Interpellation: Kan Umeå kommun arbeta mer aktivt för att öka ungas delaktighet? Hanna Lundin Jernberg (L)

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

1. Hur är dialogen med unga om beslut som rör dem organiserat i Umeå kommun?

2. Finns det planer på att ytterligare jobba mer aktivt med att öka ungas delaktighet i kommunen?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på fråga 1 Barn och ungas delaktighet och inflytande organiseras och aktualiseras på flera olika sätt, olika nivåer och i olika verksamheter i kommunen. I enlighet med barnkonventionens artikel 12 ska barn och unga ha rätt att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i alla beslut som berör dem. Detta är en ständigt pågående process där metoder och former måste anpassas efter sammanhang och vilka unga som berörs. Ibland handlar det om att det enskilda barnet/den unga görs delaktig på sina villkor i enskilda ärenden, exempelvis i skolan eller i socialtjänsten. I andra fall handlar det om att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande på generell nivå eller för t.ex. unga i ett visst bostadsområde eller kommundel, unga som är engagerade i kultur och föreningsliv, eller unga som tillhör en nationell minoritetsgrupp. Arbetet med att främja barn och ungas delaktighet och inflytande följs också upp genom Umeå kommuns programstyrning, eftersom programmet för social hållbarhet slår fast att barn och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande i kommunens utveckling ska säkerställas.

I den kommande återrapporteringen till KS angående programmet för social hållbarhet kommer det bland annat att lyftas att Umeå kommun har medfinansierat projektet Dans för Hälsa som syftar till att komplettera elevhälsan och riktar sig till målgruppen ungdomar 13–19 år med stressrelaterad problematik. Parken Kvarnlunden, som färdigställs under 2023, beskrivs också som ett exempel på arbetet med barn och ungas delaktighet. Parken har en stor aktivitetsyta och en rörelsestig som ska inspirera till lek och rörelse och som utformats i dialog med konstnärer och elever från Böleängsskolan. Ytterligare ett exempel är att Fritid Unga har satsat extra på fortbildning i delaktighetsmetoder under 2022- 23 och inlett en kampanj för att stärka bilden av verksamheten som en arena där målgruppen styr och medskapar vad som ska hända utifrån egenupplevda behov. Bland annat handlar det om att göra ungdomar delaktiga och medskapande i verksamheten på fritidsgårdarna, Ungdomens hus och i Fritid för alla. Resultaten från UNGA-enkäten används i samverkan mellan skola, fritid och socialtjänst som underlag för gemensam analys och planering av insatser på lokal nivå. Barn och ungdomars upplevda möjlighet att påverka skolans verksamhet används som en indikator i återrapporteringen för programmet för social hållbarhet.

I Umeå kommuns skolor skapas plattformar för inflytande och dialog genom klassråd/klassforum, programforum och elevråd/skolforum. Utbildningsförvaltningen har också anställt språkambassadörer i åldern 16-22 år för att utveckla dialog och inflytande med fokus på unga nationella minoriteter. Man har även arbetat med det prisbelönta initiativet ”I mitten” som tillgängliggör elevernas skolarbete och fungerar som en plattform för ungas röster. Elevers upplevelser av delaktighet i skolan följs också upp i elevenkäterna (årligen) och i Unga-enkäten (vartannat år). Kulturskolan arbetar i tät dialog med sin elevförening i utformningen av målen för sin verksamhet. Under hösten inleder man också arbetet med projektmetoden KulturCrew där vuxna stöttar unga i att bli arrangörer. Ett annat exempel är UmeBrå:s arbete kring motorburen ungdom där motorintresserade unga engagerats i att få sina behov och perspektiv representerade i det trygghetsskapande arbetet som bedrivs i samverkan med kommun, polis och andra aktörer. Inom frågor som rör samhällsplanering så finns det strukturerad samverkan mellan exempelvis Dragonskolan och Umeå kommun. I samhällsplaneringsprocessen används också olika typer av metoder och riktade aktiviteter för att nå unga och fånga synpunkter och ha dialog kring de områden där de bor.

Detta är såklart inte en uttömmande beskrivning av de olika sätt på vilka Umeå kommun organiserar och förverkligar barn och ungas delaktighet och inflytande. Men det belyser att vi alltid behöver utveckla detta arbete och arbeta på ett sätt som svarar mot barn och ungas varierande behov, intressen och sammanhang.

Svar på fråga 2 Det pågår just nu ett arbete lett av Strategisk utveckling vid Umeå kommun för att ytterligare utveckla metoder för medborgardialog i samhällsplaneringsfrågor, med fokus på bland annat barn och unga. Initiativ som Youth up north är något tjänsteorganisationen följer och beaktar i detta arbete. Det är dock viktigt att inte glömma att unga, precis som vuxna, har olika behov, intressen och möjligheter till delaktighet. Det kommer därför att behövas en bred palett av olika metoder och former för dialog för att nå alla barn och unga och göra dem delaktiga på deras villkor.