Interpellation: Ska Umeå spara i ladorna medan omsorgen tvingas till nedskärningar? Bore Sköld (V)

Regeringen har sett till så att merparten av statsbudgetens satsningar går till skattesänkningar för de som tjänar över 65 000 kr i månaden i stället för att rädda sjukvården, rusta upp omsorgen och satsa på eleverna i skolan.

Det kloka svaret på regeringens misslyckande vore för Umeå kommuns politiker att försöka mildra det stålbad välfärden nu upplever genom satsningar på fler anställda, bättre arbetsvillkor och ett stärkt arbete för en trygg skola som kan ta hand om alla barn och deras olika behov. Vänsterpartiet tycker därför att Umeås kommunfullmäktige, likt i fjol, borde genomföra en budgetrevidering för att sänka överskottsmålet från oskäliga 200 miljoner till 100.

Det finns såklart vinster med ett högt ställt resultatmål. Under pandemin gick Umeå med årliga överskott på upp till en miljard kronor per år. Detta har sänkt kommunens låneskuld och fyllt upp resultatutjämningsreserven till bredden. Kommunen kan nu inte legalt lägga mer pengar i reserven och umebornas skattemedel skulle göra betydligt större nytta i välfärden.

Vi vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Frågor:

1. Anser Socialdemokraterna att det är rimligt att äldrenämnden och individ- och familjenämnden tvingas till långtgående besparingsåtgärder samtidigt som kommunen planerar för rekordstora överskott?

2. Är Socialdemokraterna beredda att omfördela medel till dessa nämnder genom exempelvis ett minskat överskottsmål för 2025?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till Janet Ågren (S), kommunstyrelsens andre vice ordförande som lämnar följande skriftliga svar:

Interpellanten ställer frågor om budgeten för kommande år för äldreomsorgen, dels utifrån den kommunala budgeten som lagts och överskottsmålet, dels i brödtexten utifrån regeringens nyligen presenterade budgetproposition.

Interpellanten tycker att fördelningen av ramar för 2025 är fel prioriterade då resultatmålet har satts till 2 procent i stället för 1 procent såsom interpellanten föreslår, samt att inte tillräcklig hänsyn har tagits till regeringens förslag till budget.

Interpellanten tar i och med detta upp en intressant principfråga utifrån frågeställningen hur kommunen ska förhålla sig till den nationella nivån och dess eventuella påverkan på den kommunala budgeten. Det är otvivelaktligen så att den lokala nivån aldrig fullt ut kan kompensera för den nationella nivån om de inte väljer att fördela ut statsbidrag till kommuner och regioner i samma nivå som tidigare.

I förslaget till budgetproposition som nyligen har presenterats för 2025 finns inga nya generella bidrag till kommunerna med. Det innebär att statsbidragen urholkas då de inte är värdesäkrade, det vill säga inte räknas upp med pris-, löne- och demografiutvecklingen. Inga satsningar av större karaktär för äldreomsorgsområdet finns heller med.

Förslaget till kommunala budgetramar som fördelades ut till nämnderna för 2025 skedde i juni månad. Det sker alltså innan regeringen har kommit med sitt förslag till budget. Det är även en fråga som ständigt återkommer till fullmäktige om när budget för Umeå kommunfullmäktige ska antas. Senast tillgänglig information är ett viktigt moment för kommunens budgetprocess och de kalkyler och prognoser som används när budgeten för kommande år ska tas fram är de då färskaste versionerna som finns. Fördelen med att anta budgeten i juni till skillnad mot senare under året har varit att ge nämnderna och förvaltningarna mer tid till sin budget- och verksamhetsplaneringsprocess. Detta då de tidigare upplevt just budget- och verksamhetsplaneringsmomentet som stressigt och under tidsnöd när fullmäktiges budget antagits under hösten. Det har ansetts ge för lite tid till en kvalitativ process för nämndernas eget arbete.

När ramarna fördelas ut i juni finns således ett osäkerhetsmoment med då partierna inte fullt ut vet konsekvenserna av den nationella politiken. Noteras bör att den nationella nivån och omvärldsförändringar också varit relativt föränderliga de sista åren, med pandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina, som har fått påverkan utifrån inflation och de ekonomiska förutsättningarna.

När budgeten fördelas tas ansvar, dels utifrån nämndernas förutsättningar och utifrån helheten så mycket som det bara går, samt god ekonomisk hushållning. Det sistnämnda innebär att både kommunens finansiella mål och verksamhetsmässiga grunduppdrag ska uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

Den ekonomiska planeringen ska utgå från försiktighetsprincipen, där säkerhet i antaganden är en viktig grundförutsättning. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar, samtidigt som verksamheternas nettokostnader inte får öka snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och finansnetto.

Utifrån dessa principer om ett långsiktigt ansvarstagande för kommunens ekonomi fördelas ramarna ut för 2025.

Svar på fråga 1 och 2: Umeå kommunfullmäktige tog beslut 2024-06-17 om budgetramar för nämnderna för nästa år och de medel och ramar som fördelas ut till nämnderna är de som gäller för 2025. Det interpellanten frågar om avseende sänkta överskottsmål innebär ett nytt budgetbeslut och att ett sådant skulle ska beredas till kommunfullmäktige under hösten. Ett sådant arbete har inte igångsatts.