Interpellation: Är det mångkulturella experimentet i äldreomsorgen färdigt nu? Lars Forsgren (SD)

Men det finns ett perspektiv som sällan bemöts och där Sverigedemokraterna verkar ha en särställning jämtemot övriga partier. Detta perspektiv har under de senaste veckorna aktualiserats när det avslöjats att övergrepp skett i äldreomsorgen. Övergrepp som begåtts av en man utan svenskt medborgarskap med så pass dålig svenska att tolk behövs.

I politiken ska man inte gå in i enskilda ärenden men detta öppnar dock upp för relevanta frågor om hur det integrationspolitiska projektet i äldreomsorgen faktiskt fungerar.

För det första är det svårt att förstå hur majoriteten tänker att man ska kunna utföra arbetet när man inte kan adekvat svenska. Detta lägger dessutom sannolikt större börda på kollegor som får anstränga sig mer för att se till att all kommunikation uppfattats korrekt, alternativt göra arbetet själva. För att inte tala om riskerna kring medicinfördelning och liknande. För det andra så behöver vi också diskutera värderingarna och det sociala kapitalet som behövs för att utföra ett gediget omsorgsarbete. Tidningen Bulletin har gjort en granskning där man kommit fram till att incidenter i äldreomsorgen är överrepresenterade med 100 procent när utlänningar är gärningsmän. Detta är förmodligen lågt räknat om man räknar in tystnadskultur - som i Umeå kommuns fall - samt räknar endast utomeuropeiska medborgare.

För oss är det uppenbart att den misslyckade migrationspolitiken och försöket att rädda ansiktet genom att anställa okvalificerad arbetskraft är en stor del av problemet i äldreomsorgen.

Detta samtidigt som de flesta partierna verkar stoppa huvudet i sanden och anse att mer migration är lösningen på äldreomsorgens rekryteringsproblem. Som exemplifieras av den skrivning äldrenämnden gjorde angående arbetskraftsinvandringen.

Med anledning av detta vill jag fråga äldrenämndens ordförande Carin Nilsson:

1. Är det dags att erkänna att integrationsprojektet i äldreomsorgen är ett misslyckande?

2. Vad tycker Socialdemokraterna om att sätta ordentliga språkkrav för att jobba i äldreomsorgen?

Carin Nilsson (S), äldrenämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Svar på första frågan Äldreomsorgen är inte ett projekt. Den är en livsviktig och kvalificerad vård- och omsorgsverksamhet. Vi behöver alla människor som har rätt kompetens, färdigheter och egenskaper i äldreomsorgen. Att klara språket är en väldigt viktig del. Den som visar sig olämplig eller begår brott ska bort ur verksamheten och vid brottslighet lagföras.

Däremot är det inte okej att göra generaliseringar som slår mot alla de uppskattade, samvetsgranna medarbetare som varje dag sliter för att säkerställa en god äldreomsorg. Tidigare i år intervjuades en av hemtjänstens vårdtagare i Västerbottens-Kuriren. Jag tycker hennes erfarenheter förtjänar att lyftas fram i sammanhanget. I artikeln stod att läsa: ”I två år har Marianne fått daglig hjälp från hemtjänsten. Att det kommer olika människor till hennes hjälp, både svenskar och personer med utländsk bakgrund, har fungerat utmärkt. – Jag har aldrig haft något att klaga på, och blir så arg på all diskussion om att vi ska göras oss av med dem från andra länder. Då skulle hemtjänsten och vården falla ihop, säger hon.”1

Svar på den andra frågan Äldrenämnden har i februari behandlat en remiss avseende den statliga utredningen ”Ett språkkrav för språkutveckling” (SOU 2024:78) och yttrat sig till kommunstyrelsen som ansvarar för Umeå Kommuns gemensamma remissyttrande. I sitt yttrande anger nämnden en positiv inställning till insatser som kan stärka den svenska språket i äldreomsorgen. Med rätt förutsättningar ser äldrenämnden att ett språkstärkande lyft kan leda till förbättrad kvalitet för den enskilde och för arbetsmiljön, då fler personer kan dela på ansvarsområden och genom att risken för missförstånd minskar. Det språkkrav som eventuellt kommer att föreslås innebär att verksamheter ska arbeta språkutvecklande.

1 ”Vården faller ihop om vi gör oss av med dem från andra länder”