Interpellation: Stora klasser ett problem; Solveig Granberg (C)
Kommunfullmäktige · 31 maj 2021 · § 109 · Dnr KS-2021/00482
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Solveig Granberg, Moa Brydsten, Lena Riedl och Anders Norqvist beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Solveig Granberg (C) följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande.
Stora klasser ett problem Hagaskolan utger sig för att bedriva hörselverksamhet men så ser det inte ut i verkligheten. Det var en bra tanke som fungerade bra de första åren men inte nu.
När Hörselspåret, som det kallades, infördes fick skolan stora summor för att rusta upp och göra den lämplig för elever med hörselnedsättning. År 2012 fick Hagaskolan 33 miljoner för att de skulle bli ett kompetenscentrum för specialpedagogik med inriktning för elever med hörselnedsättning och på särskola.
Läs hela sammanfattningen
Tidigare har barn med hörselnedsättning varit tvungna att åka till statliga Kristinaskolan i Härnösand eller Birgittaskolan i Örebro. Nu skulle eleverna integreras på Hagaskolan och klasserna vara små med max 15 elever. Det som utlovats har nedmonterats i det tysta och klasserna är nu dubbelt så stora. Dels räcker inte de tekniska hjälpmedlen till och stort problem är att klassrummen inte kan möbleras så att eleverna med hörselnedsättning kan avläsa alla sina klasskamrater. De får sitta med ryggen mot varandra. Teckenspråkskommunikatörerna som finns får ofta jobba som lärare men är öronmärkta för hörselbarnen. På vissa lektioner med halvklass finns inte någon teckenkommunikatör alls. Blir eleverna plötsligt hörande bara för det är halvklass? Elevernas behov av teckenkommunikatör förändras ju inte av hur stor klassen är! Klasstorleken gör också att barn med hörselskador inte får det stöd de behöver och föräldrarna upplever att deras barn försöker låtsas att de hör, allt för att inte sticka ut i mängden.
Små klasser är det viktigaste enligt Hörselskadades riksförbund, när man har barn med nedsatt hörsel i skolan. Föräldrarna märker att barnen inte hör som de skulle kunna göra eftersom skolresultatet blir sämre.
Mina frågor till Moa Brydsten är därför:
1. Hur mycket pengar får skolan för hörselbarnen, eller går dessa öronmärkta pengar till den vanliga verksamheten i skolan?
2. Varför finns det inte någon på skolan som har övergripande ansvar för hörselbarnen?
Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Hagaskolan får i dagsläget medel för 3,3 tjänster från centralt organiserade elevhälsan i kommunen och dessa tjänster används uteslutande till teckenkommunikatörer. Dessa teckenkommunikatörer används i klasser där elever med hörselnedsättning finns förutsatt att eleverna kan teckenspråk och har behov av kommunikatör. Kommunikatörerna används även till att ha mindre grupper av elever där eleverna med hörselnedsättning ingår, detta för att skapa en tystare miljö där eleverna får lättare att lära.
Under hösten 2021 kommer Hagaskolan att tillsätta ytterligare 0,2 tjänst teckenkommunikatör och de medlen tas från Hagaskolan och inte från Centrala elevhälsan.
Skolan har en ambition att göra mindre grupper av elever för att underlätta för de elever som har hörselnedsättning och det sker genom att ha mindre grupper tillsammans med en lärare eller teckenkommunikatör.
Skolan är väl medveten om att färre elever per klass är gynnsamt för en elev med hörselnedsättning och försöker utifrån lokalernas utformning, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar tillmötesgå behovet. I årskurs 7–9 kommer antalet elever per klass att minska något framöver. De flesta av Hagaskolans lärare besitter hög kompetens och lång erfarenhet av att undervisa elever med nedsatt hörsel och centrala elevhälsans specialpedagoger med inriktning mot nedsatt hörsel spenderar i genomsnitt en arbetsdag per vecka på Hagaskolan för att stötta elever och lärare samt arbeta med eleverna.
På Hagaskolan har det genomförts anpassningar av lokalerna utifrån behov för elever med hörselnedsättning och det finns tekniska hjälpmedel i alla klassrum. Det finns ljuddämpande möbler, isolerade väggar med ljuddämpande material utanpå, teknik i form av högtalarsystem, ljudslingor och mikrofoner till elever och lärare.
Ansvarig för eleverna med nedsatt hörsel är rektor på Hagaskolan som även är den som har kontakten med teckenkommunikatörer och specialpedagoger inom hörsel.