Interpellation: Vem fattar beslut om prioriteringen av olika detaljplaner och på vilka grunder? Anders Sellström (KD)

För att uppnå ett bostadsbyggande om 2000 bostäder per år krävs det att fler agerar och tar ansvar. Måluppfyllelsen kan inte enbart styras till de större etablerade företagen och att fokusera på planering av nya stadsdelar. Här behöver alla goda krafter uppmuntras för att bidra genom att ta tillvara även mindre bostadsprojekt som genom optimerad markanvändning kan öka antalet bostäder i Umeå. Fastighetsbranschen består av många olika fastighetsägare som både kan och vill utveckla och investera i kommunen. Hindret för att denna kraft inte tillvaratas fullt ut är i många fall byggnadsnämndens långa handläggningstider.

Idag kan en del räkna med att det tar flera år innan en ansökan om detaljplan blir tilldelad en handläggare. Därefter kan detaljplanen i värsta fall plötsligt nedprioriteras till förmån för andra ansökningar vilket gör att handläggningstiden till slut blir omöjlig att tidsmässigt beräkna. Förutom att handläggningstiderna går stick i stäv med målsättningen om 2000 bostäder per år minskar det också intresset och viljan hos mindre aktörer att vara med och bidra i Umeås utveckling.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

1. Hur många detaljplaneansökningar har idag ingen utsedd handläggare?

2. Hur långa är väntetiderna för att en detaljplan ska färdigställas?

3. Vad anser du, som byggnadsnämndens ordförande, är en rimlig tid för en detaljplaneprocess?

4. På vilka grunder fattas beslut om upp- eller nedprioritering av en detaljplan och vem fattar beslut i frågan?

Mikael Berglund (S), byggnadsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Interpellanten ställer frågor om hur vi når målet om planering och byggande av bostäder i Umeå kommun. Som nämns så är målet att 2000 enheter ska färdigställas årligen för att dels möta behovet som kanske ligger på ca 1400 bostäder, dels möta den kö som finns efter bostäder vilket är svårt att kvantifiera men som vi vet finns, och som en tredje faktor att bygga upp ett bestånd av byggfärdig mark där vi även kan styra utvecklingen utifrån vart det finns plats i skolor mm. Därför har byggnadsnämnden i stort sett fördubblat antalet detaljplanehandläggar de senaste åren och budgetförstärkningar har erhållits från kommunfullmäktige. Det har varit viktigt och uttalat av kommunledningen att byggnadsnämnden inte minskar på resurser och takt i planeringen trots att räntor och hög inflation minskat intresset för att bygga nya bostäder. Det gör att vi under de senaste åren kunnat färdigställa och anta detaljplaner ett antal planer som gör att vi möter framtida behov betydligt bättre. Detaljplanearbete ställer även krav på resurser hos andra kommunala enheter som Mex, Tekniska, Miljö, Lantmäteri mm Totalt har 47 detaljplaner fått laga kraft från januari 2021 till augusti 2024. Dessa 47 planer uppskattas innehålla 4970 bostäder och 73 hektar verksamhetsyta. Det ger ett snitt på 1245 bostäder och 18 ha verksamhetsyta i lagakraftvunna planer för dessa år.

Vi ser att det även finns goda förutsättningar framåt. Just nu har avdelningen Detaljplanering 50 aktiva ärenden fördelade på 20 planhandläggare. Dessa ärenden har tidplaner för antagande från kv3 2024 fram till kv4 2026 och uppskattas innehålla ca 8190 bostäder och 405 hektar verksamhetsmark.

Det är viktigt att notera att byggnadsnämnden sällan beslutar om att inte ge positivt planbesked, även om det vore ett enkelt sätt att förbättra statistiken. Min och Socialdemokraternas inställning är att många typer av bostäder behövs på många olika platser i kommunen. Vi tycker också att den fastighetsägare som vill utveckla sin fastighet ska ges den möjligheten om förutsättningar finns. Det finns dock ärendetyper, typ enstaka gårdshus i kvartersbebyggelse där erfarenheten visar att det ofta är svårt att skapa en meningsfull byggrätt.

