Interpellation: Svenska språket måste prioriteras på Språkintroduktionen; Jan Hägglund (AP)

Språkintroduktionsprogrammet är till för nyanlända ungdomar som inte har de betyg som krävs för att bli antagna till ett program på gymnasiet och som ”behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket”. För att sedan bli antagen till ett yrkesprogram krävs godkänt betyg i svenska, engelska och matematik samt fem andra ämnen. För högskoleförberedande program krävs nio andra ämnen (Skollagen 16 kap 30-31 §§).

Efter kontakter med både elever och lärare på Språkintroduktionsprogrammet har Arbetarpartiet fått signaler om att eleverna läser svenska och engelska parallellt, och att många elever upplever det som mycket svårt att läsa två främmande språk samtidigt. Bland annat försvåras inlärningen av svenska genom att man blandar ihop engelska och svenska ord. Detta gäller speciellt för den som inte har många år i skolan bakom sig. Lärare kan uppleva att eleverna tycker att det är för svårt att lära sig två språk samtidigt och därför struntar i engelskan. Många verkar tycka att tvånget till undervisning i engelska försvårar för elever att lära sig svenska. Från personalens sida har vi fått höra att Umeå kommun fattat beslut om att engelska är obligatoriskt på introduktionsprogrammet.

Arbetarpartiet anser att språkintroduktionsprogrammet bör prioritera ämnen som ökar möjligheten för elever att integreras i det svenska samhället. Detta innebär att svenska ska prioriteras före andra språk. Här erbjuder skollagen en viss flexibilitet: en elev kan undantas från kravet på godkänt betyg i engelska vid antagning till gymnasiet om eleven a) inte haft möjlighet att delta i engelskundervisning under en betydande del av sin skolgång, och b) bedöms ha förutsättningar att klara studierna på sitt valda gymnasieprogram (Skollagen 16 kap 32 §). Enligt Skolverket finns heller ingenting som säger att svenska och engelska måste läsas samtidigt. Detta innebär alltså att kommunen har en flexibilitet när det gäller både om, hur och när eleverna på språkintroduktionen ska läsa engelska.

I kommunens utbildningsplan för Språkintroduktion saknas dock denna flexibilitet. Där slås det helt enkelt fast att ”Utbildningen omfattar grundskoleämnet svenska som andraspråk, andra grundskoleämnen samt gymnasiekurser i engelska och matematik” [vår kursivering].

Mot denna bakgrund stället vi följande frågor:

1. Varför förenklar inte Umeå kommun möjligheten för elever på Språkintroduktionen att läsa svenska utan att samtidigt läsa engelska – även om eleven själv vill läsa engelska?

2. Varför utnyttjar inte Umeå kommun den möjlighet till flexibilitet, vad gäller om, hur och när eleverna på Språkintroduktionen ska läsa engelska, som skollagen erbjuder?

Peter Vigren (S), gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Arbetarpartiet har inkommit med en interpellation avseende engelskundervisningen på Språkintroduktion. I interpellationen ställer de två frågor. Här under följer mina svar på dem:

Svar på fråga 1 Jag förstår frågan som att den handlar om schemaläggning - alltså om ämnet svenska skall läsas under samma termin som ämnet engelska eller inte. På alla introduktionsprogram arbetar eleverna med en individuell studieplan, så eleven kan i dialog med personal justera den om det är nödvändigt. Dock förutsätter det att eleven vill, så den sista bisatsen i frågan blir därför svårgenomförbar. Eventuella förändringar i studieplanen sker med elevens vilja, inte mot densamma.

Svar på fråga 2 Här verkar det råda ett visst missförstånd: För att bli behörig till nationella program gäller att man skall ha betyg i bland annat engelska. Interpellanten har rätt i att det är möjligt att göra undantag från denna regel, men bara om eleven bedöms trots avsaknad av betyg i grundskoleengelska ha förmåga att klara sina studier på nationella program. Då avses alltså hela utbildningen, inklusive engelska på gymnasial nivå. Följaktligen skall eleven vara oerhört nära ett betyg i grundskoleengelska för att komma ifråga för den flexibilitet som interpellationen åsyftar.

Det verkar osannolikt att en elev som har långt kvar till ett betyg i engelska i grundskolan skulle klara av t ex de här betygskriterierna för engelska 6 E-nivå, en gymnasiegemensam kurs som läses av alla elever såväl på teoretiska som på praktiska program:

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i talat språk i relativt snabbt tempo och i mer formella sammanhang. Eleven läser samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i texter av olika slag och i mer formella sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från muntliga och skriftliga källor av olika slag och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

För att man skall få hämta ut en examen från vilket reguljärt nationellt program på gymnasiet som helst, är det här alltså ett av flera betygskriterier man skall uppfylla, och det är ett minimum.

Vidare bör man också känna till att just svenska, engelska och matematik är ämnen som kräver godkända betyg för studier på nationella program inte är hämtade ur luften - de är tvärtom sådana ämnen som har bedömts varit nödvändiga för att eleven skall kunna tillgodogöra sig alla de andra ämnena som undervisas i på nationella program.

Många elever som går IMS går inte vidare till nationella program. Ibland kan det här problemet vara orsaken, men den vanligaste är att de helt enkelt inte hinner klart förrän de har blivit för gamla för gymnasiestudier. Då går de vidare till vuxenutbildning istället, ibland till SFI, ibland till behörighetsgivande kurser på Komvux och ibland till yrkesvuxutbildningar. Ytterligare andra hamnar på folkhögskolor runt om i landet.