Yttrande kring Länsstyrelsens och Trafikverkets rapport ”Holmöleden - Ett Regeringsuppdrag avseende ledens funktion och utveckling”

att ställa sig bakom följande remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet gällande rapporten ”Holmöleden - Ett Regeringsuppdrag avseende ledens funktion och utveckling”

Yttrande År 2022 gav Regeringen via Infrastrukturdepartementet i uppdrag till Länsstyrelsen och Trafikverket att utvärdera hur förbindelserna till och från Holmön fungerat hittills och om de bör ändras för att ske på ett hållbart och effektivt sätt. Som en del i uppdraget bidrog Umeå kommun med rapporten ”Holmötrafiken – behov idag och imorgon. Nulägesbild och behovsanalys för Holmöns utveckling” (KS-2022/00145). Behovsanalysen klargör vilka transportbehov som finns på ön idag och inom en lämplig planeringshorisont, samt vad som är en rimlig servicenivå och hur den kan åstadkommas. Behovsanalysen har utgjort underlag för Länsstyrelsens och Trafikverkets utvärdering av trafiken. I maj 2023 redovisade Länsstyrelsen och Trafikverket regeringsuppdraget genom slutrapporten ”Holmöleden – Ett regeringsuppdrag avseende ledens funktion och utveckling”. Umeå kommun redogjorde för sina synpunkter kring rapporten i en skrivelse till departementet (KS-2023/00316). Umeå kommun vill med detta yttrande ta tillfället i akt att än en gång lämna synpunkter på rapporten.

Synpunkter

• Kommunen anser att nuvarande huvudmannaskap ska bestå utifrån slutsatserna i förhandlingsuppgörelsen från 2007. Detta grundas på flera aspekter: att trafikering sker mellan två kommuner, det av staten påtalade regionala intresset för friluftslivet, statens beslut om naturreservat, behoven för rennäringen, Holmöns strategiska läge och intresse utifrån Försvarsmaktens perspektiv, samt det rekreativa värdet för kompetensförsörjningen i norra Sverige kopplat till den gröna omställningen.
• Kommunen anser att det efter över 65 år av ovilja, oklarheter och bristande respekt för de boende är hög tid för ett ansvarsutkrävande kopplat till huvudmannaskapet.
• Kommunen förordar alternativ C i rapporten ”Holmötrafiken trafikeringsalternativ” i kombination med F vid svåra isförhållanden. Kommunen har förhoppningar om att Trafikverket snarast möjligt kallar samman en gemensam arbetsgrupp för att inleda planeringen av en ny färja.
• I arbetet med aktuellt regeringsuppdrag lyftes initialt behovet av att alla parter skulle försöka ompröva/omvärdera tidigare ställningstaganden för att hitta nya vägar framåt. Kommunen har i arbetet spelat in ett ansvarstagande för investeringarna i hamnanläggningen i Byviken kopplat till en ny färja enligt alternativ C. Detta handlar om en investering i storleksordningen 30–50 mnkr (inklusive eventuella stöd/bidrag). Några omprövade ställningstaganden från övriga parter har kommunen inte noterat.
• Vad gäller avgifter för att delfinansiera trafiken konstateras i rapporten ”Holmöleden - Ett Regeringsuppdrag avseende ledens funktion och utveckling” att det behövs en ny förordning för att Trafikverket ska kunna avgiftsbelägga trafiken. Detta är samma slutsats som gjordes i förhandlingsuppgörelsen för 17 år sedan och är således ingen ny information att använda som argument för ett skifte i huvudmannaskapet.

Tillägg: beskrivning av rådande läge Sedan Länsstyrelsens och Trafikverkets rapport redovisades i maj 2023 har ännu ett år passerat med oklarheter och brister i Holmötrafiken.

