Interpellation: Hur ska arbetet med långvarigt låga kunskapsresultat i Umeås grundskolor utformas? Anders Norqvist (L)
Kommunfullmäktige · 27 september 2021 · § 185 · Dnr KS-2021/00821
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Anders Norqvist, Moa Brydsten, Nasteho Osman Lander, Robert Axebro och Arvid Lundberg beslutar kommunfullmäktige
att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Norqvist (L) följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande.
Hur ska arbetet med långvarigt låga kunskapsresultat i Umeås grundskolor utformas? En granskning som nyligen genomförts av Skolinspektionen (” Långvarigt låga kunskapsresultat. Grundskolor som under 10 år haft en hög andel elever utan betyg i alla ämnen.”) visar att skolor som under en lång rad år haft elever med svaga betyg inte får tillräckligt stöd av sin huvudman för att vända utvecklingen. 28 skolor med långvarigt låga kunskapsresultat har ingått i granskningen. En av skolorna ligger i Umeå.
Skolinspektionen påpekar att det är upp till skolornas huvudmän att se till att särskilt utformade insatser för att åstadkomma en förbättring sätts in och att ansvaret ofta lämnas till rektor och lärare på skolan att själva försöka åstadkomma en förändring.
Läs hela sammanfattningen
I en interpellation ställd februari 2020 till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (Interpellation 47/20. Hur vill (S) möta att så många elever inte uppnår gymnasiebehörighet?) så beskriver hon en relativt ny resursfördelningsmodell och exempel på riktade insatser på både generell nivå liksom behovsstyrda.
Skolinspektionens granskning pekar på ett antal punkter där huvudmannen brister genom att inte göra specifika insatser för skolor med långvarigt låga kunskapsresultat.
Jag vill därför ställa följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten:
1. Hur kommer Skolinspektionens granskning att påverka kommunens insatser mot långvarigt låga kunskapsresultat?
2. Finns det en strategi gällande riktade utvecklingsinsatser för att stärka rektors arbete med att utveckla undervisningen?
Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1 Alla inspektioner ser vi inom för- och grundskolan som ett lärande och en möjlighet att utveckla verksamheten. Det är intressant att ta del av till exempel Skolinspektionens syn på vår verksamhets arbete med högre måluppfyllelse inom vissa utvalda områden. Drar vi liknande slutsatser av våra analyser? Vilka utvecklingsområden identifieras? Vilka åtgärder bör vidtas? Intressanta frågor som bidrar till verksamhetsutveckling. I den granskning som interpellanten hänvisar till gällande låga kunskapsresultat och som rör en 10 årsperiod kan vi konstatera att Umeå kommun som huvudman gjort analyser, identifierat utvecklingsområden och vidtagit åtgärder under dessa år som stämmer väl överens med Skolinspektionens iakttagelser.
Av de 6 viktigaste iakttagelserna i Skolinspektionens granskning får Umeå kommun godkänt på alla utom nummer 1 där vi får delvis godkänt.
1. Otillräckligt stöd till rektorerna.
2. Huvudmännen har inte tagit ett helhetsgrepp för att vända kunskapsresultat.
3. Samsyn kring orsaker till skolornas låga kunskapsresultat, men förklaringarna är sällan en tydlig grund för utvecklingsarbetet.
4. Ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling, men inte på betyg i alla ämnen.
5. Huvudmännen ser att undervisningen behöver utvecklas, men insatserna handlar ofta om annat.
6. Huvudmännen har bristande kunskap om resultatet av insatser.
Huvudmannen erbjuder enligt Skolinspektionen ett brett stöd till rektorn inom flera områden som ekonomi, juridik, HR, IT, kommunikation, statistik, pedagogiska stödteam, stöd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, riktad insats nyanlända och flerspråkiga elever som inkluderar leda i förändring för rektor och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för förstelärare och lärare, utbildning pedagogiskt ledarskap för rektorer och analys av undervisningens kvalitet för förstelärarna.
Det som Umeå kommun behöver bli bättre på att är att säkerställa att stödet till rektor är ändamålsenligt. Skolinspektionens bedömning är att stödet i större utsträckning kan följas upp och utvärderas och att dialogen och analysen om behov och hur dessa kan tillgodoses, kan stärkas. Med anledning av detta har Umeå kommun som huvudman vidtagit nödvändiga åtgärder. I stället för en formell kvalitetsdialog på skolenheten/läsår för berörd skolenhet har beslut fattats om att två ska genomföras. Detta syftar till att i början av höstterminen fördjupa analysen av skolenhetens behov och att i början av vårterminen följa upp vidtagna utvecklingsinsatser.
Även en organisationsförändring är genomförd från och med hösten 2021 i syfte att förstärka områdeschefens uppdrag. I områdeschefens uppdrag ingår kontinuerlig uppföljning med rektor av skolenhetens resultat och utvecklingsarbete, ett arbete som förstärkts genom att områdeschefens uppdrag nu är inriktat enbart på högstadiet.
Svar på fråga 2 Ja, det finns en strategi som ingår i huvudmannens kvalitetsarbete. De utvecklingsområden som identifierats ligger helt i linje med granskningens viktigaste iakttagelser. Huvudmannen har identifierat följande utvecklingsområden för att säkerställa skolenhetens möjlighet att förbättra studieresultaten:
1. Ändamålsenligt stöd till rektor.
2. Helhelhetsgrepp för att vända kunskapsresultat genom riktad insats nyanlända och flerspråkiga elever.
3. Orsaker till skolornas låga kunskapsresultat är utgångspunkten för skolenhetens utvecklingsområden och utvecklingsinsatser i det systematiska kvalitetsarbetet.
4. Fokus på förbättrade studieresultat, meritvärde, behörighet och betyg i alla ämnen.
5. Fokus på att utveckla och säkerställa undervisningens kvalitet.
6. Regelbunden uppföljning av studieresultat, undervisningens kvalitet samt de fem viktigaste kvalitetsdrivande processerna utifrån Stenmodellen.
Dessa utvecklingsområden har i och med Skolinspektionens granskning utvecklats och tydligare dokumenterats. Förhoppningen är att vidtagna åtgärder ska bidra till ökade kunskapsresultat och högre måluppfyllelse. Inte bara på granskade skolan utan för alla Umeå kommuns skolor.