Interpellation: Hur vill (S) möta att så många elever inte uppnår gymnasiebehörighet? Anders Norqvist (L)

Detta givet så finns det skolor där mellan 20 - 25% av eleverna inte är behöriga till gymnasiet. Det är en problematik som funnits i flera år och där krafttag måste till för att vi inte ska få fler unga som inte får förutsättningar till en bra utbildning och därmed den framtidstro som detta skapar.

Jag vill därför ställa följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten.

1. Vilka åtgärder har vidtagits vid de skolor där skolresultaten varit så dåliga att 1 elev av 4 inte är behörig att gå på gymnasiet?

2. Finns det en strategi om hur dessa problem ska mötas i framtiden?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Tack Anders Norqvist för en intressant interpellation. Som Anders beskriver så har Umeå inga av polisen definierade utsatta, risk eller särskilt utsatta områden, och inte heller någon stor bostadssegregation eller skolsegregation. Som ansvarig för skolan är jag glad över det, då det är bevisat att skolframgång är den enskilt viktigaste faktorn för att inte hamna i utanförskap. Nämnden har också en politiskt hög ambition om att prestera topp tre i skolresultat bland kommungruppen större städer. Genom att skapa goda förutsättningar för alla barn att nå skolframgång förebygger vi social oro och utanförskap. Därför gläds vi också över de goda skolresultaten Umeå har. Men vi lutar oss inte tillbaka och är nöjda, utan det finns flera identifierade områden inom nämndens ansvarsområde som behöver utvecklas för att ytterligare höja resultaten och skapa jämlikare förutsättningar.

Den statistik interpellanten använt sig av är skolverkets officiella statistik för betyg och behörighet som samlas in när eleverna går ut årskurs 9. Denna statistik passar bra att använda när Umeå kommun jämför sig med andra kommuner och där ligger Umeå precis som interpellanten konstaterat bra till. Men när vi inom nämnden jämför våra egna resultat med resultat från tidigare år använder vi statistik som visar på andelen elever som faktiskt blev behöriga till gymnasiet och då inklusive sommarskola. Dessa siffror visar bättre resultat, vilket betyder att sommarskolan är en viktig insats.

Skolors resultat analyseras först och främst av respektive skola. Orsaken till låga resultat skiljer sig åt mellan de enskilda skolorna. Det finns dock vissa slutsatser som kan dras på huvudmannanivå och det är att socioekonomiska förutsättningar och andel nyanlända elever påverkar måluppfyllelse och resultat. Därför beslutade nämnden relativt nyss om en resursfördelningsmodell som till större del än tidigare tar hänsyn till dessa parametrar. Resurser fördelas i större utsträckning efter behov. Umeå kommun bedriver också tillsammans med Skolverket ett utvecklingsarbete för att förbättra resultaten för nyanlända och flerspråkiga elever, vilket vi beviljats 16 miljoner kronor för insatser under tre år.

Därutöver kan det utifrån för- och grundskolans kvalitetsarbete konstateras att för att eleverna skall bli behöriga och utvecklas så lång som möjligt utifrån utbildningens mål krävs framförallt höga förväntningar, tidiga insatser, engagerade och kompetenta pedagoger och pedagogiskt ledarskap. För att utveckla detta görs på huvudmannanivå riktade insatser på både generell nivå men också som styrs efter behov. Några exempel är förstelärare, pedagogiskt ledarskap, introduktionsutbildning, kompetenscentrum, närvaro, Levla, Umematte, pedagogiska stödteam och HLT.

Ambitionen är att ytterligare förbättra skolresultaten och öka likvärdigheten för att alla elever ska ges möjlighet till skolframgång.