Interpellation: Motverka antisemitismen i Umeå; Anders Ågren (M)
Kommunfullmäktige · 25 augusti 2025 · § 141 · Dnr KS-2025/00665
Kommunfullmäktiges beslut
Efter ytterligare inlägg av Anders Ågren, Veronica Kerr, Hans Lindberg, Maria Nilsson, Lars Forsgren, Maria Lindvall, Hanna Lundin Jernberg, Lars Nilsson, Mattias Larsson, Davis Kaza, Bore Sköld, Mariam Salem, Elmer Eriksson och Tomas Wennström beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Anders Ågren (M) följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Interpellationen debatteras gemensamt med en likartad interpellation från Veronica Kerr (KD).
Motverka antisemitismen i Umeå Sedan hösten 2023 har den judiska minoriteten i Sverige mött en alltmer hotfull verklighet. Enligt Judiska Centralrådets undersökning från vintern 2023/2024 upplever drygt sju av tio svenska judar att det blivit mycket otryggare att leva öppet med judisk identitet i Sverige.
Ett av de mest extrema exemplen på antisemitism inträffade nyligen i Umeå, där bl.a. två dockor i randiga fångdräkter med Davidsstjärnor och fångnummer hängdes upp i snaror i en offentlig park i centrala Umeå, omgivna av palestinska flaggor och en skylt med texten "Ett folkmord är ett folkmord är ett folkmord". På arrangörsbilder kunde man även se Palestinaaktivister göra segertecknet framför de hängda dockorna.
Läs hela sammanfattningen
På det nationella planet har de flesta riksdagspartierna från höger till vänster skarpt fördömt aktionen. Judiska Centralrådet har konstaterat att det rör sig om ”grov antisemitism”. Juridiska experter menar att ”installationen” utgör antisemitism, då den pekar ut judar som kollektivt ansvariga. Ledande forskare ser den som ett exempel på så kallad israeliserad antisemitism, där symboler från Förintelsen används för att skuldbelägga judar i samtida politiska sammanhang. Nyheten har nu fått nationell och internationell spridning.
Antisemitism är tyvärr inget nytt i Umeå. År 2018 tvingades den judiska föreningen i Umeå att lägga ner sin verksamhet efter år med hot och trakasserier. Nationell media har också rapporterat om de problem med antisemitism som finns i Umeå. Företrädare för den judiska minoriteten har upprepade gånger under dessa år konstaterat att hoten och hatet inte bara kommer från nazister, utan även från grupper som drar upp konflikten mellan Israel och Palestina.
Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):
1. Hur ser du på den uppmärksammade manifestationen i Umeå med bl.a. upphängda dockor som föreställde mördade judar?
2. Mot bakgrund av den utsatthet som råder för den judiska minoriteten i Umeå – anser du att Umeå kommun gjort tillräckligt för att skydda dem?
3. Anser du att det krävs ytterligare åtgärder för att motverka antisemitismen i Umeå?
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:
Svar på fråga 1: Det som inträffat är allvarligt och har väckt stor oro bland judar i Umeå och i Sverige. Vi har ett ansvar att möta den oron. Umeå ska vara tryggt för alla. Vad gäller aktionen i Umeå delar jag den bedömning som bl.a. Svenska kommittén mot antisemitism, Expo och forskarna Lena Berggren och Christer Mattsson gett uttryck för. Alltså att det är ett exempel på Israeliserad antisemitism och en kränkning av minnet av Förintelsens offer.
Svar på fråga 2:
Nej, kommunen måste göra mer. Vid det första sammanträdet i KSNAU efter sommaren presenterade jag därför ett antal förslag som handlar om att växla upp kampen mot antisemitismen, hatbrotten och våldsbejakande extremism. Men också om att kommunen ska förstärka arbetet för att främja judiskt liv och kultur och dess möjligheter att synas och ta plats som en självklar del i ett öppet och tryggt Umeå.
Svar på fråga 3: Ja, det behövs fler åtgärder. De förslag som nämnts och som jag presenterades vid första mötet i KSNAU efter sommaruppehållet är följande:
- Att kommunen ska ta fram en åtgärdsplan för att motverka antisemitiska hatbrott och andra former av hatbrott. Stödet till de som drabbas ska också förstärkas. Förslagen ska tas fram i dialog med polisen och andra relevanta aktörer, exempelvis sakkunniga vid Umeå universitet.
- Att kommunen ska förstärka de kunskapshöjande insatserna om antisemitism. Det bör ske samverkan med universitetet, andra myndigheter och civilsamhällesaktörer, exempelvis Svenska kommittén mot antisemitism.
- Att kommunen ska göra en genomlysning av de insatser som i dag vidtas mot antisemitism och ta fram kompletterande åtgärder för att utveckla detta arbete.
- Att kommunen ska göra en genomlysning av de insatser som vidtas för att förhindra framväxten av våldsbejakande antisemitiska och rasistiska rörelser samt för att förhindra radikalisering av unga i dessa rörelser. I uppdraget ingår också att ta fram kompletterande åtgärder för att utveckla detta arbete.
- Att kommunen ska ta fram ett förslag till strategi för främjande av judiskt liv i Umeå. Detta bör genomföras inom ramen för pågående dialog mellan kommun, region och företrädare för den judiska gruppen i Umeå.