Interpellation: Vad är nästa steg för att garantera bostad för studenter i Umeå? Hanna Lundin Jernberg (L)

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

1. Hur ser kommunen på sitt ansvar för att säkerställa att studenter har en rimlig chans till tryggt boende vid terminsstart?

2. Vilka omedelbara åtgärder planerar kommunen för att öka tillgången till akut- och korttidsboenden för studenter?

3. Är kommunen beredd att i dialog med universitetet, studentkårerna och privata aktörer pröva temporära lösningar, såsom boendemoduler, för att snabbt öka bostadskapaciteten?

4. På vilket sätt tänker kommunen arbeta långsiktigt för att undvika att Umeå även framöver rödlistas i SFS bostadsrapport?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarande till kommunstyrelsens andre vice ordförande Janet Ågren (S) som lämnar följande skriftliga svar:

Jag vill börja med att tacka för interpellation som är högst aktuell med anledning av terminsstart på universiteten.

Svar på fråga 1 Kommunen försöker jobba för att bostadsmarknaden har den bredd som behövs för att matcha efterfrågan och därmed se till så att det finns små, prisvärda bostäder i centrala lägen. Det är också viktigt att notera att Umeå har en ojämnhet till följd av att studenter påbörjar sin utbildning vid olika tidpunkter under året. Den största tyngdpunkten är dock under höstterminen. Det leder till att det finns vakanser bland studentlägenheterna under vårterminen medan det är svårt att få tag i en studentbostad under höstterminen.

Kommunen arbetar även planeringsmässigt med att tillföra bostäder på och kring campus. Ett exempel är Akademiska hus som har färdiga byggrätter för uppemot 450 bostäder inom campusområdet (detaljplanen vann laga kraft i februari i år) och vi hoppas på ett snabbt genomförande då det skulle gynna både studenter och forskare. Även utbyggnad av första etappen av Olofsdal är under uppstart och där första kvarteret markanvisas nu i höst. Lägenheter som färdigställts under våren/sommaren i år och som är campusnära är Barnmorskan 2 på Tvistevägen på 233 lägenheter. Därtill är i nuläget ca 80 studentrum åt gången under ombyggnad till studentlägenheter i AB Bostadens bestånd.

Svar på fråga 2 Kommunen försöker i första hand jobba långsiktigt och brett med bostadsfrågan, inte enbart med akutlösningar. Kommunen är dock med och finansierar den lösning som studentkårerna tillhandahåller genom akutrumsförmedlingen tillsammans med Umeå universitet. Rum genom akutrumsförmedlingen är dock ett tillfälligt och inte permanent boende vilket är en del i kommunens rödlistning. Det går vanligen att få bostad under terminen men den bostaden är ofta inte vad studenten vill ha i första hand. De flesta vill ha studentlägenheter före korridor, vilket har inneburit att AB Bostaden omvandlar många av sina korridorsrum till lägenheter. Men som påpekats ovan så i grund och botten handlar det om att fler permanenta bostäder måste komma på plats, vilket är ett långsiktigt arbete som kommunen arbetar med. Fler bostäder på och omkring campus måste tillföras.

Svar på fråga 3 Det finns vissa risker med att jobba med temporära bostäder i större skala. Det ena är att temporärt betyder att bostäder och etableringskostnader måste skrivas av med kort avskrivningstid, vilket gör att det blir dyrt. Ofta blir utemiljöer, materialval med mera av sämre kvalitet, vilket i sin tur kan leda till dåliga och icke attraktiva boendemiljöer. Om bostäderna upplevs som icke attraktiva medför det i sin tur högre omsättning i boendet och därmed ökat slitage, vilket leder till minskad trivsel och sämre trygghetskänsla. Detta utgör kända riskfaktorer ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, med ökad risk för social oro och sociala problem. Ett annat skäl är att temporärt tenderar att bli permanent. Umeå har exempel på temporära bostäder som har blivit kvar. I en växande stad behövs det hela tiden fler bostäder och det kommer vara hart närt omöjligt att ta bort befintliga temporära lösningar. Därför är det bättre att bygga bra direkt.

En annan utmaning är att det behöver finnas lämpliga platser, oavsett om det är temporära eller permanenta bostäder. På alla ytor som identifierats som lämpliga för någon form av bostadsbyggande planeras redan för permanent bebyggelse. Några exempel är Lilljansberget, Tomtebo strand och Olofsdal. Alla tre är exempel på projekt som tillsammans kommer ge uppemot 5000 tillkommande bostäder nära universitetsområdet. Att ta värdefull yta i anspråk för temporära bostäder skulle tränga undan permanenta lösningar med den standard som Umeås studenter förtjänar. Slutligen, även om temporära bostäder i större skala skulle tillföras (exempelvis moduler) så riskerar det att Umeå även fortsättningsvis rödlistas1 då det enligt kriterierna klassas som tillfälligt boende. Sammantaget blir denna typ av lösning således både dyr och av sämre kvalitet.

Svar på fråga 4 Delvis har frågan redan besvarats, dvs, hur kommunen jobbar långsiktigt. Det som därutöver kan tilläggas är att det eventuellt är intressant att göra studenter till en särskild grupp i kommande bostadsförsörjningsprogram, vilket de inte är idag. I kommande revidering bör frågan analyseras ytterligare då studenter utgör en stor del av kommunens inflyttning varje år, samtidigt som de inte är en köpstark grupp. Sen ska tilläggas att bostadsbyggandet idag i huvudsak sker på marknadsmässiga villkor och för att stimulera ökat byggande skulle en tydligare nationell politik underlätta där stimulanser för ökat byggande (snarare än renoveringar genom ROT) ge större effekt på ökad produktion.

1 Kriterierna för SFS:s rödlistning innehåller flera olika saker: 1. Hur snabbt studenter får

tag i en bostad (under en månad = grönt, mer än en termin = rött). 2. Hyran i relation till studiemedel. MAX 35% av studiemedlet som för närvarande är = 4725/månad. (13500kr är CSN). 3. Bostadens kvalitet och standard (standard får inte skilja sig från andra bostäder) etc.