Den situation som finns i Umeå är på många sätt liknande med andra städer i Sverige. En bild som många har är att det genomförs många fler utredningar men det blir inte fler detaljplaner, fler utredningar per detaljplan helt enkelt. I stort sett alla politiska partier har uttalat ambitioner om att underlätta för ett ökat bostadsbyggande. Tyvärr kan jag konstatera att både ”min” tidigare regering och nuvarande dito inte lagt fram några förslag till riksdagen om förbättringar. Som svaren redan visar så krävs fortsatta åtgärder för att nå målen om kommunens tillväxt och för att möjliggöra för människor att hitta en passande bostad samt att fastighetsägare ska kunna utveckla sina bestånd. Helt enkelt ”Planera mera!”. Så över till de konkreta frågorna.

Svar på fråga 1 Idag står strax över 100 ärenden i plankön. För att handläggningen ska ha god framdrift och ske på ett så effektivt sätt som möjligt tilldelas mellan 3-5 ärenden per planhandläggare. Övriga planer inväntar planstart och står i plankön. Vi har inte längre som rutin att snabbt fördela ut planerna på handläggare utan de fördelas när en handläggare har fått utrymme att påbörja arbetet. För de planer som har behov av att förberedande arbete genomförs som kan förenkla/effektivisera när själva planprocessen inleds är avdelnings- och enhetschefer ansvariga för att driva på detta arbete. I vissa fall kan det vara ett omfattande arbete gällande stora utredningsbehov som kan vara säsongsberoende och i vissa fall inget alls. I regel behöver denna typ av arbete genomföras på andra avdelningar än Detaljplanering och utanför Byggnadsnämndens ansvar, men bevakas av avdelningen att det genomförs. Det kan gälla exempelvis naturvärdesinventeringar, arkeologiska undersökningar, markföroreningsutredningar mm eller mer omfattande trafikutredningar. Det innebär alltså att visst planarbete kan påbörjas innan den formella handläggningen påbörjats.

Svar på fråga 2 I snitt tar det ca 3,5 år för att färdigställa en detaljplan, se nedan för en jämförelse med andra kommuner.

Fig 1. Umeå har ett ledtidsindex på 3,3 vilket ligger under genomsnittet för jämförbara kommuner.

Svar på fråga 3 Om jag ska sätta en siffra så kan man studera grafen ovan som visar att det i snitt tar 1,9 år innan vi går ut med ett förslag på samråd, drygt ett halvår från samråd till granskning, sedan mindre än ett halvår innan planen antas och i snitt ett halvår innan den vinner laga kraft, dvs tid som åtgår för vissa planer innan en domstol avvisar överklagan. Det jag skulle få önska är att den tid som vi råder över, dvs inte tiden för domstolsprövning, kunde vara ca 2 år, dvs ca 10 månader kortare och då mesta av förbättringen uppnådd genom att tiden från planbesked till samråd minskas genom kortare kötid.

Svar på fråga 4 Kommunfullmäktige gav Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för prioritering av detaljplaner i Umeå kommuns Bostadsförsörjningsprogram 2017-2014. Dokumentet Riktlinjer för prioritering av detaljplaner antogs av Byggnadsnämnden den 13 juni 2018. Revidering av riktlinjer pågår och reviderat dokument beräknas tas upp för beslut till årsskiftet.

De enda ärenden som har förtur i prioriteringsordningen är ärenden för kommunala behov (LSS-boende, vårdboende, förskolor, skolor), eller verksamheter som är av väldigt stor betydelse (hamnen, nya viktiga företagsetableringar) som i undantagsfall kan behöva tidigareläggas. Riktlinjerna ger stöd för en resurstilldelning inom kategorier där exempelvis ”förtätningsplaner inom femkilometersstaden” tilldelas fler resurser än ”enskilda planer”. Detta för att det är högst tryck i denna geografi samt att det ger bäst måluppfyllnad mot 200 000 invånare 2050 och 2000 bostäder/år. Inom respektive kategori är det möjligt att prioritera ärenden som på bästa sätt svarar mot de kommunala målen.

Beslut om nedprioritering sker i princip inte mer än på annat sätt att ett prioriterat ärende givetvis tar resurser från andra ärenden. Däremot kan det förekomma att den som ansökt på frivillig basis vill avvakta något eller inte levererar material i tid eller av tillräckligt god kvalitet vilket förstås minskar framdriften i arbetet.