategin synliggör nämnda skillnader. Dock återspeglas detta inte i form av särskilda insatser som utgår från denna kunskap. Vi ser gärna att könsskillnaderna vad gäller suicid och suicidförsök ytterligare problematiseras och vägs in i åtgärderna på ett tydligare sätt.
Umeå kommun vill även uppmärksamma det sakfel som finns inskrivet på sida 11 där det står att läsa ”Suicid är den ledande dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år och bland 45–65-åringar är suicid den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män.” I källan som hänvisas till (Suicide Zero, Fakta om självmord) återfinns enbart siffran som gäller män mellan 15 och 44 år, men inte åldersgruppen 45–65. En översyn av den statistik som används är önskvärd för att säkerställa att den är korrekt. Slutligen önskas en definition av begreppet minoritet som används på sida 9.