Interpellation: Ett stärkt föräldraskapsstöd; Lucas Nilsson (KD)
Kommunfullmäktige · 29 april 2024 · § 73 · Dnr KS-2024/00420
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Lucas Nilsson, Andreas Lundgren, Maria Nilsson, Igor Hell, Hanna Lundin Jernberg och Liv Olsson Zetterberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Lucas Nilsson (KD) följande interpellation till individ- och familjenämndens ordförande.
Ett stärkt föräldraskapsstöd Under en längre tid har det uppmärksammats att det finns en misstro mot socialtjänsten. En felaktig bild av hur och varför barn omhändertas enligt LVU har fått stor spridning. Detta kan vara en bidragande orsak till att vissa familjer tackar nej till effektiva stödåtgärder för barnen där det krävs samtycke från föräldrarna. I ett försök att hitta någon sanning och förståelse för orsakerna bakom varför vårdnadshavare nekar till viktigt stöd för sina barn och samtidigt hitta ett sätt att mötas och komma bort från misstron så vill jag peka på ett viktigt samband.
Bland de som får sina barn omhändertagna så är gruppen som nekat till frivilliga åtgärder tydligt överrepresenterad. Det går att argumentera för att det kan bero på att familjer med problematik vill hindra insyn som kan leda till tvångsåtgärder. Det vill säga att det är ett direkt samband mellan att man har missförhållanden i familjen och att man får sina barn omhändertagna och att det därmed saknas ett orsakssamband mellan att man inte får nödvändigt stöd som leder till att barnen omhändertas. Hur det än förhåller sig så når vi inte dessa grupper med det stöd de kan behöva. Att införa tidiga alltför omfattande tvingande insatser som går emot familjens självbestämmande generellt för alla familjer är inget alternativ, men vi måste försöka hitta fler vägar att nå de barn som behöver stöd.
Läs hela sammanfattningen
Då det kan förväntas att misstron mot socialtjänsten är ett stort problem idag så kan det vara en bra idé att använda de delar av civilsamhället som har det förtroende som kommunerna idag saknar.
Med Kristdemokraterna i regeringen har statsbidraget för ett förstärkt föräldraskapsstöd införts. Syftet med statsbidraget är att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet, samt att bidra till att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Pengarna fördelas genom rekvisition till samtliga kommuner enligt fördelningsnyckel och det är Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd som ansvarar. Under 2024 fördelas sammanlagt 375 miljoner kronor.
Med anledning av detta ställer jag följande frågor:
- Vad kan kommunen göra för att nå de familjer som inte samtycker till frivilliga åtgärder och stöd och därmed löper större risk än andra grupper att få barn omhändertagna som första tvingande åtgärd?
- Har kommunen rekvirerat medel för ett ökat föräldraskapsstöd? Om så är fallet, vilken planering finns för dess användning?
Andreas Lundgren (S), individ- och familjenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1 Socialtjänstens mål är att barn och unga ska få möjlighet att växa upp under goda och trygga förhållanden i sitt befintliga nätverk, med sina föräldrar eller andra viktiga vuxna som finns kvar för barnet under hela uppväxten. För att nå dit verkar socialtjänsten på olika nivåer, med såväl generella, som selektiva och indikerade insatser. Det handlar alltså om hela skalan mellan generellt, förebyggande stöd till de mest omfattande och ingripande insatserna till individ och familj.
För att minska behovet av de mest omfattande och ingripande insatserna jobbar Individ- och familjenämnden med att tidigt erbjuda hjälp. En del i det är exempelvis en utbyggd första linje där familjer kan vända sig för rådgivning och stöd och som finns lokaliserad tillsammans med familjecentralerna. En annan del är erbjudandeverksamheter där det går att få hjälp utan biståndsbeslut. För socialtjänsten handlar det om att tidigt kunna upptäcka och nå ut och skapa en tillit som gör att familjer söker stöd. Här spelar så klart även nämndens föräldraskapsstöd en viktig roll.
Svar på fråga 2 Ja, socialtjänsten har rekvirerat statliga medel för föräldraskapsstöd, både för 2024 och tidigare. För 2024 planeras medlen användas till fortsatt utveckling och implementering av olika föräldraskapsstödsprogram ute på familjecentralerna. En större satsning för fler enheter att köpa in föräldrastödsutbildning EFST – emotionsfokuserat föräldrastöd planeras också.