Interpellation: Åtgärder för att kunna konkurrera om batterifabrik; Davis Kaza (AP)

Position ett: ”Det finns ingen mark” Då SVT i maj 2017 avslöjade att Northvolt valt bort Umeå angavs skälet vara att Umeå kommun inte hade mark nog för Northvolts fabrik. Hans Lindberg citerades bland annat på följande sätt i SVT Västerbotten:

”- Northvolt har haft ett intresse att etablera sig i många kommuner i Sverige och den frågan fick även Umeå. Vi svarade och erbjöd olika områden, bland annat Holmsund. Men vi har inte sådana planlagda områden för industri.” (SVT 19/5-17) Att etableringen föll på just markfrågan bekräftades även i Arbetarpartiets egna kontakter med ledande politiker och tjänstemän vid denna tidpunkt.

Position två: ”Det fanns yta, elkraft, VA och logistik – det föll på risken för överklagan” I en interpellation som debatterades i kommunfullmäktige den 28 maj 2017 frågade vi Hans Lindberg hur det kan komma sig att industrietableringen föll på en sådan sak som att Umeå kommun inte lyckades erbjuda Northvolt en tillräckligt stor tomt. Då påstod Lindberg i stället att det var ”risken för överklagan” som gjorde att Umeå föll. ”Vi uppfyllde de krav de ställde både i yta som tillgång till elkraft, VA och logistik”, skrev Lindberg i sitt svar (29/5-17). Nu fanns det alltså plötsligt inga problem annat än risken för överklagan. Innebörden blir alltså att kommunledningen avstod från att konkurrera om vad som utgör framtiden p.g.a. rädsla för ett överklagande!

Position tre: ”Det fanns inte mark – men nu finns det” I augusti 2021 var skälet återigen bristen på mark. I en artikel i VK (13/8-21) citerades Anders Ågren på följande sätt: ”Nu har vi tillgång till industrimark för sådana här etableringar, det hade vi inte tidigare när det var aktuellt med Northvolt”. SVT skrev den 14/8 i år att Umeå hade valts bort av Northvolt då det inte fanns en tillräckligt stor yta, men att ”Det har nu förändrats, menar Hans Lindberg”. Plötsligt var det alltså åter markfrågan som hade varit problemet 2017 – men detta har nu alltså kommunen åtgärdat.

Position fyra: ”Det fanns inte eleffekt” Två veckor senare, på kommunfullmäktige den 30 augusti i år, hade positionen skiftat – igen. Både en gruppledare och en nämndsordförande påstod nu att det inte var markfrågan som etableringen föll på 2017 utan bristen på eleffekt! Bristen på mark förnekades nu för andra gången. Samtidigt strider detta mot vad Hans Lindberg påstod att kommunen uppfyllde redan den 29 maj 2017.

Alla dessa positionsskiften – fram och tillbaka, fram igen och tillbaka igen – bidrar inte till att skapa ett förtroende för påståendet att ”Umeå ger sig in i kampen…” om Volvo Cars / Northvolts batterifabrik. Tvärtom riskerar detta glidande att skada förtroendet för kommunen.

Mot denna bakgrund vill vi därför ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder har Umeå kommun vidtagit för att kunna konkurrera med bland annat Sundsvall om etableringen av Northvolts / Volvo Cars nya batterifabrik?

2. Hur har Umeå kommun förbättrat sin beredskap när det gäller att ta del av större industrietableringar: vad gäller marktillgång, eleffekt, elkraft, VA, m.m.

Hans Lindberg (S) kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar Umeå är en stark industristad med en snabbt växande ekonomi. Vi växer med ungefär 1 000 arbetstillfällen per år, alltså omkring en Northvolt-fabrik vartannat år. Sedan beslutet att Northvolt skulle etablera sig i Skellefteå år 2017 har Umeå vuxit med 4 300 nettoarbetstillfällen och det placerar Umeå i topp i Sverige när det gäller tillväxt i arbetstillfällen i förhållande till folkmängden.

