Interpellation: Konkreta åtgärder mot översvämningar; Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP)
Kommunfullmäktige · 28 augusti 2023 · § 124 · Dnr KS-2023/00613
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Davis Kaza, Janet Ågren, Jan Kollberg, Ulrik Berg, Patrik Brännberg, Christina Bernhardsson, Nils Seye Larsen, Mikael Berglund och Mattias Larsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Davis Kaza (AP) följande interpellation till kommunstyrelsens planeringsutskotts ordförande.
Konkreta åtgärder mot översvämningar Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen påverkar olika delar av världen på olika sätt. I Sverige kommer klimatförändringarna främst att märkas i form av ökad nederbörd. Regn- och snöfall blir vanligare och tillfällena med intensiva skyfall väntas öka. Norra Sverige pekas ut som en av de delar av landet där mängden nederbörd väntas öka mest, enligt Naturvårdsverket.
Vi minns alla översvämningarna i Umeå hösten 2020, som var de värsta på över 40 år. Vägar rasade samman och källare fylldes med vatten. Rödäng, Västerslätt och Haga var bland de stadsdelar som drabbades hårdast. Klimatförändringarna innebär att denna typ av händelser kommer att bli vanligare.
Läs hela sammanfattningen
Sedan 2020 har Umeå kommun genomfört en rad utredningar rörande problemen med höga vattenflöden i både Tvärån och Djupbäcken. Utredningarna har bland annat visat att de kortsiktiga lösningar som kommunen testat, som exempelvis att pumpa ur och rensa Tvärån, ger liten eller ingen effekt. Det krävs mer omfattande åtgärder som kan dröja flera år innan de finns på plats.
Men trots att dessa mer omfattande åtgärder för bland annat Tvärån och Djupbäcken ännu inte har presenterats, och än mindre kommit på plats, fortsätter planeringen av nya bostäder på Rödäng i anslutning till Tvärån. Strandnära bostadsområden på platser med risk för översvämning planeras även på andra platser i kommunen – exempelvis i närheten av Sävarån (som också svämmade över 2020).
Det finns en obalans mellan tidsperspektivet för när nödvändiga åtgärder för att minska risken för översvämningar kommer att finnas på plats, å ena sidan, och kommunens planering av nya bostadsområden i stadsdelar med hög risk för översvämningar, å den andra.
Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor:
1. Har kommunen tagit fram några konkreta åtgärder för att motverka översvämningar bland annat i Tvärån och Djupbäcken?
2. Om ja: Vilka åtgärder rör det sig om?
3. När väntas dessa nödvändiga åtgärder för att motverka översvämningar bland annat i Tvärån och Djupbäcken finnas på plats?
4. Varför stoppar inte kommunen planeringen av nya bostäder i de översvämningsdrabbade områdena tills dess att de nödvändiga åtgärderna för att motverka översvämningar finns på plats?
Janet Ågren (S), kommunstyrelsens planeringsutskotts ordförande lämnar följande skriftliga svar: Jag vill börja med att tacka för interpellationen då det ger oss en möjlighet att diskutera kommunens arbete med klimatanpassningsåtgärder i fullmäktige. Utöver att minska utsläppen av CO2 är just klimatsäkerhet och klimatanpassning en viktig uppgift för svenska kommuner, så också i Umeå.
Klimatförändringarna innebär risker, precis som belyses i interpellationen. Risker som kan vara i form av stigande havsnivåer, ökad risk för skyfall, erosion, torka, värmebölja, ras och skred. Beroende på kommuners geografiska läge och övriga förutsättningar så ser sårbarheterna lite olika ut, men för att kunna skydda infrastruktur och samhället i stort behöver åtgärder vidtas utifrån de risker som finns.
När det gäller fråga 1 är svaret ja. Åtgärder har tagits fram men kommunen har ännu inte tagit ställning till vilka av förslagen som ska genomföras.
När det gäller fråga 2 så pågår det ett omfattande utredningsarbete. En hydraulisk modell har tagits fram och ett 20-tal förslag på möjliga åtgärder har identifierats. Dessa har sedan testats i modellen för att se vilka åtgärder som ger tillräcklig effekt. För närvarande pågår det ett arbete med att kostnadsberäkna de olika åtgärderna och att beskriva konsekvenserna för natur, miljö och människor. Då det är klart ska sedan ett komplett beslutsunderlag tas fram så att berörd instans i kommunen kan ta ställning till hur genomförandet ska ske. Åtgärder som föreslagits är till exempel ytterligare utgrävningar, fördröjning av vattnet på olika sätt (ex dammar, magasin, våtmarker) eller nya förbi-passager för vattnet. Kommunen har även dialog med MSB för att kunna få statligt bidrag för förebyggande åtgärder.
När det gäller fråga 3 så väntas beslut tas i tekniska nämnden under senhösten i år. Men det är omfattande åtgärder som får både stor påverkan och är väldigt kostsamma så det är viktigt att besluten blir rätt. Åtgärderna kräver också olika typer av tillstånd som både tar tid och förutsätter att olika konsekvenser är hanterade på rätt sätt. Byggtiden för olika åtgärder bedöms till 1-2 år.
När det gäller fråga 4 är svaret att när det gäller exempelvis Tvärån och dess avrinningsområde så är det väldigt stort (54 km2), vilket gör att ny bebyggelse inom området får ringa påverkan. Det byggnadsnämnden förhåller sig till i samband med planläggning är Boverkets råd om att kommunen bör säkerställa som ett minimum att ny sammanhållen bebyggelse och bebyggelse med samhällsviktig verksamhet planläggas så att den årliga sannolikheten för att bebyggelse tar skada vid översvämning är mindre än 1/100. Vad gäller översvämning orsakat av sjöar, hav och vattendrag så utgår nämnden ifrån att ny sammanhållen bebyggelse, större riskobjekt eller bebyggelse med samhällsviktig verksamhet enligt Boverket bör lokaliseras till områden som inte hotas av översvämning, dvs lokaliseras över beräknad högsta nivå för sjöar och hav eller nivån för beräknat högsta flöde i vattendrag. Sett ur ett generellt perspektiv så går översvämningsrisken från skyfall aldrig helt att undvika däremot är det precis som interpellationen lyfter fram viktigt att kommunen har en klimatanpassad stadsplanering och framsynt markanvändning.