Interpellation: Vad innebär det nya försörjningskravet för Umeå kommun? Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP)

Enligt Migrationsverket finns det 63 477 aktiva arbetstillstånd i hela Sverige (1 november). Av dessa har knappt 15 000 en lön under 27 360 kr/mån. De största grupperna bland dessa utgörs av bärplockare samt olika typer av restaurangpersonal och städpersonal. I tabellen nedan finns antalet aktiva arbetstillstånd för ett antal yrken inom kommunal skola, vård och omsorg där lönen understiger 27 360 kr/mån:

Sverige Umeå Personliga assistenter 196 6 Vårdbiträden 100 6 Undersköterskor (hemtjänst, hemsjukvård, 83 5 äldreboenden) Elevassistenter 21 1 Barnskötare 19 2 Summa 419 20 Källa: Migrationsverket

Mot bakgrund av Migrationsverkets statistik blir det förvirrande då kommunala tjänstemän uttalat sig i lokala media om att det kan vara uppåt 600 anställda vid Umeå kommun som riskerar att förlora sina arbetstillstånd de kommande två åren. Uppåt 200 av dessa uppges arbeta inom äldreomsorgen.

Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor:

1. Hur många av de ca 15 000 personer med aktiva arbetstillstånd i hela Sverige, som tjänar under 27 360 kr/mån, är idag anställda av Umeå kommun?

2. Hur har kommunen räknat för att komma fram till denna siffra?

3. Är Umeå kommun beredd att höja lönerna för dessa anställda till minst 80 procent av medianlönen i syfte att behålla dem?

4. Om Umeå kommun inte är beredd att höja lönerna för att behålla dessa anställda – finns det någon plan för hur dessa ska ersättas?

Tomas Wennström (S), personalnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Innan jag svarar på de specifika frågorna vill jag säga att jag tycker det är bra att frågor om försörjningskravet kommer upp i kommunfullmäktige. Det råder stor osäkerhet om vad det kommer att betyda och vilka effekter det kommer att få både generellt för hela arbetsmarknaden och specifik för Umeå kommun.

En orsak är, precis det som nämns i interpellationen, vilka är det som kommer att omfattas av de nya försörjningskraven? Det finns som sagt olika undantag. Det gäller till exempel personer som har permanent uppehållstillstånd, asylsökande är undantagen från kravet på arbetstillstånd. Det gäller också EU-medborgare, studenter med uppehållstillstånd för studier på högskolenivå, forskare som har beviljats särskilt uppehållstillstånd för forskning, de som har uppehålls- och arbetstillstånd som skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet, flyktingar som är skyddsbehövande på grund av särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder eller på grund av familjeanknytning. Jag nämner dessa undantag, som Migrationsverket klargjorde bara för ett par veckor sedan, för understryka osäkerheten och svårigheterna med att uttala sig om hur många som i slutändan kommer att beröras av de nya försörjningskraven.

Låt mig försöka svara på de specifika frågorna:

Svar på fråga 1 Nu görs en kartläggning och analys för att kunna bedöma hur det nya försörjningskravet kommer att påverka våra medarbetare och Umeå kommun som arbetsgivare. Olika verksamheter har kommit olika långt i sin kartläggning. De inledande bedömningarna har också justerats allteftersom Migrationsverket blivit tydligare i vilka som berörs och vilka som är undantagna. Dessutom har kartläggningen försvårats av att vi inte haft någon rutin om att sätta bevakningsdatum för när arbetstillståndet förväntats löpa ut. Bedömningen har även för vissa verksamheter omfattat bedömning av påverkan gällande tillgång till sökande med erfarenhet, från andra arbetsgivare inom samma bransch, vilket även påverkat inledande bedömningar i verksamheterna.

Svar på fråga 2 Kommunen har idag ingen siffra på hur många som kommer att beröras. Vi följer nu upp hur många anställda som har arbetstillstånd. Men, som sagt, har kommunen inte haft registerförda bevakningsdatum när de befintliga arbetstillstånden löper ut eller under vilka omständigheter och villkor som olika personer har för sitt arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Detta har gjort bedömningen osäker, vilket är mycket beklagligt.

Svar på fråga 3 Nej, Umeå kommuns lönepolitik baseras inte på migrationspolitiken utan på den partsgemensamma lönemodell som vanligtvis kallas för den svenska modellen och som sedan länge råder för svensk arbetsmarknad, där kollektivavtal och lönestrukturer utvecklas i en gemensam balans.

Svar på fråga 4 Umeå kommun har en kommungemensam och nämndspecifika kompetensförsörjningsplaner. De hanterar redan idag de utmaningar som finns gällande att kompetensförsörja våra verksamheter. Tillgången på arbetskraft är som bekant redan idag ansträngd inom flera olika verksamhetsområden i kommunen. Den påverkan som kan komma ytterligare med anledning av förändrade regler för arbetstillstånd kommer att hanteras inom pågående och befintligt bemannings- och kompetensförsörjningsarbete.