Interpellation: Förekomsten av hedersförtryck på Umeås skolor; Lena Riedl (M)

1. Hur omfattande är förekomsten av hedersrelaterat förtryck på Umeås förskolor och grundskolor?

2. Förekomsten av hedersförtryck är något som vi alla - gemensamt -måste uppmärksamma och arbeta för att motverka. Behövs det ytterligare åtgärder i Umeås förskolor och grundskolor för att motverka hedersrelaterat förtryck?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Resultaten av Unga-20 enkäten ger information om andelen elever på högstadiet som kan tänkas leva med hedersnormer och begränsningar. I en tidigare omfattande enkätstudie i Stockholms stad identifierades andelen som

• förväntas vara oskuld innan äktenskapet samt inte ingå någon föräktenskaplig relation
• begränsas i att inleda vänskapsrelationer med jämnåriga samt inte fritt får välja äktenskapspartner
• har villkorat deltagande i skolämnen och fritidsaktiviteter

I Unga 20 ställs inte exakt samma frågor, men utifrån statistik går att utläsa att det ser olika ut på de kommunala högstadieskolorna. Nedanstående frågor hämtade från Unga 20 enkät har ingått i analysen.

”Jag får inte själv välja vem jag ska gifta mig med / leva tillsammans med” -Två skolor sticker ut negativ med 6 % respektive 5 % som anger detta. På övriga skolenheter är det under 2,5 % som svarar detta.

”Jag får inte själv välja vilka kompisar jag har” - Två skolenheter sticker ut negativt med 7 % och 6 % som anger detta. Majoriteten av skolenheterna ligger under 2,5 %.

”Jag får inte själv välja vad jag har på mig/ser ut” - Två skolenheter sticker ut negativ med resultat över 5 % medan övriga skolor ligger under 2,5 %.

”Jag får inte själv välja religion/livsåskådning” - En skolenhet sticker ut med 8 %. Två skolenheter ligger kring 5 % medan resterande skolor ligger under 3 %.

”Jag får inte själv välja vilka fritidsaktiviteter jag deltar i” - En skolenhet har över 7 % som anger detta, tre skolenheter ligger kring 5 %. Övriga skolenhet ligger antingen kring 3 % eller 1 %.

De enheter som har högre riskvärden i Unga20 arbetar utifrån kommunens handlingsplan och bedriver ett aktivt förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbete mot hedersvåld och förtryck.

Svar på fråga 2 Alla elever har rätt att känna trygghet i skolan och ska ges likvärdiga möjligheter till lärande utveckling. Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. Skolans arbete ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde och jämställdhet. Skolan har ett tydligt ansvar för att förebygga och bemöta hedersrelaterat våld och förtryck med kunskap och aktiva insatser. Bedömningen är att det finns tillräckligt med stöd för att alla skolor i Umeå kommun framgångsrikt ska kunna arbete mot förekomsten av hedersförtryck. Men vi behöver vara lyhörda för vad elever uttrycker, kontinuerligt höja kunskaperna och kompetensutveckla oss i frågan om heder samt vara beredda att vidta åtgärder för att förhindra att barn och unga utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

2018 togs en handlingsplan fram mot hedersrelaterat våld och förtryck för Umeås kommunala grund- och gymnasieskolor. Planen ska fungera som ett stöd i skolans uppdrag att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter och ge vägledning kring hedersrelaterat våld och förtryck för all personal på skolan. Den innehåller förebyggande åtgärder på individ-, grupp- och enhetsnivå och handledning i samtal med unga samt observationspunkter vid samtal med enskild elev. Vidare innehåller planen handläggningsrutiner för personalen på skolan för hur de ska reagera och när, till vilken enhet eller person de ska vända sig till vid oro samt information om skolans skyldighet att agera. Handlingsplanen sammankopplas med respektive skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling, som tas fram i enlighet med Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Detta arbete följer nämnden upp kontinuerligt.

Skolor som arbetar kontinuerligt och systematiskt utifrån Umeå kommuns handlingsplan har varit framgångsrika med att få bort symptom på hedersförtryck och våld som till exempel att elever inte är med på alla ämnen i skolan, att flickor inte får leka med pojkar, att pojkar kritiserar flickors beteende och klädsel. Det som gett effekt är förebyggande insatser, att tidigt uppmärksamma signaler, arbeta med de mänskliga rättigheterna i den ordinarie undervisningen, möten med föräldrar, klassråd och elevråd, introduktionssamtal och utvecklingssamtal. Arbetet inbegriper även nära kontakt med elevhälsan för metodstöd, samverkan med de sociala myndigheterna och HRV (Konsultationsforum hedersrelaterat våld).

I Våldskartläggningen 2021 finns en visualisering av antalet aktualiseringar som gjorts av socialtjänsten gällande hedersrelaterat våld. Det sträcker sig mellan 2018–2020 och visar att det skett en minskning från 41 år 2018 till 19 år 2020. Mörkertalet poängteras dock och kan anses vara stort, därför bör det inte antas att de faktiska fallen har minskat. Generellt finns en risk för felkällor i fall som rör hedersrelaterat våld och förtryck, då hedersvåld till exempel kan vara svår att skilja från våld i nära relation. I UmeBrå förbereds en rapport med korsanalyser av befintligt underlag samt intervjuer med personal, som ska presenteras i februari, vilken också kommer att innehålla förslag på ytterligare åtgärder.