Efter att det blev offentligt att Volvo skulle etablera batterifabrik har jag gett kommunens tjänstepersoner i uppdrag att jobba aktivt med Volvo och andra aktörer.

Vi har gjort vår läxa vad gäller mark och kraftförsörjning. Inom kort kommer vi att ha 100 hektar industrimark på Dåva med tillgång till 300 megawatt strömförsörjning. I Holmsund pågår detaljplanering för 100 hektar industrimark, försörjd med ström för energiintensiv verksamhet. På Klockarbäcken frigörs 80 hektar med 100 megawatt inkopplad ström. Utöver detta har vi goda förutsättningar för nyetableringar till följd av den S-ledda regeringens beslut att bygga Norrbotniabanan och våra egna initiativ till utbyggnad av hamnen och investeringen i en ny Kvarkenfärja som säkrar de viktiga godstransporterna i öst-västlig riktning. Umeå är alltså attraktivt för tillskapandet av ny industri.

Men vi ska inte stirra oss blinda på en sektor eller enbart batteritillverkning utan göra breda analyser av möjligheterna i den framväxande, gröna ekonomin. Till exempel kommer det att finnas en växande marknad för komponenttillverkning, inte minst när det råder brist på halvledare till batteritillverkningen i Europa. Inom N6-samarbetet försöker vi fördela tillväxten i Norrland mellan våra städer och inte konkurrera med varandra utan samarbeta för att se till att så mycket av tillväxten som möjligt sker i norra Sverige. Det tjänar vi alla på. Vi måste nu hjälpa Skellefteå att klara av den stora etablering som genomförs där nu. Den kommer att skapa arbetstillfällen i hela vår region och klarar vi inte detta tillsammans riskerar den industrialiseringsvåg som nu inletts att avstanna. Vi ska inte konkurrera ut varandra utan komplettera varandra.

I Sundsvall lade Ortviken ner för inte så länge sedan, vilket medförde en förlust på omkring 700 arbetstillfällen och det är viktigt att Umeå också stöttar Sundsvall i deras industrialisering så att även de kan växa mot framtiden i nära samverkan med oss. Många av de arbetstillfällen som skapas vid etableringar i andra städer kommer dessutom att finnas i Umeå. Gruvnäringen har haft många anställda i Umeå i form av konsulter och även i framtiden kommer många konsulter att arbeta med utgångspunkt i Umeå mot de nya industrihubbarna på andra orter.

Men vi står inte med armarna i kors. Umeå har vuxit med mer än 4 000 arbetstillfällen sedan 2017 och genom vår aktiva utvecklingspolitik har vi säkrat omfattande investeringar i både Komatsu och SCA vilket säkrar arbetstillfällen och skapar nya. SCA:s investering uppgår nu i 7 miljarder i Obbola, där vi kommer att ha en av världens största kraftliners. Man får inte heller glömma arbetstillfällena som utvecklas i befintliga verksamheter. Volvo anställer upp med 300 personer och Bauhaus kommer att anställa cirka 200 personer. Bara de två etableringarna ger cirka 500 arbetstillfällen. Min inställning är alltså att vi både ska verka för etableringar i Umeå och hjälpa andra kommuner att klara sina etableringar så att Norrland som helhet ska kunna utvecklas.

Umeå har inte haft den historiskt goda utveckling vi haft av en slump utan just på grund av att vi jobbat strategiskt och framtidsinriktat – i samarbete med andra kommuner. Det har vi för avsikt att fortsätta göra, med såväl infrastruktur som kompetensförsörjning och stimulering av nya, framväxande näringar i den gröna ekonomi som håller på att ta form i Umeå. Umeå har en stark industrinärvaro och en rik mylla av företag inom andra branscher som skapar synergieffekter och gör oss mindre ekonomiskt sårbara för konjunktursvängningar och branschdöd.