Interpellation: Varför satsar inte (S) på innovationer inom välfärden? Anders Norqvist (L)

En fråga man kan ställa sig är då om en god livsmiljö som attraktionskraft för potentiella inflyttare enbart ska baseras på ”hård infrastruktur” eller om värdet av en väl utvecklad skola, vård och omsorg har en nog så stark dragningskraft vid valet av bostadsort. Utbildning, hälsa och omsorg har med all säkerhet en minst lika stor innovativ potential som allmän stadsutveckling och bör därför i större omfattning få ta del av kommunstyrelsens utvecklingsanslag.

Vi vill därför ställa följande frågor till Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg:

1. Hur tycker du att kommunstyrelsens utvecklingsanslag ska användas fr.o.m. år 2021?

2. Hur stor del av utvecklingsanslaget ska användas för innovativa projekt inom välfärdssektorn, dvs. skola, vård och omsorg?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Utvecklingsanslaget har ett brett anslag och skall användas för utvecklings- och tillväxtskapande insatser utifrån följande grundprinciper

• skapa tillväxt, utveckling och förnyelse av konkurrenskraft
• leda till nya jobb och/eller nya företag
• bidra till en hållbar och attraktiv kommun med god livsmiljö
• bedrivas i samarbete/partnerskap med universitet, offentliga aktörer samt det lokala och regionala näringslivet
• medfinansieras av ansvarig nämnd, om det är kommuninternt.

Särskilt positivt beaktas hög uppväxling av kommunens medfinansiering i projektets budget.

Utvecklingsanslaget har varit oerhört viktigt för Umeås tillväxt och är en del i förklaringen till att Umeå är i den absoluta Sverigetoppen när det gäller tillkomsten av nya arbetstillfällen och tillväxt.

Majoriteten av projekten som finansieras via utvecklingsanslaget har extern finansiering via EU eller nationella program. Uppväxlingseffekten är vanligtvis god där 1 krona kan ge 10 kronor tillbaka. Som exempel: för 10 projekt där insatta medel var 7,5 miljoner kronor fick vi tillbaka 138 miljoner kronor.

Många projekt är inriktade på innovation och näringslivsfrämjande insatser. Detta speglar till mångt och mycket hur EU vill att regionalfondsmedlen ska användas. Under EU-perioden 2014-2020 har merparten av EU-medlen riktats till att stärka företagande, infrastruktur, innovation och övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Detta återspeglas i användningen av utvecklingsanslaget.

Det är öppet för alla att söka medel ur utvecklingsanslaget. De flesta projekt drivs av externa aktörer som Umeå universitet, Västerbottens Handelskammare eller Coompanion. Det finns också flera exempel där kommunens verksamheter driver och medverkar i projekt, exempelvis inom delningsekonomi, hållbara arbetsresor och arbetsmarknadskunskap i skolan.

Inför kommande EU-programperiod 2021-2027 finns det möjligheter att söka extern finansiering från exempelvis EU:s forskningsprogram Horizon Europe för att lösa samhällsutmaningar inom offentlig sektor och bidra till digitaliseringsarbetet.

Kommunstyrelsen har även fått i uppdrag att utreda nyttjandet av anslaget för behov kopplat till kommunens egna behov av innovation, bland annat för digitaliseringsarbetet i välfärdsnämnderna. Detta arbete pågår just nu.