Problematiken i trafiken, som är som värst under vintermånaderna, började tidigt denna säsong – redan i november. Under perioden 1 november – 31 december 2023 var 41 procent av dagarna påverkade av inställda turer, motsvarande 25 dagar där trafiken var helt eller delvis inställd. Under perioden 1 januari – 8 april 2024 har 53 procent av dagarna påverkats av inställda turer, motsvarande hela 52 dagar med helt eller delvis inställd trafik. Ungefär en femtedel av antalet inställda dagar beror på Trafikverkets införda direktiv som säger att ersättningstrafik med helikopter eller svävare inte sätts in förrän efter fem vardagars stillestånd i trafiken. I praktiken innebär det perioder av isolering upp till 8–9 dagar. Umeå kommun anser det vara helt orimligt att trafikeringen sker på ett sådant sätt att kommunens invånare isoleras och förvägras grundläggande och livsviktiga samhällsfunktioner samtidigt som godstransporter stryps. På grund av detta har Umeå kommun, för tredje året i rad, även denna vinter vidtagit nödåtgärder för att förhindra isolering och möjliggöra livsmedelstransporter till öns butik genom att bekosta extra helikopterturer samt stakning av skoterled och godstransporter via skoter. På grund av att hamninfrastrukturen inte är anpassad efter nuvarande färjetrafik ställs dessutom flera turer in under övriga delar av året. Det innebär att boende på Holmön lever i en konstant osäkerhet huruvida trafiken går eller inte under stora delar av året, vilket omöjliggör en vardagsplanering och dagspendling för arbete och skola. Umeå kommun vill med detta belysa den extremt besvärande situation som vi befinner oss i där även vi som kommun, på grund av den osäkra trafikeringen, inte har möjlighet att fullfölja delar av vårt kommunala uppdrag. Ett aktuellt exempel handlar om verkställande av biståndsbeslut inom hemtjänst för boende på ön som är i behov. Detta behov väntas dessutom växa de närmaste åren. Umeå kommuns behovsanalys I Umeå kommuns behovsanalys för Holmötrafiken konstateras att stabila och säkra kommunikationer till och från Holmön året runt är en nyckelfråga för Holmöns utveckling i alla aspekter, såväl befolkningstillväxt, ökad bebyggelse, näringslivsutveckling, service och samhällsviktig infrastruktur.

Rådande osäkerhet i trafiken och brist på ansvarsutkrävande gör att livskvalitén påverkas mycket negativt för boende och verksamma på Holmön och att boende tvingas flytta till fastlandet då dagspendling året runt inte kan säkerställas. Trafiken gör också att Holmön inte når sin fulla potential som en stark och självklar destination i Västerbottens län. Rapporten konstaterar också att dialog och samråd med berörda brustit under lång tid. Direktiv som tillförts trafiken har skapat en än mer ansträngd situation för boende och verksamma, med längre perioder av isolering, livsmedelstransporter som inte kan säkerställas och en ersättningstrafik som omöjliggör samhällsviktigt gods. Umeå kommun vill därför i detta yttrande förtydliga, likt de slutsatser som sammanfattas i kommunens behovsanalys för Holmötrafiken, att det mest primära är att Holmötrafiken bedrivs på ett sätt som möjliggör en utveckling på ön, både vad gäller dagspendling, service, företagande och turism. Idag bedrivs trafiken på ett helt motsatt sätt, vilket går emot den intention som fanns i regeringsbeslutet från 2007 och som nuvarande trafikupplägg vilar på. Umeå kommun välkomnar därför att dialogen kring en långsiktig lösning för Holmötrafiken återupptas snarast möjligt och att Trafikverket kallar samman en gemensam arbetsgrupp för att inleda planeringen av en ny färja.

