Interpellation: Uppföljning av placerade barns betyg; Hanna Lundin Jernberg (L)
Kommunfullmäktige · 29 april 2024 · § 71 · Dnr KS-2024/00413
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Hanna Lundin Jernberg, Peter Vigren, Igor Hell, Andreas Lundgren och Liv Olsson Zetterberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Hanna Lundin Jernberg (L) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
Uppföljning av placerade barns betyg För barn och unga som samhället omhändertagit är skolgången den viktigaste skyddsfaktorn för framtiden. Barn i samhällsvården är en av de mest sårbara grupperna i samhället och är en riskgrupp, både innan vården, under vården och efter att vården avslutats. Att minska risken för att unga begår de grövsta våldsbrotten efter att placeringar avslutats skulle kunna ha avgörande betydelse för att minska exempelvis den grova kriminaliteten.
Som situationen ser ut idag brister många kommuner vad gäller stöd till dem efter placeringen, överlämningen till skolan fungerar ofta illa, efter 18 års ålder får ungdomarna ofta inget stöd alls, och stödet till föräldrarna är också ofta bristfälligt. En huvudsaklig anledning till att de omhändertagna och placerade barnen tyvärr osynliggörs i kommunens olika uppföljningsrapporter är att vi idag helt saknar data om målgruppen på aggregerad nivå. De få data vi har om hur det går för barnen i Umeå finns hos Socialstyrelsen, som visar att endast 31 procent av de omhändertagna unga har en gymnasieexamen när de fyllt 20 år. Att jämföra med de som gått ut nionde klass är det 75 % av de placerade barnen som gått ut med godkända betyg. Det måste därför snarast säkerställas att dessa barn följs systematiskt vad gäller skolgång, hälsa och tandstatus. En samverkansrutin gällande placerade barn existerar idag mellan socialtjänst och grundskola samt gymnasieskola, för barn ungdomar placerade i familjehem eller HVB, men frågan är om den är tillräcklig med tanke på den låga andel som går ut med godkända betyg.
Läs hela sammanfattningen
När samhället tar över ansvaret för barn och unga måste man alltid sträva efter att vara den bästa föräldern och ge dem de verktyg som behövs för att lyckas i livet. Kommunen har ett särskilt ansvar att säkerställa att dessa barns rättigheter värnas. Att bevaka barns rätt till utbildning är en självklarhet för varje förälder och så måste även gälla när samhället kliver in som vårdnadshavare.
Liberalernas uppfattning är att de omhändertagna och placerade barnens skolresultat måste följas upp mycket noga för att säkerställa att de år fullgod undervisning, och det är således rimligt om kommunen följer upp dessa barns skolresultat i alla årskurser på ett bra sätt idag.
Med anledning av detta ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):
1. Anser kommunen att dagens existerande samverkansrutin är tillräcklig för att följa upp placerade barns skolgång?
2. Finns det någon plan att mer systematiskt följa upp placerade barn på aggregerad nivå för kommunen som helhet?
3. Med tanke på den låga andelen placerade unga som går ut med godkända betyg i gymnasiet, finns det planer på att göra någon utökad satsning på att säkerställa att dessa unga får tillräckligt med stöd för att gå ut med godkända betyg?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (S) som lämnar följande skriftliga svar:
Liberalerna har inkommit med en interpellation som avser kommunens uppföljningsansvar vad gäller placerade barn. Det är en viktig och angelägen fråga som de tar upp, men den är komplex. Därför måste vi reda ut begreppen före vi angriper de specifika frågeställningarna:
Ett barn kan placeras i familjehem eller på HVB-hem av sin hemkommuns socialtjänst. Denna placering behöver inte vara i samma kommun. I de lägena köper hemkommunen plats i skolan av lägeskommunen (eller i förekommande fall av friskolor i närheten). Det är barnets hemkommun som har ansvaret för barnet när det handlar om socialtjänstinsatser, sekretess och så vidare.
Detta innebär att när vi pratar om placerade barn i Umeå, kan vi mena någon av dessa följande grupper:
1) Gruppen barn som Umeå kommun placerat på boenden i Umeå kommun och som studerar i Umeå kommun.
2) Gruppen barn som Umeå kommun placerat på boenden i andra kommuner än Umeå kommun, exempelvis Flen eller Mörbylånga.
3) Gruppen barn som andra kommuner, exempelvis Flen eller Mörbylånga, placerat på boenden i Umeå kommun.
Dessa tre grupper kan alla anses vara ”placerade barn”, men då de har olika skolhuvudmän, bor på olika ställen och har olika hemkommuner är det inte självklart att allt uppföljningsansvar hamnar på Umeå kommun för alla dessa tre grupper. Tvärtom är det inte rimligt att Umeå kommun skall ta över uppföljningsansvar från andra kommuner, vare sig det gäller skola eller socialtjänstinsatser.
Uppenbarligen är det här ett problem som inte bara Umeå kommun står inför, utan snart sagt samtliga kommuner i hela Sverige. Det handlar om sekretess mellan myndigheter, om privat/offentlig samverkan, om lagstiftning, råd och riktlinjer från staten, om olika kommuners prioriteringar, om social dumpning och om mycket annat.
Särskilt knepigt blir det förstås om barn som är placerade i en annan kommun än sin hemkommun hamnar i någon slags trassel. Kraven på informationsöverföring och snabb hantering i akuta skeden kan försvåras av det här ganska snåriga systemet vi har. vi vill dock vara tydliga med att Umeå kommun ensamt inte kan göra något åt de övergripande problemen med lagstiftningen.
Till frågorna:
1. Det är inte säkert att problem som uppstår egentligen har med bristfälliga rutiner att göra. Det kan vara så att helt andra saker än rutiner sätter käppar i hjulen för en optimal utveckling för barnen. Det kan vara personalens kunskaper, prioriteringar på verksamhetsnivå, resurser, kännedom om rutinerna, ovana eller många andra saker som ligger till grund för en ej önskvärd utveckling. I det här fallet anser vi att rutinerna vad gäller grupp 1, där Umeå kommun äger hela processen själv, inte är den smala sektorn. Vad gäller grupp 2 och grupp 3, när samverkan sker mellan socialtjänst i en kommun och skola i en annan, skulle det vara önskvärt med gemensamma uppföljningsrutiner för alla Sveriges 290 kommuner för att det här arbetet skulle bli så bra som möjligt.
2. Inte i dagsläget, nej. Vill man göra det bör man vara tydlig med vilka av grupperna ovan man avser följa upp. Vissa är svårare att följa upp på aggregerad nivå än andra. Det finns ingen bra statistik eller uppföljning för riket, varför en statlig utredning föreslår att Socialstyrelsen skall börja sammanställa en sådan.
3. För det första: Många placerade barn går IM-program. Det är inte ovanligt att elever inte hinner med att ta gymnasieexamen från ungdomsgymnasiet om man går där, utan kommer att behöva komplettera med vux i sinom tid. Detta blir förstås ännu svårare om man har med placerade barn att göra, som inte sällan har flera ganska korta placeringar och oftare än andra rycks från sina sammanhang. För det andra: Om man går ett nationellt program är det två saker som i princip styr om du går ut med en examen - lärarbehörigheten samt skolnärvaron. Detta oavsett om du är placerad eller inte. Om skolnärvaron drastiskt sjunker, skall hemkommunens KAA kontaktas. Detta är en process där vi kommer att behöva skärpa rutinerna, såväl på regional som nationell nivå. Regionalt har vi tagit initiativ till detta genom utbildningsdelegationen, men det skulle behövas på nationell nivå också.