Interpellation: Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna? Veronica Kerr (KD)
Kommunfullmäktige · 29 april 2024 · § 72 · Dnr KS-2024/00419
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Veronica Kerr, Carin Nilsson, Åsa Bäckström, Elmer Eriksson, Lars Nilsson och Patrik Brännberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Veronica Kerr (KD) följande interpellation till äldrenämndens ordförande.
Är det dags att uppdatera de lokala värdighetsgarantierna? Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, inskriven i socialtjänstlagen sedan 2011, tydliggör äldre personers möjligheter till inflytande vid genomförandet av socialtjänstens insatser. Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta borde vara en självklarhet, men uppfattningen om vad som ska räknas som värdigt eller vad som är skäligt kan gå isär.
Bakgrunden till att socialtjänstlagen fick detta tillägg var för att den dåvarande alliansregeringen ansåg att det behövdes ett skifte i synen på äldre personer och åldrandet. Det ska vara en självklarhet att äldre personer ska så långt som det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Baserat på detta har Umeå kommun fastställt lokala värdighetsgarantier med löften och beskrivningar av vad du kan förvänta dig av äldreomsorgen. Det handlar om något utöver lagstadgade rättigheter. Dessa värdighetsgarantier gäller även för externa utförare av hemtjänst eller vårdboende och finns inskrivna i verksamheternas olika kvalitetsdeklarationer.
Läs hela sammanfattningen
Exempel på löften för den som bor på ett vårdboende är: du får möta personal som har god kunskap i sitt yrke och som har relevant inskolning; du ges möjlighet till socialt och kulturellt innehåll, fysiska aktiviteter och utevistelse Vårdboende - Umeå kommun (umea.se) Det är goda löften och bör beaktas som självklara, men enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2023 så utmärker vi oss mycket negativt jämfört med riket när det gäller omsorgspersonal med adekvat utbildning. Samma gäller möjligheterna att komma utomhus. Detta talar vi ofta om, men har ännu inte sett någon förbättring.
Äldreomsorgens värdighetsgarantier beslutades av Socialnämnden i februari 2014, dvs mer än tio år sedan. Mycket har hänt på tio år och det är hög tid att väcka frågan igen om vad som ska betraktas som värdigt liv. Hur når vi dit och vilka förväntningar är rimliga?
Med anledning av detta ställer jag följande frågor:
- Anser du att de beslutade värdighetsgarantierna är väl förankrade och kända ute i verksamheterna?
- Anser du att äldreomsorgen klarar att hålla de löften som har givit för en värdig omsorg? Om inte, vilka löften klarar vi inte och vilka löften bör vi revidera?
Carin Nilsson (S), äldrenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Precis som interpellanten noterar är det snart tio år sedan värdighetsgarantierna för äldreomsorgen fastställdes i verksamheternas kvalitetsdeklarationer. Jag delar Veronica Kerrs uppfattning om att de behöver ses över. Jag vill därför tacka Veronica Kerr för att hon lyfter denna viktiga fråga. Mitt förslag är att vi tillsammans ger förvaltningen i uppdrag att återkomma till äldrenämnden under hösten med ett förslag på översyn av värdighetsgarantierna och hur vi utifrån det läge som råder kan förbättra arbetet med den.
Svar på den första frågan Utifrån den information jag fått från verksamheterna och förvaltningen är värdighetsgarantierna överlag väl förankrade och kända i verksamheterna. De lyfts också fram på intranätet för att personalen fortlöpande ska ha tillgång till dem och finna stöd i de värderingar vi enats om ska prägla äldreomsorgen i Umeå.
Svar på den andra frågan Det vi alla känner till är att andelen utbildad omsorgspersonal under dessa tio år som gått har sjunkit och omsättningen av personal ökat. Det gör att de boende och dess anhöriga i dag i mycket högre utsträckning möter personal som är under inskolning eller under kompetensutveckling – ej färdigutbildade för yrket.
Det personcentrerade förhållningssättet behöver också framgå tydligare avseende exempelvis aktiviteter och ett välkomstsamtal kan också genomföras på annat sätt och med andra professioner än vad som anges i kvalitetsdeklarationen. Det finns därför all anledning att se över garantierna för att tydliggöra vilka förväntningar den äldre och dess anhöriga kan ha på verksamheten.