Remissyttrande - Nätt och jämnt - likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn

Umeå kommun har givits möjlighet att inkomma med yttrande över dessa förslag. Yttrandet ska vara finansdepartementet tillhanda senast den 8 nov 2024.

Om förslaget i sin helhet genomförs i nuvarande form innebär det att Umeå kommun får 28 mnkr mer i kommunalekonomisk utjämning efter en införandeperiod på 5 år. Effekten är fullt ut föranledd av de föreslagna förändringarna i de olika delarna av utjämningssystemet.

Yttrande Umeå kommun har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet, Nätt och jämnt - Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50).

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet fyller en viktig uppgift och syftar till att ge Sveriges kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster och annan samhällsservice, trots väsentliga skillnader i struktur och förutsättningar hos de olika kommunerna. Umeå kommun ställer sig positiv till utredningens intentioner att värna utjämningssystemens legitimitet genom att i översyn och förslag hedra väsentliga principer såsom opåverkbarhet, träffsäkerhet, aktualitet och tillförlitlighet. Umeå kommun vill särskilt betona vikten av att utredningen tagit hänsyn till och hedrat principen om och vikten av kommunal självstyrelse.

Umeå kommun anser dock att utredningen ej lagt tillräcklig vikt vid principen om förutsägbarhet. För att en kommun ska kunna uppnå god ekonomisk hushållning över tid är framförhållning och förutsägbarhet av kritisk betydelse. Avsaknad av prognosticerat utfall över tid utgör i detta sammanhang en svaghet i och med att utredningen enbart redovisar utfall av föreslagna förändringar för ett givet årtal. Umeå kommun saknar att utredningen inte innehåller en prognos över hur väsentliga förutsättningar förändras över tid och vilka effekter detta ger i utjämningssystemen. En sådan prognos hade möjliggjort för kommunerna att bättre bedöma konsekvenser av föreslagna förändringar i framför allt kostnadsutjämningen och dess ingående delmodeller samt i bedömning om de ingående delmodellerna är påverkbara eller ej. Umeå kommun vill därför påtala vikten av att regeringen ger någon myndighet ett formellt och tydligt mandat att utarbeta och årligen tillhandahålla en långsiktig prognos (10 år) över utjämningssystemens utfall på kommun och regionnivå.

Umeå kommun ser även positivt på utredningens klargöranden kring vanliga missuppfattningar om den kommunala utjämningen. Att utredningen vinnlagt sig om att bemöta sådana felaktigheter och missuppfattningar ökar legitimiteten och förståelsen för utjämningsystemens funktion och de utgångspunkter och principer den kommunala utjämningen vilar på.

Umeå kommun ställer sig generellt positiva till att riktade statsbidrag omvandlas till generella statsbidrag. Det principiella resonemang som utredningen för i frågan om generella vs riktade statsbidrag är väl underbyggt och visar på hög grad av förståelse för de konsekvenser, fördelar och nackdelar som utformning av statsbidrag får för rikets kommuner. Umeå kommun ser även positivt på utredningens förslag om skärpta beredningsrutiner och utformningskriterier för riktade statsbidrag. De kriterier och den beredningsprocess som utredningen föreslår möjliggör riktade statsbidrag där så är berättigat samtidigt som det kommunala självstyret tydliggörs och att demokratiskt ansvarsutkrävande riktas mot rätt nivå.

Umeå kommun ställer sig positiv till utredningens förslag avseende förändring av modellen för inkomstutjämning. Utredningens förslag att höja den garanterade nivån från 115% av genomsnittliga skatteunderlaget till 116% bedöms vara väl avvägt för att undvika negativa marginaleffekter för regionerna samtidigt som det av legitimitetsskäl är nödvändigt med en minskning av regleringsposten för kommunerna. Förslaget om uppdatering av den länsvisa skattesatsen från 2003 års nivå till 2022 års nivå (inkl genomförda skatteväxlingar) är viktigt både ur aktualitets- och legitimitetshänseende.

Umeå kommun ställer sig positiv till föreslagna förändringar avseende modellen för LSS-utjämning. Att i enlighet med utredningens förslag minska påverkbarheten är väsentligt för LSS-utjämningens legitimitet. Umeå kommun ser därför positivt på förslaget om att fasa ut personalkostnadsindex. Umeå kommun delar även utredningens bedömning om att det behövs en utjämning för insatser till personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. Det är anmärkningsvärt att en kommunal obligatorisk uppgift som berör 60 000 brukare med en nettokostnad väsentligt över 14 miljarder kr ej omfattas av kostnadsutjämning.

Umeå kommun ställer sig positiv till utredningens förslag till principiella förändringar i systemet för kostnadsutjämning. Utredningen har genom flertalet lagda förslag ökat såväl begriplighet som legitimitet väsentligt. Umeå kommun delar utredningens bedömning om att nuvarande modell för ersättning för merkostnader för gleshet bör ersättas med ny modell som fortlöpande förvaltas och uppdateras av statlig myndighet. Detta är viktigt av flera skäl, inte minst för att nuvarande modell ej är transparent, har bristande legitimitet och ej är möjlig att vidareutveckla. Att utgå från hur det reella bosättningsmönstret ser ut i respektive kommun är en bra början. Utredningens förslag om att den nu föreslagna modellen ska förvaltas och vidareutvecklas av statlig myndighet är positivt. Ett första steg i en sådan utveckling är att modellen baseras på reella avstånd via vägnätet till samhällsservice av olika slag (detta då det trots allt är relativt få kommuninvånare som tar fågelvägen till förskola, skola eller annan kommunal service). Umeå kommun - en regional knytpunkt Utredarens förslag innebär att Västerbottens och övriga norrlandsläns problematik blir uppenbar. Umeå kommun är en regional knytpunkt i en region kännetecknad av låg befolkningstäthet och långa avstånd där omgivande kommuner kännetecknas av relativt gles struktur, få invånare och en demografiskt utmanande situation i relation till riket i övrigt. De kommuner som på samma sätt som Umeå utgör sådana regionala knytpunkter har lägre medelålder och högre löne- och utbildningsnivå än riket i genomsnitt. Något som får stora konsekvenser i flera av kostnadsutjämningens delmodeller. Denna situation är något som Umeå kommun delar med i stort sett samtliga större norrlandsstäder. Enligt förslaget är Umeå den kommun som bedöms ha de näst bästa strukturella förutsättningarna att bedriva kommunal verksamhet av rikets samtliga kommuner. Samtidigt bedöms flertalet av Västerbottens övriga kommuner ha bland de sämsta förutsättningarna i riket. Nuvarande förslag tar ej hänsyn till de konsekvenser detta får och de särskilda behov som uppstår i en region som karaktäriseras av att ett fåtal kommuner bedöms ha väldigt goda förutsättningar samtidigt som flertalet övriga kommuner bedöms ha väldigt dåliga förutsättningar. Detta innebär att Umeå och övriga större norrlandsstäder ej har möjlighet att nyttja de agglomerationsfördelar som kommuner i tätare regioner har.

Umeå kommun anser att utredningen ej tagit hänsyn till denna Norrlandsproblematik, där ett fåtal större städer tillgodoser behov långt utanför den egna kommungränsen samtidigt som möjlighet till agglomeration är kraftigt begränsade.