Interpellation: Flickors behörighet till gymnasiet; Maja Westling Palmberg (C)

Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande - såväl för individens livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft.

Som vi alla vet är en gymnasieexamen en av de viktigaste förebyggande åtgärderna för att stoppa utanförskap, arbetslöshet och ohälsa.

Därför oroar det mig när jag läser i Sveriges lärares rapport att flickor i Umeå kommun förra året hade en gymnasiebehörighet som låg två procentenheter lägre än pojkarnas (88,1% mot 90,6%). Kan det vara så att våra satsningar för att få pojkar att i högre utsträckning klara kunskapsproven har gått ut över flickorna?

Min fråga till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) är därför:

1. Vilka insatser görs av för- och grundskolenämnden för att höja flickors gymnasiebehörighet till minst samma nivå som pojkarnas?

Moa Brydsten (S), för- och grundskolenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Nämnden delar självklart interpellantens syn på vikten av kunskap och utbildning. Den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för ett barn är att få lyckas i skolan. Att ta sig igenom grundskolan med godkända betyg och vidare in på gymnasiet ger goda förutsättningar för ett självständigt liv, egen försörjning och ett livslångt lärande. Skolans kunskapsuppdrag är det viktigaste, övergripande målet för skolan. Därför har också för- och grundskolenämnden som övergripande mål i verksamhetsplanen Andelen elever som blir behöriga till nationellt gymnasieprogram ska öka. Alla elever ska dock ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utbildning. Därför följer vi även upp meritvärde, godkända betyg i alla ämnen, närvaro, trygghet, mående mm.

Behörigheten i Umeås kommunala grundskola ligger precis som interpellanten beskriver högt i ett nationellt perspektiv. Eleverna i Umeå lyckas bra och har goda resultat. Till stor del på grund av kompetenta och behöriga lärare, som är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas i skolan. Även ett väl fungerande elevhälsoarbete är av vikt för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det finns ett dubbelriktat samband mellan att må bra och att lyckas i skolan. 89,3% av Umeås kommunala elever blev behöriga till gymnasiet hösten 2023, att jämföra med genomsnittet i Sverige som ligger på 85,2%. Kommunens pojkar hade för första gången högre behörighet än flickorna, skillnaden är 0,5%. Den siffra interpellanten hänvisar till på 2,5% är inte gällande för Umeås kommunala skolor.

Det är dock orsaken till flickornas försämrade resultat som vi bör fokusera debatten till. I det kvalitetsarbete som bedrivs inom nämndens område så tas årligen en huvudmannarapport fram. I den kan man läsa att flickorna har högre frånvaro och större ohälsa än pojkarna. Detta är främsta orsakerna till de försämrade resultaten. I rapporten finns prioriterade insatser beskrivna varav några som är kopplade till just denna problembeskrivning. Den ena insatsen är att stärka skolnärvaron och den andra att stärka kunskaperna kring flickors upplevda hälsa. En annan insats är också att undersöka elevernas hälsa och lärande utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Utmaningarna med skolnärvaro är en effekt av pandemin. Vi har som huvudman gjort stora insatser för att dämpa de negativa effekterna, vilket vi kan se resultat av när vi jämför oss med riket. Närvaron är oerhört viktig, för är eleverna inte i skolan så kan de inte ta del av undervisningen och har svårt att nå måluppfyllelsen. Vi kommer fortsätta kämpa för att stärka närvaron, för elevernas skull.