Motion 31/2021: En barn- och ungdomsvänligare kommun; Anna-Karin Sjölander (C)

Motionen tar utgångspunkt i att barnkonventionen slår fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand. Motionären lyfter vikten av att såväl tjänstepersoner som politiker har kunskaper om barns rättigheter och hur dessa ska omsätts i praktiken, samt att det utformas en övergripande policy för hur barnkonventionen ska förverkligas i praktiken och hur arbetet årligen ska följas upp och utvärderas.

För- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har yttrat sig på motionen och föreslår avslag. I de yttranden nämnderna lämnat lyfts det arbete som har gjorts och görs i relation till barnkonventionen, men även vikten av kontinuerlig kompetensutveckling. Vad gäller funktionen som barnombudsman så sinns en sådan myndighet på statlig nivå. Nämnderna menar att barnrättsperspektivet bäst stärks genom ett målmedvetet förhållningssätt, en tydlig prioritering av barnrättsfrågor, kompetensutveckling, tydliga upparbetade strukturer och stärkt intern kontroll av att verksamheterna lever upp till de krav som anges i barnkonventionen. På verksamhetsnivå handlar det om att säkerställa att medarbetare och barn får kunskap om barnkonventionen, att medarbetare kontinuerligt diskuterar hur barnens rätt kan tillgodoses, att grundprinciperna används i det systematiska kvalitetsarbetet samt att skapa förutsättningar för barnen att åtnjuta sina rättigheter och möta de utmaningar det innebär.

Under 2021 gav de förtroendevalda revisorerna i Umeå kommun EY i uppdrag att granska barnkonventionens efterlevnad. Granskningen omfattade kommunstyrelsen, fritidsnämnden, för- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjenämnden, kulturnämnden samt tekniska nämnden. Granskningen lyfter avsaknad av ett kommunövergripande arbete med barnrätt, något som anses nödvändigt för att skapa ett likvärdigt arbete i kommunen och en stark kultur, kring barnrättsfrågor generellt och barnkonventionen i synnerhet. Förvaltningen delar kommunrevisionens uppfattning om vikten av ett kommungemensamt förhållningsätt för implementeringen och anser att Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendation och beskrivning av framgångsfaktorer för genomförande av barnkonventionen bör vara vägledande i kommunens fortsatta arbete med denna fråga. SKR påtalar att implementering av barnkonventionen bör ske genom att rättigheterna integreras i befintliga styrdokument där de bland annat lyfter kommunernas budgetdokument och de avråder från att skapa nya dokument. Implementering av ett kommungemensamt förhållningsätt i kommunens befintliga styrdokument är därför något som behöver ske över tid i samband med att befintliga styrdokument revideras.

Förvaltningen anser att barnrättsprövning även fortsättningsvis ska ske i enlighet med den checklista som ingår i kommunens handbok för ärendehantering samt att vid kommande revidering av riktlinjer för styrande dokument säkra att barnrättsperspektivet tillsammans med övriga relevanta perspektiv bör beaktas vid framtagande av förslag till styrande dokument eller vid revidering av befintliga styrande dokument. Sedan nämndernas svar inkommit har kommunfullmäktige även antagit planeringsdirektiv, budget och investeringar 2023. I dessa har utvecklingsanslaget för tillväxt förstärkts med 2,5 mnkr, där 0,5 mnkr av dessa avsatts för en IOP för barnrättsfrågor.