Interpellation: Finns ett kommungemensamt ansvar för socialtjänstens omställning? Liv Zetterberg (V)
Kommunfullmäktige · 24 februari 2025 · § 35 · Dnr KS-2025/00176
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Liv Zetterberg, Hans Lindberg, Hanna Lundin Jernberg, Igor Hell, Davis Kaza, Ellen Ström, Tobias Holmbom, Mattias Larsson, Carin Nilsson, Janet Ågren och Andreas Lundgren beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Liv Zetterberg (V) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
Finns ett kommungemensamt ansvar för socialtjänstens omställning?
Den 1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft: En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Prop. 2024/25:89). Den nya lagen ska skapa en förebyggande, tillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad socialtjänst. Implementeringen av den nya lagen beskrivs som den största förändringen av socialtjänsten sedan 1980-talet. Syftet med den nya lagen är att möta nya samhällsutmaningar genom att socialtjänsten ska nå människor tidigt, innan problem uppstått eller vuxit sig stora, att sänka trösklarna och erbjuda snabbare insatser på enklare sätt än idag, och att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är en förändring som efterfrågats av i princip samtliga aktörer på fältet under en längre tid. Det är också en inriktning som stöddes både av den tidigare regeringen som tillsatte utredningen och den nuvarande regeringen som nu implementerar den.
Läs hela sammanfattningen
Det råder konsensus kring det faktum att ett proaktivt och förebyggande arbetssätt blir samhällsekonomiskt lönsamt i längden. Men samtidigt innebär både införandet av nya arbetssätt och själva omställningen i sig att man under en period kommer får ökade kostnader. Detta förväntas alltså i Umeå ske samtidigt som individ- och familjenämnden konsekvent har underfinansierats av styrande partier. I 2025 års budget saknas medel till ökade volymer vilket kommer att tvinga nämnden till nedskärningar för att hålla de ekonomiska ramarna. Budgetåtstramningarnas effekt på nämndens förebyggande arbete märks tydligt när öronmärkta medel för att arbeta förebyggande i stället går till att täcka upp för underskotten i nämnden och viktiga insatser skjuts på framtiden för att spara pengar.
SKR betonar att den stora omställning som socialtjänsten står inför måste vara en kommungemensam fråga. Ett tips från SKR är att arbetet bör förankras i kommunstyrelsen för att hela kommunen tillsammans ska kunna staka ut en gemensam riktning med gemensamma mål. Med anledning av nödvändigheten av ett kommungemensamt ansvar för socialtjänstens omställning ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg:
Frågor:
1. Anser du att individ- och familjenämnden har fått ändamålsenliga ekonomiska förutsättningar för att kunna arbeta mer förebyggande i enlighet med de nya lagkraven och Umeå kommuns höga ambitioner?
2. Om så är fallet, varför har då de medel som specifikt öronmärkts till förebyggande åtgärder i enlighet med UVTS använts till övriga driftskostnader och varför har förebyggande insatser i nämnden pausats?
3. Hur planerar styrande partier att förändra fördelningen av medel till individ- och familjenämnden när det förebyggande arbetet blir lagstadgat?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar: Interpellanten ställer frågor om budgeten för individ- och familjeomsorgen och huruvida ramarna ger förutsättningar till att arbeta förebyggande i enlighet med nya socialtjänstlagen. Huvudsyftet med den nya socialtjänstlagen är att skapa möjlighet att jobba förebyggande och tidigt i större utsträckning, det innefattar fler verksamheter än socialtjänsten. Detta för att minska risken att sociala problem uppstår och/eller att de blir stora. Även om socialtjänsten i Umeå redan idag har en hel del förebyggande och tidiga insatser behövs det göras mer för att stärka detta arbete. Socialtjänsten möter en bred målgrupp med omfattande problematik, där insatserna för att möta behoven är kostsamma och omfattande. I enlighet med intentionerna i den nya lagen behöver socialtjänsten bygga ut och förstärka det förebyggande arbetet och de insatser som ges tidigt.
I vanlig ordning fattade fullmäktige beslut om de kommunala budgetramarna för 2025 som beslutades om i juni 2024. När budgeten fördelas behöver ansvar tas, och det är flera olika aspekter som måste vägas in i den helhetsbedömning som görs. Hänsyn måste tas utifrån nämndernas förutsättningar, helhetsperspektivet så långt det bara går, samt vad som utgör god ekonomisk hushållning. Det sistnämnda innebär att både kommunens finansiella mål och verksamhetsmässiga grunduppdrag ska uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Den ekonomiska planeringen utgår från försiktighetsprincipen och verksamheternas nettokostnader får inte öka snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och finansnetto. Individ- och familjenämndens budgetramar fastställs av fullmäktige, och sedan är det upp till nämnden att prioritera de resurser de tilldelats.
Fördelningen av medel till kommunens olika nämnder och verksamheter är ett beslut som fattas i och med att budgeten tas i fullmäktige. När det gäller fördelning av medel är det viktigt att en helhetsbedömning görs för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar till alla olika verksamheter att utföra sina uppdrag på bästa sätt.