Interpellation: Skogens betydelse för klimatet; Anders Ågren (M)

Vi saknade uppgifter om skogens betydelse när det gäller att binda kol inom Umeå kommuns geografiska område. Skogens kolinlagring fanns inte med i underlaget. Statistik från SLU och Skogsstyrelsen visar att skogens årliga kolinlagring i Västerbottens län är tre gånger högre än länets totala klimatutsläpp. I vårt län, så binds det alltså tre gånger mer än vad som släpps ut i länet som helhet. Motsvarande beräkningar borde självklart finnas med för Umeå kommun, för att ge en korrekt bild av förutsättningarna.

I samband med processen för att ta fram Umeås nya miljömål, så ställde vi frågor om avsaknaden av uppgifter om skogens betydelse. Från förvaltningens sida var svaret att detta var viktigt, men att det skulle komma i nästa omgång – i samband med att kommunen tar fram ett åtgärdsprogram. Men av allt att döma verkar detta hittills inte vara framtaget. Så jag väljer att lyfta frågan i fullmäktige för att få fram uppgifterna.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

1. Delar du min uppfattning om skogens positiva betydelse för klimatet?

2. Hur stor andel av ytan inom Umeå kommuns geografiska avgränsning utgörs av skog?

3. Hur stor andel av de totala utsläppen inom kommunens geografiska gränser bedöms bindas av skogens årliga kolinlagring?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Skogen spelar en mycket viktig roll för att reglera växthusgaserna i atmosfären genom sin kolinlagring, framförallt på längre sikt. Förutom skogens klimatnytta genom kolinlagring kan skogsråvaror kan användas för att producera mer hållbara alternativ till exempelvis plast och fossila drivmedel. Genom att ersätta andra byggmaterial med trä kan vi minska utsläppen och låta nya träd binda koldioxid samtidigt som redan bunden koldioxid stannar i våra byggnader.

För att maximera klimatnyttan av skogen krävs ett aktivt skogsbruk där nyplantering sker omgående. Det är viktigt att vi använder skogens råvaror för att minska klimatutsläppen och att vi främjar forskning och innovation på detta område. Skogen är alltså på flera sätt en fantastisk resurs i arbetet mot klimatproblemen. Men eftersom kolinlagringen sker långsamt och eftersom vi står inför en akut klimatkris krävs också andra åtgärder för att klara omställningen, både lokalt och nationellt.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC behöver vi halvera våra utsläpp inom mindre än 10 år för att hålla den globala klimatuppvärmningen nere på 1,5 grader Celsius.1 I dagsläget måste den växande ungskogen nå en ålder av cirka 40-50 år innan den tagit igen den koldioxid som genereras av t.ex. avverkning, gallring och markberedning. Men variationen är stor och i vissa fall tar det 70 år. Ett hygge i de västerbottniska skogarna är en utsläppskälla för koldioxid de första 5 - 10 åren enligt forskare på SLU2. Det tar alltså en viss tid innan ett skogsbestånd sugit upp mer koldioxid än vad som släppts ut i bruket av skogen.3

Umeå kommuns landyta uppgår till 231 700 ha, varav cirka 149 300 ha är skogsmark. Av Umeå kommuns markinnehav om 12 500 ha utgörs cirka 64 procent, 6 400 ha, av skogsmark. Utsläppen av växthusgaser inom Umeå kommuns geografiska gräns var för 2019 var ca 371 000 ton4. Utsläppen av växthusgaser inom Umeå kommuns geografiska gräns var för 2019 var ca 371 000 ton5. Utsläpp från utrikesflyg är inte medräknat i detta och uppgår till ca 140 000 ton6 per år. Enligt forskare från SLU visar aktuell statistik att biomassan i skogen har gått ner. Detta tyder på att avverkningen (plus naturlig avgång) varit högre än tillväxten, vilket måste beaktas när vi bedömer hur vi ska hantera klimatproblemen7. Skogens kolinlagring och utveckling av användningsområdena för skogsråvaror är sammanfattningsvis en viktig del av att lösa klimatproblemen och bygga ett hållbart samhälle. Men för att klara de akuta klimatproblemen krävs också andra åtgärder för utsläppsminskningar.

1 SMHI 2021, svensk översättning av IPCC rapporten. (https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.144804!/SPM_SR15_svensk.pdf) 2 Matthias Peichl, SLU, 2021-10-05, https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/han-foljer-koldioxidmolekylernas-resor/ (sidan läst 211124) 3 Matthias Peichl, SLU, 2021-10-05, https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/han-foljer-koldioxidmolekylernas-resor/ (sidan läst 211124) 4 https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/ (211124) 5 https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/ (211124) 6 Beräkning för utrikes flyg gjordes utslaget på relativ befolkningsmängd enligt Kamb och Larsson, 2019. 7 SLU, Per Nilsson och Per-Erik Wikberg, 211124, mailkonversation med Johan Sandberg.