Bakgrund Regeringsuppdrag kring utvärdering av trafiken I juni 2021 påtalade Umeå kommun om bristerna i Holmötrafiken till regeringen via en skrivelse, med uppmaning om att tillsätta en förhandlingsperson som ges i uppdrag att hitta en långsiktig och tillfredställande lösning på Holmöleden. I oktober 2021 tillkallade dåvarande infrastrukturminister berörda parter till ett möte. I juli 2022 fick Länsstyrelsen Västerbotten och Trafikverket i uppdrag av regeringen att utvärdera hur förbindelserna till och från Holmön fungerat hittills och om de bör ändras för att ske på ett hållbart och effektivt sätt. Uppdraget resulterade i rapporten ”Holmöleden – Ett regeringsuppdrag avseende ledens funktion och utveckling”. Regeringsbeslutet från 2007 Regeringen tog 2007-04-19 beslut om en hållbar långsiktig lösning för Holmöleden. Trafikverket (Vägverket) ska enligt beslutet vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa förbindelsen till och från Holmön. I förhandlingsuppgörelsen bestämdes vidare att kommunen, tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten (Västerbottens läns landsting) ska bidra med en lika stor summa vardera inklusive eventuella EU-medel för nödvändiga investeringar. Sedan förhandlingsuppgörelsen 2007 har ingen förfrågan om finansiering av åtgärder tillkommit Umeå kommun från huvudmannen. Beslutet klargjorde också att Umeå kommun skulle svara för frikort för året runt-befolkningen på Holmön när trafiken avgiftsbeläggs genom en särskild förordning. Ingen sådan förordning har införts och därigenom inte heller några avgifter. I förhandlingsunderlaget till regeringsbeslutet 2007-04-19 anger förhandlingsperson Thage G. Peterson: ”Mina utgångspunkter och mål för förhandlingarna har varit att få till stånd en säker och långsiktig trafiklösning året runt efter över 50 år av oklarhet med trafiken till Holmön.” Umeå kommun konstaterar att det idag kan läggas till ytterligare 17 år i tidslinjen, vilket innebär 67 år av oklarheter med trafiken. 1980 - Naturreservat Länsstyrelsen skickade 1979-12-07 en promemoria med förslag till bildande av naturreservat för delar av Holmöarna med angränsande vatten. I första meningen konstaterar Länsstyrelsen att Holmöarna är av regionalt intresse för friluftslivet. Sjöfartsverket har som en del av sitt yttrande 1980-02-18 angett följande: ”Slutligen måste betonas vikten av att färjeförbindelsen mellan fastlandet och Holmön förbättras. Detta är ett måste. Ävenså att en fast befolkning kan leva kvar på Holmön. Länsstyrelsen har, då den framtvingat reservatsbildningen, påtagit sig ett stort ansvar härvidlag.” I kommunens yttrande 1980-08-18 anges följande: ”Utgångspunkt för kommunens yttrande är att Holmöarna utgör en stor och viktig naturresurs för såväl kommunen och länet som olika naturvårdande riksintressen. Så långt möjligt vill kommunen därför stödja olika åtgärder som syftar till att slå vakt om och för framtiden bevara Holmöarnas unika natur och dess djurliv.

Samtidigt måste emellertid kommunen också fortsätta sina strävanden att med olika insatser stödja och bevara förutsättningarna för en bofast befolkning på Holmöarna. Fiske och jord- och skogsbruk utgör sedan lång tid de näringar som dominerat. Under senare tid har även det rörliga friluftslivets ökade omfattning föranlett satsningar på Holmöarna, som i sin tur bildar underlag för öbornas sysselsättning. Dessa sysselsättningstillfällen måste värnas och om möjligt utvecklas. Att öka Holmöarnas tillgänglighet så att fler människor kan ta del av öarnas rika naturliv är också i kommunens intresse. Därvid utgör en bofast befolkning många gånger en nödvändig förutsättning för att det skall kunna ske enkelt och i för naturskyddet lämpliga former. Länsstyrelsen tog 1980-12-15 beslut om att inrätta naturreservatet. Beslutet överklagades och avgjordes slutligt genom regeringsbeslut 1983-09-15. Övrig historik I Vägverkets remissvar till Näringsdepartementet 2003-09-04 görs en genomgång av de beslut som fattats under perioden 1935–2003.