Interpellation: Uppföljning av Umeå kommuns arbete med hemmasittare; Maria Nilsson (SD)

SVT har tagit del av frånvarosiffror från ett urval kommuner. Statistiken har sammanställts av föräldranätverket Rätten till utbildning.

Sedan 2019 har antalet elever som är borta mer än halvaskoltiden ökat med 50 procent. Vårterminen 2025 var över 7000 barn borta mer än halva skoltiden i 35 procent av Sveriges kommuner.

Experter, SVT talat med, nämner flera orsaker till ökningen: Brister i undervisning och svaga relationer, eller individuella faktorer, som psykisk hälsa, ångest och nedstämdhet, enligt företrädare för ett behandlingsprogram för hemmasittare.

Experterna och forskarna nämner särskilt en faktor; 2011 års läroplan. Det ökande elevansvaret fungerar inte för alla, samtidigt ökar trycket på prestation med prov, tester och bedömningar.

Skolor är skyldiga att utreda problematisk frånvaro, men då metoderna inte är nationellt reglerade, varierar arbetet mellan kommuner och skolor.

Den viktigaste komponenten är noggrann kartläggning, enligt företrädare för behandlingsprogram för hemmasittare. Man måste förstå varför just den individen får svårt att gå till skolan. Elevens röst måste vara central.

I Umeå kommun drivs ett projekt; Hikikomoro, riktat mot hemmasittare från 15 års ålder.

Skulle vara intressant att ta del av statistik därifrån!

1. Vilka aktiviteter. Individuellt och i grupp, har bedrivits?

2. Vilken social träning har genomförts?

3. Vilka fysiska aktiviteter har presenterats för deltagarna?

4. Hur många hembesök och stödsamtal har genomförts?

5. Hur har stödet vid kontakt med andra samhällsaktörer sett ut?

6. Hur många procent har kommit tillbaka till skola eller finns i arbete?

Peter Vigren (S), gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Maria Nilsson har inkommit med en interpellation som diskuterar hemmasittarproblematiken i allmänhet och insatsen Hikikomori i synnerhet. Vidhängande denna har hon också ett antal detaljfrågor om verksamheten. I slutet av mitt svar kommer jag att återkomma till dem.

Att elever blir hemmasittande och vägrar sin skolgång är ett allvarligt problem - främst för individen förstås, som löper en mycket förhöjd risk att hamna i långa sjukskrivningar eller långvarig arbetslöshet, men också för familjerna som sliter för sina barn. Utöver detta är det problematiskt även för samhället, som ju behöver dessa människor i arbetskraften.

Umeå har flera insatser för att minimera mängden hemmasittare i kommunen. Grundarbetet är förstås skolans vanliga uppdrag - att få så många elever som möjligt att lyckas. Det gör såväl grundskolan som gymnasieskolan i Umeå med den äran - i båda skolformerna ligger Umeås resultat rysligt högt, särskilt vad gäller elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, och som lämnar gymnasiet med en examen.

För de elever som skolan inte förmår fånga upp finns det en utbyggd samverkan och flera verksamheter under en enhet som heter Tidiga insatser unga. Där finner vi idag det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA), Framtidsverkstan, Våga växa, och den verksamhet som vi idag skall avhandla, nämligen Hikikomori.

Hikikomori som insats riktar sig till unga mellan 16-25 år, ca 25 inskrivna i taget - just nu med tonvikt på 16-19-åringar. Gemensamma nämnare är att deltagarna som oftast har haft en problematisk skolbakgrund och skolavhopp, ofta en NPF-diagnos. Social ångest, oro, isolering, inget socialt nätverk och psykisk ohälsa är vanligt. Insatsen kan pågå upp till två år. Deltagarna kommer oftast dit via KAA/Framtidsverkstan, via anhöriga eller via regionen. Fokus är att få deltagarna att vilja dyka upp och göra roliga saker för att bryta sin isolering. De träffar personer individuellt utifrån behov, ibland genom hembesök. Om personen är redo att bli mer självständig tar de vara på det och det kan handla om bussträning, våga gå in i butiker, eller bara vara i ett rum tillsammans med andra. En viktig pusselbit i Hikikomoris verksamhet är just den sociala träningen, så därför genomför man tre-fyra gruppaktiviteter i veckan.

Man behöver alltså förstå Hikikomori i sitt sammanhang - de tar emot en avgränsad målgrupp i behov av deras insatser. Det är alltså en verksamhet som passar delar av hemmasittarna, men inte alla. Hikikomori är en högt specialiserad verksamhet.

Att Umeå är en av de kommuner med minst social utslagning av Sveriges alla kommuner i gruppen unga, det hade alltså inte Hikikomori klarat ensamma. De är en del i en större maskin, där få lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, få lämnar gymnasiet utan examen, genom hela systemet arbetas det med närvarofrämjande åtgärder, och för de som skolsystemet inte lyckats fånga upp har vi en utbyggd samverkan och ett batteri av insatser. En av dessa insatser är Hikikomori.

Till de specifika frågorna som Nilsson ställde då:

Svar på fråga 1 Alla möjliga, allt utifrån deltagarnas behov och intressen. Spela spel, laga mat, baka, skapa, besöka museum, studiebesök och så vidare. Ungefär 150 gruppaktiviteter per år.

Svar på fråga 2 Se ovan samt brödtexten.

Svar på fråga 3 Igen, det beror på deltagarnas intresse vilka specifika fysiska aktiviteter som har ägt rum. Basket, padel, badminton, promenader, pingis och så vidare.

Svar på fråga 4 Hembesök genomförs vid behov, men helst ser verksamheten att deltagaren kan ta sig till Hikikomoris lokaler för stödsamtal. Antalet individuella samtal är mellan 1000 och 1400 per år.

Svar på fråga 5 Verksamheten samverkar med ett stort antal andra samhällsaktörer, både vad gäller aktiviteter och deltagarens individuella behov. Svenska kyrkan, Hamnmagasinet, Kulturskolan, ideella föreningslivet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genom flerpartssamverkan inom arbetsmarknadsenheten och samordningsförbundet och givetvis Arbetsmarknadstorget.

Svar på fråga 6 Man behöver som sagt se hela systemet i sin helhet för att svara på den frågan. Hikikomori har inte nödvändigtvis en fast heltidstjänst eller en påbörjad universitetsutbildning som mål för samtliga deltagare. Ett lyckat resultat kan vara att hen skrivs in på AF och klarar av att behålla en praktik. Hikikomori är för många deltagare en insats i en kedja av insatser som kanske har som slutmål den där kandidatexamen eller det där fasta heltidsjobbet.

I hela Sverige är gruppen unga som varken arbetar eller studerar i åldrarna 16-24 omkring 5,8%, allt enligt senast tillgängliga publicerade statistik från MUCF 2023. I Umeå är samma siffra 3,3%. Detta placerar oss på en hedrande plats 3, som vi delar med det skånska skatteparadiset Lomma, av Sveriges 290 kommuner med lägst utanförskap bland unga. Endast kommunerna Arjeplog och Lund slog oss 2023. En delförklaring till dessa resultat är de insatser som görs för att fånga upp unga. Däribland Hikikomori.