Interpellation: Vilka insatser görs mot homofobin i Umeås skolor? Anders Norqvist (L)

Det känns som vi står i en värderingsmässig brytpunkt när det gäller alla människors rätt att älska vem man vill. Under lång tid tog vi för givet att Sverige rörde sig i en allt mer öppen riktning. Forum för levande historias rapport visar att den tiden tyvärr kan vara förbi.

Det viktigaste är inte varifrån homofobin kommer utan det avgörande är att den finns och att den begränsar elevers frihet. Men för att kunna försvara elevernas rätt att vara sig själva måste vi veta mer om var homofobin tar sina värsta uttryck. Det är också viktigt att vuxenvärlden tar sitt ansvar.

Jag vill därför ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg.

1. Finns det en systematisk kunskap om huruvida elever faktiskt vågar vara öppna med sin sexuella läggning i Umeås skolor?

2. Hur följs svaren om trakasserier gällande sexuell läggning i Unga-rapporten upp på skolnivå?

3. Hur hanteras homofobt språkbruk mellan elever och hur informeras föräldrarna om detta?

4. Vilken kompetensutveckling ges till lärarna rörande hbtqi-relaterade frågor?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande överlämnar besvarandet till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande som lämnar följande skriftliga svar:

Anders Norqvist har inkommit med en interpellation rörande den nationella trenden avseende ökande intolerans mot HBTQI-minoriteterna, och mer specifikt rörande vilka insatser som genomförs i Umeås skolor. Det är en ytterst angelägen fråga som Liberalerna tar upp, och jag skall försöka besvara den efter bästa tänkbara förmåga.

För det första är det förstås så att det stora arbetet avseende värdegrund och respekt för varandras olikheter, det görs i det dagliga arbetet och i mötet mellan våra elever och personalen. Det kan inte nog understrykas, för det är inte första gången som frågor om direkta insatser kopplat till värdegrundsfrågor dyker upp som interpellationer. På det sätt som vi diskuterar frågor av den här karaktären osynliggör vi omedvetet det massiva, ständigt pågående arbete som alla tusentals lärare och annan personal i skolorna gör varenda dag - om det så är korta samtal, hanterande av klassrumssituationer, eller komplicerade sociala situationer som avtäcks under möten med skolsköterskor, kuratorer, elevassistenter eller skolvärdar.

Det arbetet låter sig inte enkelt beskrivas som svar på konkreta frågor, men alla som har sett en skola från insidan förstår att det förhåller sig på det sättet - varje dag hanterar vuxna stora och små sociala problem och lever och andas skolans värdegrund, i akt och mening att sprida samma attityder till barn och elever.

Nu till svaren på frågorna:

Svar på fråga 1 Det beror på vad man avser när man säger ”systematisk”, och för den delen ”faktiskt”. Av helt uppenbara skäl har inte skolan vare sig rätt eller lust att registerföra människors sexuella läggning och jämföra de siffrorna med hur många som är öppna med sin sexuella läggning. Eftersom vi inte kan, eller vill, upprätta den typen av register är det svårt att säga hur stor andel av exempelvis homosexuella elever vågar vara öppna med sin sexuella läggning.

Våra elevenkäter följer inte exakt den frågan. Dock vet vi att våra elever är avsevärt tryggare än rikets snitt, såväl med sina skolkamrater som med personalen, och dessutom vet de flesta var de skall vända sig om de blivit utsatta för kränkande behandling. Det är naturligtvis bara indicier, men en kvalificerad gissning skulle kunna vara att det inte verkar rimligt att eleverna i Umeås skolor skulle vara mer oroade för att komma ut än hos någon annan huvudman.

Svar på fråga 2 Unga-enkäten följs upp på programnivå och i Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskolorna arbetar med resultatet övergripande. Det är rektorerna som ansvarar för att hålla samman arbetet på respektive skolenhet och program.

I plan mot kränkande behandling följs de anmälningar som görs i systemet. Vi ser att anmälningar generellt ökar. Läsåret 24/25 registrerades totalt 36 kränkningsärenden i det system vi har för detta, varav tre handlar om ärenden kopplade till sexuell läggning. Pågående läsår 25/26 den 12 dec 2025, var totalt anmälda kränkningar 62 stycken varav fyra kopplade till sexuell läggning. Det är positivt att fler anmäler, men det finns naturligtvis ett mörkertal.

Svar på fråga 3 Språkbruk är en viktig del av det värdegrundsarbete som lärare och elevhälsa arbetar med. Värdegrundsarbetet är inskrivet i skollagen och i läroplanens kapitel 1 och kap 2:2, och därmed inte fritt valt arbete. I planen för kränkande behandling finns rutiner för hur vårdnadshavare skall kontaktas, i synnerhet i de fall där eleven är under 18 år.

Svar på fråga 4 Arbete kring sexualitet och samtycke ingår i flera ämnen på gymnasiet. Alla skolbibliotek på gymnasiet har regnbågshyllor. På Maja Beskow är biblioteket hbtq-diplomerat. Fortbildning i minoritetsfrågor sker regelbundet. Elevhälsan finns också som stöd till lärare i frågor kring hbtq. Många lärare har gott samarbete med RFSU, som bjuds in med regelbundenhet på många håll inom ramen för flera olika schemapositioner i skolan - såväl på naturkunskapen som under mentorstid. Även Rädda Barnens material i näraliggande ämnen används i klassrummen. Sexualitet, normer och värderingar, HBTQI-frågor, samtycke och relationsskapande har tagit större plats i klassrummen de senaste åren, och med det kommer även framflyttade positioner avseende vidareutbildning i dessa ämnen för lärare.

Många i elevhälsans personal har gått RFSU:s utbildning till sexualupplysare, och på vissa program är all personal utbildade av RFSU utifrån deras upplägg kring ämnet.