Nej till egen tjänst för barns rättigheter
Motion 39/2025: Barnrättsstrateg för våra barns rätt; Tobias Holmbom (V)
Kommunfullmäktige · 28 september 2026 · § 166 · Dnr KS-2025/01007
I korthet
En politiker (V) ville att Umeå kommun skulle anställa en särskild barnrättsstrateg för att samordna arbetet med barnkonventionen. Fullmäktige sa nej till förslaget.
- V, - ville anställa en barnrättsstrateg som motionen föreslog
- L ville anse motionen besvarad utan ny tjänst
Kommunfullmäktiges beslut
att avslå motion 39/2025: Barnrättsstrateg för våra barns rätt.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Reserverade sig mot beslutet: Vänsterpartiet (V) och Politisk vilde (-).
Sammanfattning
Tobias Holmbom (V) har lämnat in en motion (39/2025 - Barnrättsstrateg för våra barns rätt) där han skriver att det i dagsläget finns svagheter i hur barnkonventionen, som blev svensk lag 2020, tillämpas övergripande och konsekvent i Umeå kommun. Motionären skriver att utan en tydlig central samordning och specialiserad funktion har arbetet blivit splittrat, där goda initiativ drivs på enskilda håll men utan sammanhållen effekt eller förutsägbarhet. Motionären föreslår därför att Umeå kommun tillsätter en tjänst som barnrättsstrateg med uppdrag att arbeta kommunövergripande med att säkerställa barnkonventionens principer och krav. En barrättsstrateg skulle bland annat stödja nämnderna i att genomföra barnkonsekvensanalyser, utveckla gemensamma rutiner, följa upp besluts konsekvenser för barn och bidra till kompetenshöjning. Motionen hänvisar till andra kommuner och regioner – exempelvis Region Värmland, Mönsterås och Sigtuna – som redan arbetar med liknande funktioner.
Tobias Holmbom (V) yrkar i motion 39/2025 på:
att Umeå kommun tillsätter en tjänst som barnrättsstrateg med kommunövergripande ansvar för barnkonventionens implementering.
Läs hela sammanfattningen
att tjänstebeskrivningen utformas i enlighet med intentionerna beskrivna ovan.
Stadsledningskontorets yttrande Idag finns viss specifik organisering kopplat till arbete med barnkonventionens implementering. Inom stöd och omsorg finns en handlingsplan för implementering av barnkonventionen, som har till syfte att säkerställa implementering av barnkonventionen och som årligen följs upp av Individ- och familjenämnden. Barnrättsstrategen inom stöd och omsorg har till uppgift att följa upp och återrapportera arbetet, samt ge stöd till verksamheterna i de strategiska barnrättsfrågorna. Barnrättstrategen samordnar även stöd och omsorgs barnrättsteam, som består av nyckelpersoner från verksamheterna. Tillsammans utgör de ett team som stödjer verksamheterna i implementeringen.
Den nya socialtjänstlagen (SFS 2025:400) som trädde i kraft 1 juli 2025, förtydligar barnets rättigheter och integrerar Barnkonventionens principer starkare i lagtexten. Barnets bästa ska alltid komma i första hand, och barns åsikter ska tillmätas betydelse utifrån ålder och mognad. Fokus flyttas mot mer förebyggande och tillgängliga insatser. Den nya socialtjänstlagen och lagen om konventionen om barnets rättigheter är gemensamma i att barnets bästa i fokus, ökad delaktighet, tydligare barnrättsperspektiv i att lagen anpassas mer direkt till barnkonventionen. Implementeringen av ny socialtjänstlag berör flera nämnder och verksamheter. Det finns idag en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som har som uppdrag att bland annat sammanställa en samlad läges- och behovsanalys som grund för vidare utveckling av ett kommunövergripande förebyggande arbete, som främjar trygga, jämställda och jämlika levnadsvillkor. Arbetsgruppen ska också belysa utvecklingsområden samt identifiera processer och arbetssätt som behöver fasas ut.
Inom för- och grundskoleförvaltningen finns ett barnrättsteam som leds av utbildningsstrateg som också är utbildad barnrättsstrateg. Barnrättsteamet har i uppdrag att utbilda personal inom förvaltningens olika verksamheter i och om barnkonventionen och att ge stöd i prövning av barnets bästa genom barnkonsekvensanalys. I skollagen (och läroplanerna) är barnkonventionen inkorporerad, särskilt gäller detta de fyra grundprinciperna om icke-diskriminering, barnets bästa, rätt till liv och utveckling, delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt i de fyra grundprinciperna pågår även arbete inom ramen för ett IOP (idéburet offentligt partnerskap) mellan Umeå kommun och barnrättsorganisationer. Andra initiativ är arbete med barn och ungas inflytande som koordineras av Umeå fritid.
I program för social hållbarhet, fokusområde Umeå ska växa hållbart utan några utsatta områden, lyfts vikten av att främja goda uppväxtvillkor för barn och unga lyfts, samt barn och ungdomars rätt till delaktighet i enlighet med barnkonventionens grundläggande principer.
Som motionären skriver finns idag ingen enskild funktion med uttalat ansvar för att driva, följa upp, och återrapportera arbetet med barnkonventionen på övergripande nivå. Samtidigt är det inte självklart att upprättandet av en centralt placerad tjänst är den mest ändamålsenliga vägen framåt. I nuläget finns inget samlat uttalat behov i tjänsteorganisationen av en särskild tjänst. Ett likvärdigt arbete behöver inta vara av avgörande betydelse bland annat beroende på att den verksamhet som bedrivs i de olika nämnderna skiljer sig avsevärt åt. Att kommunstyrelse och nämnder utformar egna sätt att integrera barnrättsfrågor kan ses som en ändamålsenlig och relevant anpassning till respektive nämnds specifika förutsättningar, verksamheter, målgrupper och uppdrag. Däremot kan behov av samordning och systematisk uppföljning av hur arbete med barnkonventionen utvecklas finnas, ett behov som bör kunna mötas utan att på förhand låsa fast formen för hur denna samordning bäst organiseras.